5 Resultat och analys
5.1 Demokratiuppdragets innebörd
I analysen av det empiriska materialet framkommer det hur lärare beskriver demokratiuppdra-gets innebörd genom demokratiska arbetsformer, demokratiska förhållningssätt och demokra-tiskt innehåll. Det finns därmed indikationer på att demokratiuppdraget är ett brett område som inkluderar många delar av både kunskaps- och fostransaspekter. Resultatet presenteras utifrån lärarnas uppfattningar av demokratiuppdragets innebörd där resultatet således visar att det finns en variation bland lärarnas demokratiska uppfattningar.
5.1.1 Demokratiska arbetsformer
En uppfattning om demokratiuppdraget som framkommer vid analysen är att det innebär att arbeta i demokratiska arbetsformer. De demokratiska arbetsformerna som lärarna beskriver är att eleverna ska ges möjlighet till delaktighet och elevinflytande. Det innebär också att eleverna ska utveckla sina kunskaper i demokratiska arbetsformer genom elevråd, klassråd och gruppar-beten. Lärarna menar att det är viktigt att arbeta i demokratiska arbetsformer för att eleverna ska utveckla kunskap, förståelse och nyfikenhet om sitt egna lärande på olika sätt.
Lärarnas utsagor kan tolkas som att lärarna uppfattar demokratiuppdragets innebörd som ett arbete där lärare ska bedriva undervisning genom demokratiska arbetsformer för att eleven ska ges kunskap om demokratins fundament och vilka konsekvenser elevens handlingar kan leda till.
Det går också att tolka som att dessa arbetsformer gynnar lärande oavsett om innehållet som sådant inte omfattar demokrati, utan annat som till exempel att lära sig om trafik i samhällskun-skap.
36
C: Eleverna ska ha inflytande och kommer de med bra idéer så ska man överväga det […] så att de känner att de kan vara med att ha ett inflytande. Sen har det med ålder och mognad att göra för vilket inflytande de får.
D:[…] sen behöver eleverna också lära sig om de demokratiska arbetsformerna som hur man samtalar, hur går ett möte till, hur visar man respekt, för att få kunskaper om vad demokrati är och […] få dem [eleverna] att skilja på vad som är rätt/fel och gott/ont och se konsekvenserna av sitt handlande.
F: […] sen har vi ju de här med elevråd och klassråd där man [eleverna] får ta upp sånt de tycker är viktigt i klassen och sen skicka representanter som går till elevrådet. E: […] barnen har fått vara med att påverka hur vi ska jobba, och då valde de att ha ett grupparbete.
De demokratiska arbetsformer som beskrivs har koppling till olika sätt att samarbete, diskutera och kunna påverka vilka anges som viktiga för att skolan ska vara en demokratisk institution (Säljö, 2014).
5.1.2 Demokratiska förhållningssätt
En annan aspekt som framkommer vid analysen av lärarnas uppfattning av demokratiuppdra-gets innebörd är att det innebär att arbeta utifrån demokratiska förhållningssätt. De demokra-tiska förhållningssätten som lärarna beskriver är att läraren ska vara en förebild för eleverna där man visar respekt och hänsyn till alla sina elever och deras olikheter, för att eleverna i sin tur ska kunna utveckla ett demokratiskt förhållningssätt. Lärarnas utsagor visar således att lärare även uppfattar demokratiuppdragets innebörd som ett redskap där eleverna ska styras in på lä-randets väg och fostras i demokrati genom att utveckla ett demokratiskt förhållningssätt.
B: Jag ska följa läroplanen […] samtidigt som jag ska ta hänsyn till mina elever, deras olika sätt att vara, olika behov och förutsättningar. […] man lär sig tillsammans med andra och det är ju samma sak med de demokratiska grunderna och principerna. C: […] jag tror det viktigaste är om du vill lära ut ett demokratiskt förhållningssätt hur du själv hanterar vardagliga frågor i ett demokratiskt förhållningssätt.
37
A: Att nå en jämlikhet i rummet är viktigt och då tänker jag väldigt mycket på hur folk sitter, alltså placering. Hela tiden tänker jag mycket på att det ska vara så att alla har så lika förutsättningar som möjligt.
Demokratiska förhållningssätt har vissa likheter med demokratiska arbetsformer men en viktig skillnad är att här betonas individens interaktion med andra mycket mer. Om demokratiska former mer kan förstås som likheten med ett representativt statsskick skulle demokratiska för-hållningssätt kunna förstås som det Dewey beskriver i termer av demokrati som livsform (jfr. Jenlink, 2009).
