Metoddiskussion

Syftet med arbetet är att undersöka lärares uppfattningar om skolans demokratiuppdrag med fokus på ämnet samhällskunskap för att bidra med perspektiv på demokratiarbetet i skolverk-samheten. Det undersöktes genom semistrukturerade intervjuer och fenomenografisk analys.

Intervjumetoden var lämplig att använda eftersom intervjuer har som grundprincip att få ökad förståelse för hur människor tolkar och uppfattar sin redan erfarna värld, där intresset är att redogöra denna subjektiva aspekt av världen (Kihlström, 2007, s. 48). Den fenomenografiska analysen är en empiriskt grundad beskrivning av olika sätt att uppfatta omvärlden vilken i ar-betet utgör ett försök att analysera och beskriva en grupp lärares utsagor. Därav var den kvali-tativa fenomengrafiska analysmetoden tillsammans med intervjuer ett bra verktyg eftersom jag ville undersöka vilka likheter, skillnader och variationer det fanns i lärarnas uppfattningar av fenomenet. Det innebär att arbetet riktas mot den andra ordningens perspektiv, lärares uppfatt-ningar av fenomenet skolans demokratiuppdrag i samhällskunskapsundervisningen. Här menar jag finns en tydlig relation mellan syfte, forskningsfrågor, teori och metod.

För att få svar på forskningsfrågorna konstruerades en intervjuguide. Förutom bakgrundsfrågor formulerades frågorna i intervjuguiden utifrån studiens tidigare forskning och teoretiska ut-gångspunkter. Först formulerades två övergripande teman som speglade syfte och forsknings-frågorna. Frågorna i intervjuguiden är formulerade på ett öppet sätt där respondenterna får tala fritt utifrån ett specifikt område. Genom att jag analyserade frågornas utformning och innehåll kunde jag säkerställa mig om att frågorna riktades mot det som ska undersökas, vilket stärkte frågornas innehållsvaliditet. Vid intervjutillfällena var jag också noggrann med att enbart lyssna på respondenternas svar och därmed inte framföra mina egna åsikter eller lägga ord i mun på respondenterna. Enda gången jag var med i intervjusamtalet (utöver att ställa intervjufrågorna) var när jag upplevde att jag var i behov av ett förtydligande. Genom att jag uppmärksammade

51

och tog hänsyn till detta stärktes undersökningens reliabilitet. Hade jag däremot inte lyssnat eller visat ett intresse för respondenternas uttalanden, hade jag förmodligen fått svar efter det, vilket kan ha resulterat i felaktiga och/eller bristfälliga svar.

Jag upplever att samtliga lärare många gånger gav utförliga svar, även om jag stundtals bad om förtydliganden. Samtidigt har jag funderat över om intervjuguiden kunde ha formulerats an-norlunda då både jag och respondenterna upplevde att svaret på en intervjufråga stundtals även besvarande kommande frågor. Därför uppmärksammade jag respondenterna att upprepa sina svar eller göra eventuella tillägg på de intervjufrågor de ansåg att de hade besvarat. Att frågorna stundtals vävdes samman kan ha gjort analyserna mer svårhanterliga eftersom jag var tvungen att sortera svaren till rätt fråga. Trots det, gav intervjufrågorna mig svar på hur lärare uppfattar demokratiuppdragets innebörd, lärarnas uppfattningar om demokratiuppdraget i relation till styrdokument, och hur demokratiuppdraget kan gestaltas i deras undervisning. Analysen av materialet gav mig därför en helhetsbild och förståelse över vilka uppfattningar lärarna har gäl-lande föreliggande studies forskningsfrågor, som i sin tur kunde analyseras i förhålgäl-lande till variationsteorin, som också är centralt inom den fenomenografiska ansatsen och till Deweys teori.

I denna studie är urvalet däremot inte tillräckligt stort för att resultaten ska anses vara generali-serbara. Däremot menar Kihlström (2007, ss. 232–233) att generaliseringsprocessen är betydel-sefull att uppmärksamma och diskutera även vid kvalitativa studier eftersom det skapar en möj-lighet att utifrån iakttagelser analysera och sätta sig in i andras perspektiv för att få en ökad förståelse för sig själv och andra. Detta stärks även genom Karlssons (2007, s. 255) uttalanden om att kvalitativa undersökningar har starka kopplingar mellan metod och begrepp där det är en fördel att diskutera giltigheten, tillförlitligheten och generaliserbarheten med varandra.

I samråd med min handledare beslutades att sex respondenter skulle ingå i undersökningen. Lärarna är verksamma vid sex olika skolor vilket minskar risken att eventuella likheter i upp-fattningar beror på att lärarna samarbetar och resonerar med varandra. Det gör resultatet intres-sant eftersom likheterna då kan tolkas som gemensamma för hur lärare bedriver sin undervis-ning och vilka erfarenheter lärare har i förhållande till demokrati och ämnet samhällskunskap. Eftersom en fenomenografisk analys riktas mot mellanrummet mellan fenomenens essens och individuella uppfattningar söker man den variation av möjliga uppfattningar som en viss grupp (i detta fall lärare i årskurs 1–3) har om ett fenomen. Det empiriska materialet bidrog därmed

52

till, i viss mån generell, kunskap om och förståelse för hur man uppfattar och arbetar med de-mokratiuppdraget på olika skolor i samhället. Det går dock inte att utesluta att variationer i uppfattningar hade kunnat vara mer komplex eller större om fler respondenter intervjuats.

