Resultatdiskussion

6.1.1 Lärares syn på demokratiuppdraget

Resultatet visar att det finns en variation bland lärarnas uppfattningar av demokratiuppdragets innebörd. Demokratiuppdraget kommer därmed till uttryck genom olika aspekter som demo-kratiska arbetsformer, demodemo-kratiska förhållningssätt och demokratiskt innehåll. Utifrån resul-tatet kan jag konstatera att lärarnas formuleringar av demokratiuppdraget är traditionella, ef-tersom demokratiaspekterna återfinns i läroplanen (Lgr 11). Resultatet har därmed kanske bi-dragit till ny kunskap, eller åtminstone bekräftar tidigare liknande studier att det finns uttryck för en traditionell syn av läroplanen bland lärare i SO och samhällskunskap i årskurs 1–3. Sam-tidigt pekar resultatet på att skolans demokratiska uppdrag är tolkningsbart, då det kan uppfattas och utvecklas på olika sätt i en demokratisk miljö. Resultatet kan därmed jämföras med det Elvstrand (2015) och Henriksson Persson (2018) betonar, att det är lärarens uppgift att förhålla sig till, göra mening av och gestalta demokratiuppdraget i enlighet med skollagen och styrdo-kumentens formuleringar.

Henriksson Perssons (2018) beskriver att lärare har olika synsätt på demokrati – ett liberalt, ett kommunitärt och ett deliberativt. Dessa synsätt färgar delvis hur lärare arbetar med demokrati-uppdraget och vad de prioriterar. Den här undersökningens resultat har inte utgått ifrån olika synsätt på demokrati, utan intresserat sig för själva demokratiuppdraget och vilka uppfattningar lärare har om/av detta uppdrag. Arbetsformer, förhållningssätt och innehåll prioriterar olika aspekter av detta uppdrag som hämtar inspiration från olika synsätt på demokrati. Exempelvis lyfter lärarna elevernas rätt till inflytande och delaktighet vilket kan förstås som deliberativa principer. Resultatet visar också uppfattningen att lärare ska förmedla medborgarkunskaper ge-nom att lära eleverna vilket ansvar/skyldighet de har i ett demokratiskt samhälle, vilket kan relateras till ett kommunitärt synsätt. Det kan också relateras till ett liberalt synsätt när olika

48

aspekter av demokrati som innehåll tas upp som exempelvis politiska frågor, val och männi-skors olika rättigheter. Även om Henriksson Perssons resultat visar synsätt på demokrati och denna undersökning har ett annat perspektiv ligger resultaten inom samma traditionella synsätt.

Även annan forskning visar att skolan omfattar ett liknande traditionellt synsätt på demokrati-uppdraget, exempelvis genom synen på att skapa ett demokratiskt klassrumsklimat (Vinterek, 2010) eller att samhällskunskapens främsta mål är att skapa goda demokratiska medborgare (Sandahl, 2011). Biesta (2006) menar också att förberedelse för demokratiskt medborgarskap genom utbildningens innehåll och utformning är det vanligaste sättet att förstå relationen mellan demokrati och utbildning.

Resultatet visar också att det finns en variation i hur lärarna gestaltar demokratiuppdraget i undervisningen. Demokratiuppdraget kommer till uttryck i undervisningen genom olika arbets-sätt där man utgår från eleven, dagsaktuella händelser och samhällets institutioner. Undervis-ning ska omfatta praktiska exempel, att diskutera tillsammans och få eleverna delaktiga i under-visningen för att eleverna ska skapa sig en förståelse över hur livet är sammanlänkat med andra och med samhället i stort. Jonasson Ring (2015) förespråkar att lärare använder sig av elevernas individuella erfarenheter och initiativ för att utveckla elevernas medborgerliga kompetenser i ämnet samhällskunskap och att visa eleverna hur de kan förhålla sig kritiskt till demokratiska kompetenser genom undervisningen.