5.1.3 Demokratiskt innehåll
Den sista aspekten som har analyserats fram utifrån det empiriska materialet av lärarnas upp-fattningar av demokratiuppdragets innebörd är att det innebär att arbeta med ett demokratiskt innehåll. Det demokratiska innehållet som lärarna beskriver att eleverna ska ges möjlighet till att utveckla utifrån elevens ålder och mognad är demokratiska faktakunskaper om val och po-litiska partier. Det innebär också att utveckla kunskap om kommunen, riksdag, regering, majo-ritet, minoritet och röstning. Lärarnas utsagor visar därmed att lärare även uppfattar tiuppdragets innebörd som ett arbete där läraren ska bedriva undervisning utifrån ett demokra-tiskt innehåll för att eleverna ska utveckla faktakunskaper om demokratins betydelse, form och hur man verkar i en demokratisk anda.
A: Det är ju att man försöker följa de där så gott det går över vad man ska lära dem, och då blir det ju mycket med regering och riksdag.
C: […] sen läser vi hur kommuner styrs och vad kommuner och landsting bestämmer över. Är det valår läser vi om de politiska partierna och valfrågor.
E: Jag tolkar det som att man ska lära dom [eleverna] vad demokrati är och att det är viktigt redan från start. Redan från ettan lär jag dom begrepp som demokrati, ma-joritet, minoritet, och röstning.
Lärarnas utsagor om demokratiuppdragets innebörd som demokratiskt innehåll kan knytas till att förståelsen av demokrati också måste ha ett visst faktainnehåll för att eleverna ska lära sig centrala begrepp som har med demokrati att göra.
38
5.1.4 Sammanfattande slutsatser
Analyserna av det empiriska materialet går således att tolkas som att lärarna i arbetet uppfattar skolans demokratiuppdrag genom olika aspekter som demokratiska arbetsformer, demokratiska förhållningssätt och demokratiskt innehåll, där samtliga delar är viktiga för att eleverna ska ges goda förutsättningar att utveckla kunskaper genom, i, och om demokratiska aspekter. Samtliga lärare är därmed eniga om att barnen i en demokratisk anda ska ges rätt förutsättningar att ut-vecklas till goda samhällsmedborgare genom att dagligen gestalta demokratins grunder med fokus på värdegrundsarbetet. Det är tydligt att lärarnas olika uppfattningar har likheter med styrdokumentens beskrivningar eftersom skolväsendet ska vila på demokratisk grund, och lä-rarnas uppfattning av demokratiuppdraget är att arbeta med olika demokratiska aspekter i ut-bildningen. Resultatet pekar därmed i riktning mot, trots demokratiuppdraget öppenhet för tolk-ningar, att lärare verkar följa läroplanens (Lgr 11) rekommendationer och innehåll för att ut-veckla elevernas demokratiska kunskaper. Variationen av lärarnas uppfattningar av demokrati-uppdragets innebörd kan även tolkas som att det är ett komplicerat uppdrag eftersom resultatet visar att demokratiuppdragets innebörd är brett, omfattande och tolkningsbart.
Sammanfattningsvis kan resultatet tolkas likt att skolan är en plats där demokrati ska genomsyra hela utbildningen för att barnen ska få kunskap om samhället men också fostras till goda sam-hällsmedborgare. Skolan behöver därför ta till vara på elevernas olikheter och tillåta att olika åsikter möts utan att det går emot skolans värderingar. Resultatet pekar således i riktning mot det som Dewey förespråkar, att skolan bär ansvaret för att förmedla och arbeta med demokrati som är anpassad till samhällets utformning, för att utveckla elevernas kunskaper och färdigheter i undervisningen. Resultatet visar även att lärarna tar hänsyn till och balanserar läroplanen till-sammans med barnen utifrån elevernas ålder och mognad, vilket Dewey beskriver som en viktig aspekt i sin lärandeteori för att eleverna ska ges rätt kunskap utifrån kursplanens innehåll.
Även om lärarna trycker på olika dimensioner av synen på demokratiuppdragets innebörd är det intressant att uppmärksamma att värdegrundsarbetet går som en röd tråd genom samtliga respondenters uttalanden. Lärarna poängterar även vikten av att både läraren och eleverna för-håller sig till de riktlinjer skolan har för att alla elever ska uppleva en acceptans, vilja och trygg-het att våga lära sig ny kunskap i en demokratisk miljö. I jämförelse med det teoretiska per-spektivet pekar resultatet därmed mot det Dewey beskriver, att demokratins fundament är tron på möjligheter av människors intelligens och erfarenhet. Genom att demokratin inkluderas i
39
verksamheten utvecklar eleverna nödvändiga kunskaper och insikter som behövs för att leva i ett demokratiskt samhälle.