Det finns däremot funderingar om lärarnas intresse till att medverka i arbetet hade ökat om intervjuerna hade utförts på ett färre antal skolor. Men oavsett lärarnas vilja att medverka har sex intervjuer uppnåtts där samtliga intervjutillfällen har bidragit till djupare förståelse av lä-rarnas uppfattning och gestaltande av skolans demokratiuppdrag i förhållande till ämnet sam-hällskunskap. I arbetet medverkade också, som tidigare poängterats, en lärare som är utbildad och verksam i grundskolans årskurs 4–6. Analysen av intervjuerna visar att det inte fanns någon kvalitativ skillnad mellan denna respondents svar och övriga. Eftersom några av de andra re-spondenterna utöver utbildning för år f-3 även har utbildning för år 4–5 respektive 4–7 så är det en samstämmighet på en generell nivå. Samtidigt är det just ett utfallsrum av kvalitativa skill-nader av fenomen som jag är intresserad av genom att använda en fenomenografisk analys.

Det som har haft störst praktisk påverkan på genomförandet (förutom studiens syfte och forsk-ningsfrågor förstås) och som lett till en del justeringarna som åtgärdats är samhällets nuvarande pandemi Covid-19. Folkhälsomyndigheten i Sverige har konstaterat att utbildningen för grund-skolan ska fortgå men att förebyggande åtgärder ska vidtas för att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten, 2020). Med detta menar jag, att samtliga svenska skolor har betydligt mer att ta hänsyn till och arbeta för vilket förmodligen är tidskrävande och eventuellt en orsak bakom svårigheterna att få deltagare till undersökningen. För att försöka nå ut till lärarna och finna deltagare till mitt arbete har lärarna fått möjligheten, som tidigare poängterats, att bli in-tervjuade genom telefon eller konferenstjänsten ”Zoom”. Lärarna uppskattade denna möjlighet och ansåg att intervjumetoden via telefon eller internet var en bra lösning i förhållande till de konsekvenser pandemin orsakat. Målet med denna form av intervjuteknik var således att den skulle vara så snarlik en vanlig intervju som möjligt, där intervjuare och respondent möts öga mot öga. Även om mötena gick miste om en personlig närvaro bidrog ljudtjänsterna till att intervjuaren kunde bekräfta och tydliggöra eventuella frågor som respondenterna inte förstod. Ljudupptagningarna bidrog också, menar jag till ett lugn i att inte behöva missa viktiga uttalan-den eller be responuttalan-denterna om upprepningar vilket resulterade i att samtalet kunde fortgå med bra flyt. Valet att genomföra intervjuerna i form av telefonsamtal eller ”Zoom” kan även dis-kuteras i förhållande till varandra. Enligt min uppfattning var det enklare att intervjua lärarna via ”Zoom” eftersom respondenten och intervjuaren kunde se varandra i en kamera.

Intervjua-53

ren kunde också enklare uppfatta om läraren inte förstod en fråga. Konferenstjänsten synlig-gjorde även intervjuarens intresse av respondentens svar, vilket underlättade för att skapa en bekväm intervjusituation då intervjuaren inte får uttrycka sina egna åsikter. I telefonintervju-erna informerades intervjuarens återhållsamhet i verbal återkoppling för att inte påverka re-spondentens svar. Respondenterna uppskattade att denna information gavs vilket medförde att påverkan på respondenterna kunde hållas nere. Telefonsamtalen gjorde det möjligt att genom-föra intervjuer där det inte fanns möjlighet att använda ”Zoom”.

Metodvalet kan också diskuteras i jämförelse med andra undersökningsredskap som till exem-pel observation och enkät. Oavsett vilken metodval som används stärks undersökningens vali-ditet, som ovan nämnts, om man undersöker samma sak med flera olika tekniker.I detta arbete hade intervjuerna till exempel kunnat kompletteras med observationer. Men då skulle det enbart vara för att använda dem som verktyg för fördjupade intervjuer.

En strukturerad observation skulle utifrån arbetets syfte ge bredare kunskap över hur läraren gestaltar skolans demokratiuppdrag och hur läraren arbetar för att få eleverna delaktiga i sam-hällskunskapsundervisningen genom att koppla samman och jämföra resultaten från intervju-erna och observationintervju-erna. Däremot menar Kihlström (2007, s. 231) att observationers validitet kan försämras i sociala sammanhang eftersom observatören kan upptäcka andra saker som inte är relevant utifrån arbetets syfte.

En annan fundering var om metodvalet istället för intervjuer hade omfattat internetenkäter. Eventuellt hade internetenkäter bidragit till fler intresserade deltagare, men den nuvarande pan-demin förhindrade detta. Däremot menar Kihlström (2007, s. 230–231) att det finns nackdelar även med internetenkäter eftersom bortfallet kan bli stort på grund av till exempel lärarnas tids-brist. En annan svårighet med internetenkäter som inte utförs på plats, är att lärarna inte ges möjlighet till förtydliganden av frågornas utformning och betydelse, vilket kan leda till att re-sultaten riskerar att bli felaktiga.

I detta arbete har därför observationer och enkäter valts bort på grund av tidsbrist, pandemin och på grund av mitt syfte, forskningsfrågor och forskningsintresse, som inte omfattar obser-vations- och enkättraditionen. Kihlström (2007, ss. 228, 231) beskriver, som tidigare poängte-rats, att metodvalet/metodvalen man väljer för att undersöka ett specifikt problemområde bör grundas på vad det är som man ska studera och på vilket sätt syftet bäst kan besvaras. Allt omkring oss har därför en betydelse för hur man tolkar till exempel enkäter, intervjuer och

54

observationer. Det är därför viktigt att man som undersökare har en förståelse för att verklig-heten är svårtolkad.