Lärarnas beskrivning av demokratiuppdraget i undervisningen

demokrati-uppdraget i undervisningen genom att de utgår från eleven, dagsaktuella händelser och sam-hällets demokratiska institutioner. Det finns därmed indikationer på att demokratiuppdraget kan gestaltas på flera olika sätt i undervisningen. Resultatet presenteras utifrån lärarnas uppfattning om demokratiuppdraget i undervisningen i form av några generella arbetsformer/utgångspunk-ter.

5.3.1 Utgå från eleven

En uppfattning om demokratiuppdraget som framkommer vid analysen är att det innebär att undervisningen ska utgå från elevens intressen, ålder och mognad för att anpassas efter den enskilda elevens förutsättningar och behov. Den erfarenhet lärarna beskriver är att undervis-ningen ska ge eleverna möjlighet till delaktighet genom diskussioner. Lärarna menar därmed att det är viktigt att undervisningen utgår från eleverna för att de ska utveckla sina förmågor att argumentera och ha ett kritiskt och självständigt tänkande.

D: […] jag försöker alltid skapa lektioner så elevnära som möjligt där klassen får bestämma genom att lyssna på deras önskemål och utgå från deras kunskapsnivå. […] jag jobbar mycket med högläsning där jag ofta väljer böcker där det finns mycket dilemmafrågor eller böcker där karaktärerna är lite normbrytande för det är spännande att höra elevernas diskussioner och kunskaper […] för att utveckla ett konsekvenstänk.

43

E: Jag uppvaktar dem [eleverna] och frågar mycket vad de tycker […]. Kommer eleverna med ett bra förslag så absolut då kör vi på det. Jag vill också visa dem att en fröken kan också ha fel och göra fel ibland.

F: Eleverna får ibland bestämma eller komma med förslag, men det beror på ålder och mognad. Alla ska få komma till tals oavsett om man är tjej eller kille och jag gör ofta medvetna val om hur jag ställer frågor och så till eleverna.

Ett sätt att gestalta demokratiuppdraget i undervisningen är att lärarna utgår från elevens intres-sen och erfarenhet för att eleverna ska bli delaktiga i sitt egna lärande och utveckla kunskaper om vad demokrati kan innebära.

5.3.2 Dagsaktuella händelser

En annan aspekt som framkommer vid analysen av lärarnas gestaltning av demokratiuppdraget i undervisningen är genom att uppmärksamma händelser i klassrum, skola och omvärld. Med detta menar jag, att dagsaktuella händelser kan innebära det som sker under lektionstid men också vid andra tillfällen under skoldagen. Det kan också innebära att läraren tar upp och utgår ifrån nyhetsrapportering och annat i omvärlden. De dagsaktuella händelserna som lärarna be-skriver är att eleverna ska ges kunskap genom demokratiska klassråd, nyhetsprogram, temada-gar och vardagshändelser. Lärarna är således eniga om att ämnet samhällskunskap är ett område som dagligen bör hanteras i skolverksamheten på olika sätt.

A: I samhällskunskap är ju ändå så himla viktigt att man har koll på vad som händer i världen. Och då blir de ju delaktiga för då får de ju försöka hänga med i t. ex nyhetsprogram och så diskuterar vi och då blir det ju en delaktighet. […] vi har också temadagar ibland där samhällskunskap kommer in utöver schemalagd tid […]. E: Ibland pratar vi om saker som inte står med på schemat […] t. ex saker som händer i världen, men det tycker inte jag gör något eftersom det är livskunskap. Jag tar mycket av det som sker i stunden.

C: Jag tycker att det kommer in i alla vardagshändelser. Om det är en konflikt mellan några måste vi reda i det, vilket också handlar om samhällskunskap.

Lärarnas utsagor visar därmed att ämnet samhällskunskap även är något lärarna dagligen han-terar antingen i samhällskunskapsundervisningen eller utöver schemalagd tid för att eleverna ska utveckla kunskap om hur man verkar i ett demokratiskt samhälle.

