Vidare forskning - Resultat och analys - Skolans demokratiuppdrag i undervisningen Lärares uppf

5 Resultat och analys

6.4 Vidare forskning

Utifrån den problematik som har diskuterats kring demokratiuppdraget och samhällskunskaps-undervisningen skulle det vara intressant att i vidare forskning undersöka dessa frågor genom att observera lärare i deras samhällskunskapsundervisning under en längre tid för att studera det utifrån ett annat perspektiv. Hur kommunicerar läraren med eleverna i samhällskunskapsunder-visningen? På vilka sätt blir eleverna delaktiga i undersamhällskunskapsunder-visningen? Det hade varit intressant att undersöka om dessa traditionella uppfattningar som lärarna visar i denna studie hade givit ett annat resultat om observationer istället hade använts som undersökningsredskap.

En annan aspekt som hade varit intressant att forska vidare om, som måhända ligger lite utanför detta arbete, vore att undersöka hur demokratiuppdraget tas upp i årskurs 1–3 i jämförelse med andra länder och hur lärare där uppfattar demokratiuppdraget i förhållande till styrdokumenten. Man skulle också kunna undersöka demokratiuppdraget i mångkulturella skolor för att få olika kulturella perspektiv på fenomenet. Har svenska och utländska lärare där olika syn på demo-kratiuppdraget och styrdokumenten? Påverkas arbetet i skolan av detta?

Referenser

Abduktion. (u.å.). I nationalencyklopedin. Hämtad 2020-06-11, från https://ne.se

Bergstedt, B. & Herbert, A. (2011). Pedagogik för förändring – frihet, jämlikhet, demokrati. Lund: Studentlitteratur AB.

Biesta, G. (2006). Bortom lärandet. Demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. Studentlitteratur.

Biesta, G. (2004). Kunskap som ett sätt att handla. John Deweys transaktionella teori om kunskapande. Utbildning & Demokrati 2004, VOL 13, Nr 1, s. 41–64. Hämtad från: file:///C:/Users/Lenovo/Downloads/gert-biesta---kunskapande-som-ett-satt-att-handla---john-deweys-transaktionella-teori-om-kunskapande.pdf.

Broman, A. (2009). Att göra en demokrat? Demokratisk socialisation i den svenska

gymnasieskolan (Doktorsavhandling). Karlstad: Karlstads Universitetstryckeriet. Hämtad 2020-02-05 från: https://www.divapotal.org/smash/get/diva2:233087/FULL-TEXT01.pdf.

Carleheden, M. (1996). Det andra moderna. Om Jürgens Habermas och den samhällsteoretiska diskursen om det moderna. Göteborg: Daidalos AB.

Cherryholmes, C. (2000). Pragmatismens innebörder och dess konsekvenser.

Hämtad 2020-02-01 från: https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2000/nr-3/cleo-cherryholmes---pragmatismens-inneborder-och-dess-konsekvenser-.pdf.

Cooper, A. (2019). Skolan som demokratiprojekt. En poststrukturell diskursanalys av demokratiuppdrag och lärarsubjekt (Doktorsavhandling). Karlstad: Karlstads universitetstryckeriet.

Datainspektionen (2019). Vad dataskyddsförordning innebär för dig som privatperson. Hämtad 2020-05-12 från: https://www.datainspektionen.se/vagledningar/for-dig-som-privat-person/vad-dataskyddsforordningen-innebar-for-dig-som-privatperson/.

Englund, T. (1997). Undervisning som meningserbjudande. Uljens (red.) Didaktik. (1 uppl. ss. 120–143). Lund: Studentlitteratur AB.

Ekman, T. (2007). Demokratisk kompetens. Om gymnasiet som demokratiskola. Göteborg: Göteborgs universitet. Hämtad 2020-02-04 från

:

https://gu.se/digitalAs- sets/954/954337_Ekman_2007_Demokratisk_kompetens._Om_gymnasiet_som_demo-kratiskola.pdf.