6.1.2 Läroplanens öppenhet för tolkningar

Resultatet visar också att lärarna uppfattar demokratiuppdraget i relation till läroplanen (Lgr 11) och kursplanen för ämnet samhällskunskap utifrån en variation av tolkningar. Demokrati-uppdraget i kursplanen för ämnet samhällskunskap uppfattas på ett motsägelsefullt sätt genom en ämnesspecifik eller ämnesintegrerad förståelse. Det är intressant att ställa dessa uppfatt-ningar mot varandra, eftersom den ena aspekten visar att ämnet samhällskunskap är det kun-skapsämne där demokratiuppdraget får störst plats utifrån ämnets centrala innehåll. Den andra uppfattningen, som motsäger den första uppfattningen, är att demokratiuppdraget inte kan sär-skiljas genom ett specifikt ämne. Denna delade uppfattning, som delvis står mot varandra, där det uppfattas som antingen eller, är intressant eftersom det tydligt visar att demokratiuppdraget i relation till kursplanen för ämnet samhällskunskap, är öppen för olika tolkningar.

49

I den tredje variationen, där problematiserar man läroplanen utifrån att den är diffus och svår-hanterlig.Flera av de tidigare refererade forskarna (se exempelvis Cooper, 2019; Kristiansson, 2014; Sandahl, 2011; Broman; 2009) lyfter att ämnet samhällskunskap framstår som splittrat och otydligt i läroplanen/kursplanen. I Bromans (2009) doktorsavhandling diskuteras demokra-tiuppdraget som tydligt framskrivet i styrdokumenten, samtidigt som många delar är otydliga och tolkningsbara för läraren. Sammantaget anses läroplanens rekommendationer inte vara ut-förliga nog. Det är svårt att jämföra mitt resultat med Bromans forskning eftersom en ny revi-dering av läroplanen utfördes år 2011. Det är därför intressant att även Cooper (2019), som undersöker demokratiuppdraget i styrdokument efter 2011, visar i sitt resultat att skolans de-mokratiuppdrag är komplext och motsägelsefullt.

Läroplanens (Lgr 11) tolkningsbarhet är även intressant att diskutera i förhållande till den pro-blematik som lyfts fram. Det går att fundera över om det är negativt eller positivt att läroplanen är öppen för tolkningar i relation till demokratiuppdraget. En negativ aspekt kan vara, som re-sultatet visar, att lärare har svårt att tolka läroplanen och kursplanen för ämnet samhällskunskap. Det behöver däremot inte endast bero på läroplanens formuleringar, utan också i hur läraren tolkar, uppfattar och förstår dessa formuleringar. Detta kan i sin tur resultera i att lärare har svårt att realisera demokratiuppdraget i undervisningen och eleverna går miste om värdefullt lärande. Biesta menar dock att tolkningsbarheten ger utrymmer för ett utforskande av läropla-nen från lärarens sida där barläropla-nen ges möjlighet att upptäcka sin egen omvärld (Biesta, 2006). I förhållande till ämnet samhällskunskap menar jag att detta kräver en viss grundläggande äm-nesspecifik kunskap inom samhällskunskap och om demokrati och dess villkor hos lärarna för att gestalta demokratiuppdraget. Resultatet kan också jämföras med det Henriksson Persson & Irisdotter Aldenmyr (2017) förespråkar att lärarens hanterande av skolans demokratiuppdrag i grund och botten handlar om lärarens egna sätt av att vara, agera och hur man väljer att förhålla sig till det.

Att styrdokumenten upplevs som otydliga och splittrade kan vara en konsekvens av att mycket av läroplanens innehåll och beskrivningar tas för givet, där det är en självklarhet att lärare ska förstå vad demokrati är och vad demokrati innebär. Ett exempel på det, som framkom vid ana-lysen, är resonemanget om lärare med utländsk bakgrunds tolkningsförmåga att förstå läropla-nens beskrivningar. Här ska förstås en viss reservation observeras eftersom undersökningen inte studerar just detta, utan det är en lärares erfarenhet av att det är så, som framkommer. Det är dock en intressant reflektion som väcker tankar om hur mycket tolkningen av styrdokumen-ten beror på de erfarenheter man som lärare har med sig sedan tidigare. Detta kan givetvis

50

relateras till alla lärare men är extra intressant i relation till lärare som inte är uppvuxna i det svenska samhället och därmed inte har den erfarenheten. Den forskning jag har tagit del av tar inte upp något om utländska lärares uppfattningar om demokratiuppdraget i relation till styrdo-kumenten. Däremot diskuterar Henriksson Persson (2018) hur olika demokratisyner kan på-verka hur lärare förstår och tolkar demokratiuppdraget. Steget är därmed inte långt till att anta att olika erfarenheter av samhälle och demokrati kan påverka synen på demokratiuppdraget så som det formuleras i styrdokumenten.