44

5.3.3 Utgå från samhällets demokratiska institutioner

Den sista aspekten som framkommer vid analysen av lärarnas gestaltning av demokratiuppdra-get i undervisningen är att undervisningen ska utgå från samhällets demokratiska institutioner. Här finns det en likhet med det som presenterades i kategorin demokratiskt innehåll. Det som särskiljer denna aspekt är att här pratar vi om hur man gestaltar det i undervisning, medans vi i den tidigare nämnda kategorin pratar om vad demokratiuppdraget är. Lärarna beskriver att undervisningen i ämnet samhällskunskap ska innebära att eleverna lär sig kunskap gällande valfrågor, politiska partier, riksdag och regering och att man uppmärksammar viktiga demokra-tiska organisationer för att eleverna ska lära sig hur ett demokratiskt land som Sverige styrs, men också vilka rättigheter och skyldigheter vi samhällsmedborgare har.

C: Är det valår läser vi om de politiska partierna och valfrågor […] där vi ibland driver kampanj för att få röster på skolan. […] vi har också vad man vill göra på klassens timme, att vi röstar och majoriteten får välja och de aspekterna.

D: Jag uppmärksammar FN och barnkonventionen.

B: […] uppmärksammar demokrati och vem som bestämmer med regering och riks-dag.

Lärarnas beskrivningar visar därmed att undervisningen även ska bedrivas utifrån samhällsde-mokratiska institutioner för att eleverna ska utveckla sina kunskaper om demokrati.

5.3.4 Sammanfattande slutsatser

Analyserna av det empiriska materialet går således att tolkas likt att lärarna bedriver samhälls-kunskapsundervisningen på olika sätt genom att utgå från eleverna, dagsaktuella händelser och samhällets demokratiska institutioner, där samtliga delar är viktiga för att eleverna genom undervisningen ska utveckla sina demokratiska kunskaper och värderingar. Lärarna är däremot eniga om att undervisning i ämnet samhällskunskap handlar om praktiska exempel, elevdelak-tighet, elevinflytande och att diskutera om regering, riksdag, mötesteknik och dilemman för att undervisa i, om och genom demokratiska aspekter utifrån barnens ålder och mognad. Resultatet pekar därför i riktning mot det som Dewey förespråkar, att eleverna behöver se olika perspektiv som speglar samhället för att mogna och växa som samhällsmedborgare. Även om lärarna ut-trycker olika dimensioner av hur de bedriver undervisning visar resultatet att det är viktigt att undervisningen ger eleverna möjlighet till aktivt deltagande. För att få eleverna delaktiga i

45

undervisningen menar lärarna att samhälleliga diskussioner är ett bra verktyg att använda sig av då det redogör för och utvecklar barnens förmåga att lära i samband med varandra där ele-verna visar respekt till andra och vågar framföra sina åsikter. Ges eleele-verna även ett lagom in-flytande, där de får vara med och bestämma i sitt egna lärande har eleverna också enklare att förstå demokratins grunder. Resultatet pekar därför i riktning mot det som Dewey förespråkar att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att finna nya lösningar och aktivera sitt tänkande genom socialt samspel och kommunikation. Det experimentella lärandet är därför viktigt med tanke på skolans demokratiska uppdrag och strävan mot elevdelaktighet i undervisningen.

Resultatet visar även att lärarna förmedlar demokratiuppdraget i samhällskunskapsundervis-ningen för att eleverna ska få kunskap om, i och genom demokrati. Utöver det formella visar resultatet även att ämnet samhällskunskap tillkommer dagligen i alla vardagliga situationer. Detta går att tolka som att samhällsfrågor är ett kunskapsområde som får ta naturlig plats i undervisningen och vid andra tillfällen för att lösa till exempel konflikter, eftersom det rör livs-kunskap. Sammanfattningsvis innebär det att ämnet samhällskunskap handlar om allt som sker runt om oss och hur livet är uppbyggt. Resultatet pekar därmed mot det Dewey förespråkar, att skolan ska knyta an till livet så att barnens erfarenhet på ett välbekant och alldagligt sätt överförs och kommer till användning i skolan, och det som barnen lär sig i skolan kan tillämpas i var-dagslivet eftersom vi lever i en värld där alla sidor går in i varandra.