Elvstrand, H. (2015). Att göra delaktigheten i skolan- elevers erfarenheter. Norrköping: Linköpings universitet. Hämtad 2020-01-07 från:

http://du.diva-por-tal.org/smash/get/diva2:1257019/FULLTEXT01.pdf

Folkhalsomyndigheten (2020). Information till skola och förskola om covid-19. Hämtad 2020- 04–06 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktu- ella-utbrott/covid-19/information-till-skola-och-forskola-om-den-nya-sjukdomen-co-vid-19/

Fritzén, L. (2003). Ämneskunnande och demokratisk kompetens – en integrerad helhet? Ut bildning & Demokrati 2003, VOL 12, Nr 3, s. 67–88) Hämtad 2020-02-18 från: https://core.ac.uk/download/pdf/26833077.pdf.

Granath, C. (2017). Demokratiuppdraget i skolan. Metodhandbok med undervisningsexempel (1: uppl.). Stockholm: Sanoma utbildning.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Hartman, S., Lundgren, U P., & Hartman R M. (2004). John Dewey – Individ, skola och samhälle. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Irisdotter Aldenmyr, S. & Henriksson Persson, A. (2017). Lärare blir till i talet om demokrati i SO-undervisning. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Ed-ucation, nr 2017:2, 75-99. Hämtad 2020-01-09 från:

http://kau.diva-potal.org/smash/get/diva2:1098777/FULLTEXT01.pdf.

Jenlink, P-M. (2009). Dewey´s democracy and educations revisited. United states of America: Rowman & Littlefield Education.

Johansson, J., Brogren, A. & Petäjä, U. (2011). Gymnasielärares syn på demokrati, kunskap och värderingar och hur denna påverkar undervisningen i demokrati- och värde-grundsfrågor. Hämtad 2020-02-03 från:

http://hh.diva-por-tal.org/smash/get/diva2:439176/FULLTEXT01.pdf.

Jonasson Ring, E. (2015). Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle – Medborgarkompeten ser och didaktiska utmaningar (Licentiatuppsats). Karlstad: Karlstads universi-tetstryckeriet. Hämtad 2020-01-08 från:

http://kau.diva-por-tal.org/smash/get/diva2:805838/FULLTEXT01.pdf.

Karlsson, R. (2007). Om att verifiera undersökningsresultat. Dimenäs (red.), Lära till lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1. Uppl., ss. 247–256). Stockholm: Liber.

Kihlström, S. (2007). Att genomföra en intervju. Dimenäs (red.), Lära till lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1. Uppl., ss. 47–63). Stockholm: Liber.

Kihlström, S. (2007). Fenomenografi som forskningsansats. Dimenäs (red.), Lära till lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1. Uppl., ss. 157–173). Stockholm: Liber.

Kristiansson, M. (2014). Samhällskunskapsämnet och dess ämnesmarkörer på svenskt mellanstadium – ett osynligt eget ämne som bistår andra ämnen. Nordidactica – journal of humanities and social science education 2014:1 212-233. Hämtad 2020-02-04 från: http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:736185/FULL-TEXT01.pdf.

Larsson, K. (2011). Kritiskt tänkande i samhällskunskap. En studie som ur ett fenomenografiskt perspektiv belyser manifesterat kritiskt tänkande bland elever i grundskolans år 9. Karlstad: Universitetstryckeriet.

Lif, J. (2009). Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med jämställdhet i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.

Lindström, G & Pennlert, L-Å (2016). Undervisning i teori och praktik – en introduktion i didaktik (6: uppl.) Fundo förlag.

Lundgren, U P. (2014). Det livslånga lärandet – att utbilda för ett kunskapssamhälle. Lundgren, U P., Säljö, R. & Liberg, C. (RED.). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lä-rare (3 uppl. ss. 101–138). Stockholm: Natur & Kultur.

Lundgren, U P. (2014). Läroplansteori och didaktik – framväxten av två centrala områden. Lundgren, U P., Säljö, R. & Liberg, C. (RED.). Lärande, skola, bildning. Grund-bok för lärare (3 uppl. ss. 139–221). Stockholm: Natur & Kultur.

Månsson, N. (2014). Skolan, barnet och samhällslivet. Burman, A. Den reflekterade erfaren- heten (ss. 189–204). Stockholm: Elanders.

Marton, F. (1981). PHENOMENOGRAPHY – DESCRIBING CONCEPTIONS OF THE WORLD AROUND US. Instructional Science 10 (1981) 177–200 Elsevier Sci-entific Publishing Company, Amsterdam. Hämtad 2020-06-02 från:

https://www.ida.liu.se/divisions/hcs/seminars/cogsciseminars/Papers/marton_-_phenomenography.pdf.

Marton, F. (1994). In The International Encyclopedia of Education. Second edition, Volume 8. Eds. Torsten Husén & T. Neville Postlethwaite. Pergamon 1994, pp. 4424 - 4429. Hämtad 2020-06-10 från:

https://edisciplinas.usp.br/plugin-file.php/2591670/mod_resource/content/0/Marton%20%281994%29.pdf.

Nilsson, S. (2014). Att samla in kvalitativa data – halvstrukturerade intervjuer. Hjerm, M., Lindgren, S & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2 uppl. ss. 149–165). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Nordmark, J., Jonsson, L., & Månsson, N. (2018). Att bilda eller bedöma? – om skapandet av demokratiska medborgare. Mälardalens högskola. Hämtad 2020-01-08 från: file:///C:/Users/Lenovo/Downloads/Att%20bilda%20eller%20bed%C3%B6ma.pdf. Odenstad, C. (2018). Medborgarkunskap i fokus. Samhällskunskapsundervisning för nyanlända

(doktorsavhandling). Karlstad: Karlstads Universitetstryckeri. Hämtad 2020-02-05 från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1249679/FULLTEXT01.pdf.

Persson Henriksson, A. (2018). Demokratiuppdrag och demokratiska arbetsformer i

grundskolans mellanår – en demokratididaktisk studie med fokus på SO-under-visning (Licentiatuppsats). Karlstad: Karlstads universitetstryckeriet. Hämtad 2020-01-09 från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1179563/FULL-TEXT01.pdf.

Sandahl, J. (2011). Att ta sig an världen. Lärare diskuterar innehåll och mål i samhällskun- skapsämnet. Karlstad: Karlstad Universitet. Hämtad 2020-02-04 från

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:418273/FULLTEXT01.pdf. SFS 2010:800. Skollag.

Skolinspektionen (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket, (2019a). Vikten av att utgå från elevernas erfarenheter: motiv och

förutsättningar. Stockholm: Stockholm. Hämtad 2020-05-07 från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inrikt-

ningar/3-skolansvardegrund/Grundskola/301_Delaktighet_infly- tande/del_03/Material/Flik/Del_03_MomentA/Artiklar/V1_1-GY_03A_01_Vik-ten.docx.

Skolverket, (2018a). Så använder du läroplanen för grundskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtat 2020-02-21 från: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laro-plan-och-kursplaner-for-grundskolan/sa-anvander-du-laroplanen-for-grundskolan. Skolverket, (2019d). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan.

Skolverket, (2019b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (rev. Uppl.) Stockholm: Skolverket. Hämtad från: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grund-skolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet.

Skolverket, (2019e) Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: file:///C:/Users/Lenovo/Downloads/L_roplan%20f_r%20gymnasieskolan.pdf.

Skolverket, (2019c). Är samhällskunskap rätt ämne att ge medborgarkunskaper? Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-01-09 från: https://www.skolverket.se/skolutveckl- ing/forskning-och-utvarderingar/forskning/ar-samhallskunskap-ratt-amne-att-ge-med-borgarkunskaper.

Skolverket, (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket. Hämtat 2020-01-29 från: https://www.skolverket.se/getFile?file=2260

Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. Lundgren, U P., Säljö, R. & Liberg, C. (RED.). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare (3 uppl. ss. 251–309). Stockholm: Natur & Kultur.

Tväråna, M. (2014). Rikare resonemang om rättvisa. Vad kan kvalificera deltagande i samhälls- kunskapspraktiken? (licentiatuppsats). Stockholm: Universitetsservice AB. Häm-tad 2020-03-06 från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:716522/FULL-TEXT02.pdf.

Uljens, M. (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur.

Vinterek, M. (2010). How to live democracy in the classroom. Hämtad 2020-03-03 från: https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.3402/edui.v1i4.21951

Wahlström, N. (2016). Vad krävs av en demokratisk skola? John Deweys Demokrati och ut bildning i ett läroplansteoretiskt nutidsperspektiv. Utbildning & Demokrati 2016, vol 25, nr 3, 51–67. Hämtad 2020-03-03 från: https://www.oru.se/globalassets/oru- sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2016/nr-3/ninni- wahlstrom---vad-kravs-av-en-demokratisk-skola-john-deweys-demokrati-och-utbild-ning-i-ett-laroplansteoretiskt-nutidsperspektiv.pdf.

Muntliga källor

Andrea, telefonintervju den 7 april 2020

Beatrice, Zoomintervju den 8 april 2020

Cecilia, Zoomintervju den 13 april 2020

Daniella, telefonintervju den 21 april 2020

Elin, telefonintervju den 21 april 2020

Bilagor

Missivbrev till deltagarna (bilaga 1)

Hej

Mitt namn är Sarah Bergman och jag läser min sista termin på grundlärarprogrammet f-3 vid Karlstads universitet. Under terminen har jag påbörjat ett examensarbete i ämnet samhällskun-skap som inkluderar skolans demokratiuppdrag. Syftet med mitt examensarbete är att under-söka vad skolans demokratiuppdrag kan innebära och hur lärare beskriver att det gestaltas i samhällskunskapsundervisningen för årskurs 1–3.

För att få svar på mina undersökningsfrågor har jag studerat forskning och litteratur som berör relationen mellan demokrati och utbildning, undervisning i förhållande till skolans demokrati-uppdrag, lärarrollen för demokratisk fostran och tolkning av läroplan/kursplan i ämnet sam-hällskunskap. För att gå vidare i arbetet behöver jag nu fördjupa mig i hur verksamma lärare i årskurs 1–3 resonerar kring och arbetar med skolans demokratiuppdrag. I följd därav ber jag om tillåtelse att få intervjua dig som har erfarenhet och kunskap till att medverka i mitt exa-mensarbete.

Intervjun består av 12 frågor och den beräknade tiden för intervjun är ca 30 minuter. Intervjun görs även med hänsyn till de forskningsetiska principerna och GDPR-lagen. Det innebär att ditt deltagande är frivilligt och intervjun kan avbrytas när som helst om så önskas. Din identitet kommer vara konfidentiell och i arbetet tilldelas därför fiktiva namn. För att underlätta intervjun och öka dess reliabilitet kommer intervjun att spelas in med en diktafon (lånad från Karlstads universitet). Filerna kommer endast sparas på en minnessticka under tiden resultatet analyseras. Därefter kommer hela intervjun att raderas.

Med hänsyn till er och samhällets nuvarande pandemi kan jag erbjuda intervjuer via ”Zoom” (konferenstjänst vi använder på Karlstads universitet) eller via telefon. Ljudupptagningen kom-mer fortfarande att spelas in med en diktafon och samtyckesblanketten till deltagandet kan scan-nas in och mejlas till mig.

Har du några funderingar eller frågor kan du kontakta mig eller min handledare.

Med vänlig hälsning Sarah Bergman 0722-13 69 41 Sarah.bergman812@gmail.com Karlstads universitet Handledare Anders Österberg Anders.osterberg@kau.se Karlstads universitet

64 Missivbrev till rektorer (bilaga 2)

Hej

Därmed vill jag ställa frågan om någon på er skola, som undervisar i ämnet samhällskunskap (SO) i grundskolans årskurs 1–3 skulle kunna tänka sig att ställa upp på en intervju. Alla inter-vjuer jag genomför görs med hänsyn till forskningsetiska principer och GDPR- lagen. Delta-gandet är därmed frivilligt och kan avbrytas när som helst. Identiteten kommer även hållas konfidentiell vilket innebär att jag använder fiktiva namn i arbetet.

Med hänsyn till er och samhällets nuvarande pandemi kan jag erbjuda intervjuer via ”Zoom” (konferenstjänst vi använder på Karlstads universitet). Skulle någon på er skola vara intresserad kan jag mejla den läraren för vidare information.

Tack på förhand

Med vänlig hälsning Sarah Bergman 0722 13 69 41 Sarah.bergman812@gmail.com Karlstads universitet Handledare Anders Österberg Anders.osterberg@kau.se Karlstads universitet

65 Samtyckesblankett (bilaga 3)

Här med väljer jag att delta i studien om vad demokratiuppdraget kan innebära med fokus på ämnet samhällskunskap för årskurs 1–3.

Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.

Jag godkänner att intervjun kommer att spelas in för att kunna transkriberas.

Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.

……….. Underskrift

……….. ………... Namnförtydligande Ort och datum

Student Sarah Bergman Sarah.bergman812@gmail.com Karlstads universitet Handledare Anders Österberg Anders.osterberg@kau.se Karlstads universitet

66 Intervjuguide (bilaga 3)

Kort presentation av mig. Därefter förklarar jag avsikten med intervjun, dess upplägg, hur lång tid den tar och att jag antecknar samt spelar in ljudupptagningen för att kunna transkribera materialet.

Allmänna frågor

1. Hur många år har du arbetat som lärare i grundskolans årskurs F-3?

o Har du arbetat inom andra områden eller haft andra befattning så som exempel-vis rektor, modersmålslärare eller förskolelärare inom underexempel-visningssektorn? o Hur lång undervisningserfarenhet har du i ämnet samhällskunskap/SO och har

du utbildning inom SO - blocket?

Skolans demokratiuppdrag och ämnet samhällskunskap

2. Hur uppfattar och tolkar du skolans demokratiska uppdrag. Dvs. att verka i demokratisk anda men också undervisa i olika aspekter av demokrati?

3. Hur kan demokratiuppdraget ta form eller gestaltas i skolvardagen?

4. Vad tänker du kring att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer? 5. På vilka sätt uppfattar du att demokratiuppdraget ges stöd i relation till läroplanen och

kursplanen för ämnet samhällskunskap?

6. Vad har du för tankar kring samhällskunskapsämnets syfte, centralt innehåll och kun-skapskrav, i relation till demokratiuppdraget?

Demokratiuppdraget och samhällskunskapsundervisningen

7. Har ämnet samhällskunskap särskilda omständigheter eller villkor gällande skolans de-mokratiuppdrag, om ja, på vilka sätt?

8. Hur arbetar du med demokratiuppdraget i samhällskunskapsundervisningen? Ge gärna konkreta exempel.

9.

På vilket sätt arbetar du med elevnära samhällsfrågor i samhällskunskapsundervis-ningen? Dvs. att få eleverna att värdera och uttrycka olika ståndpunkter i elevnära sam-hällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument.

10. Hur arbetar du med att få eleverna delaktiga i samhällskunskapsundervisningen? 11. Vilket elevinflytande har eleverna på samhällskunskapsundervisningen? Ge gärna

12. När sker undervisning i ämnet samhällskunskap, utöver schemalagd tid? Ge gärna kon-kreta exempel.

Avrundning av intervjun Är det något du vill tillägga?

In document Skolans demokratiuppdrag i undervisningen Lärares uppfattningar av demokratiuppdraget i samhällskunskapsundervisningen, årskurs 1– (Page 57-69)