Vid mitten av 1980-talet blir triumfkrucifixet högaktuellt på flera sätt. Studier av arkivhandlingar gör gällande att församlingen vid denna tidpunkt hade gjort ett försök att få triumfkrucifixet åter till kyrkan. Någon explicit fråga om ett återbördande har inte återfunnits bland dokumenten, men genom att följa historien om framställningen av en kopia av triumfkrucifixet framgår det tydligt.
En upptakt till en förfrågan om återförande kan möjligen spåras i en notering från kyrkorådsprotokollet 1984-05-21, där det står skrivet: ”Uppdrogs åt […namn...] och […namn…] att kontrollera kyrkans och kapellets inventarier och utarbeta en kompletterande förteckning till respektive inventariebok.”384 Ett rimligt antagande är att denna inventering kan ha väckt vetskapen om triumfkrucifixet som församlingens egendom?
Genom bevarad korrespondens och uppgifter i kyrkorådsprotokoll, framgår att Gotlands museum (vid tiden benämnt Fornsalen) och Hall församling gör gemensamma ansträngningar att söka finansiering till framställningen av en kopia att hänga upp i Hall kyrka. Originalet avsågs att fortsätta förvaltas på museet under kontrollerade former. De gemensamma
384 Kyrkorådsprotokoll 1984-05-21, landsarkivet i Visby, Hall kyrkoarkiv, kapsel: K III b:1.
ansträngningarna borde dock ha sin upprinnelse i församlingens försök att kunna återföra triumfkrucifixet.
Läsaren kommer dock i fallet om triumfkrucifixet kunna se hur kopians betydelse förändras i kulturarvsprocessen, vilket är intressant att jämföra med kopiorna av G’psgolox totempåle. Nedan citeras delar av korrespondens där kopiering framställdes som en lösning men vilket också innebar kostnader. Brev från Gotlands fornsal till Hall församling, daterat 1984-10-12 kan indikera hur parterna kan försöka bemöta de ekonomiska utmaningarna:
Mitt ärende gäller Dina [sic] frågor angående finansiering av träskulpturkopior samt uppgifter om föremål som lämnats till Gotlands fornsal, som via […namn…] förmedlats till mig.
Beträffande tidpunkten för inlämnande av Madonna från Hangvar, så skänktes den till museet 1887. Krucifixet från Hall deponerades hit 12/2 1910 (prot 5. 11. 1909).
Vad finansieringen av kopior beträffar, så har jag verkligen undersökt alla upptänkliga möjligheter. Det finns en rad fonder som möjligen skulle kunna ge mindre summor. Mer lönande vore det nog med en ansökan till Gotlandsfonden och kanske mest lönande om vi gemensamt stod som sökande.385
Reella kostnader var i detta skede av betydelse. Återförande av kulturföremål och framställning av kopia som en del av processen eller en lösning innebär betydande kostnader. Vidare framgår betydelsen av kostnader av citatet nedan från svaret från Hall församling:
Jag tackar för brevet ang. din hjälp att söka bidra till kopia av vårt medeltida triumfkrucifix. Jag har fått kyrkorådets uppdrag att undersöka olika fonder för finansieringshjälp av nämnda arbete. På grund av Halls församlings litenhet blir det en för tung kostnad att ensam stå för en kopia.
[…]
Inte vet jag hur mycket vi skall söka bidrag för, men någonstans omkring 20.000 kr torde väl vara lämpligt. Rent formellt är det väl så att orginalet [sic] är församlingens – och att det därför ligger i såväl
Fornsalens som vårt intresse att få fram en fullgod kopia att sätta upp i Halls kyrka.386
Av citatet närmast ovan framgår flera argument vilka kan sägas associera till olika intressen och starkt behov att bemöta problem. Vad som framkommer i citatet är att ägande lyfts fram och även plats. Centralt är kanske platsen för triumfkrucifixet vilket associerar till
äganderätten och mot bakgrund av detta blir det viktigt att klara av de kostnader som proceduren kan föra med sig. Det huvudsakliga
intresset verkar vara att få ett triumfkrucifix placerat i kyrkorummet som anknyter till idén om en tidigare historisk kontext, vilket kan aktualisera omsorg om platsen som ett motiv bakom argumentationslinjen.
I citatet närmast nedan spåras ett antal argument, vilka även har varit synliga i föregående exempel i denna avhandling. Citatet är hämtat från ett brev vilka museet och församlingen författade gemensamt. Brevet till Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond från museet och församlingen presenterar följande innehållsrika argumentation:
Krucifixet dateras till 1100-talets första hälft och är genom sin välbevarade polykromi en av de märkligaste klenoder som bevarats från tidigkristen [sic] tid på Gotland.
[…]
Halls församling önskar få en kopia utförd av krucifixet att hängas på ursprunglig plats i kyrkan.
[…]
Halls församling, som tillhör de mindre på Gotland, kan själva bidra med 10 000 kr.
[…]
Länsmuseet saknar möjligheter att lämna ekonomiskt bidrag till en kopiering, men är principiellt mycket positiv till att värdefull originalskulptur kopieras för att sättas upp på ursprunglig plats i öns kyrkor.
Originalet mår bäst i museets klimatkontrollerade och bevakade lokaler.387
386 Arkivhandling, Gotlands museum, kapsel: Hall kyrka, mapp: akter 1930-2000, brevet daterat 1984-10-22.
En läsare kan se att argument om triumfkrucifixets skick och höga museala värde framhävs. I fallet med totempålen framfördes exempelvis ”primacy of the object” som viktigt, vilket kan vara en intressant jämförelse. Återigen knyts argumentationen till platsen och tankar om ursprunglig kontext. Hantering av kostnader för att tillverka en kopia är centralt, men det blir här viktigt att understryka säkerhet och bevarande finns i argumentationslinjen. I brevet framställs museet som en plats vilken bäst kan garantera en hållbar förvaltning utifrån bevarande och säkerhetsaspekter.
Försöken att få ihop finansieringen för tillverkningen av kopian fortsätter vilket framgår av ett brev från museet till församlingen:
Hej och tack för ditt brev angående Domkapitlets fond för underhåll och konservering av inventarier i gotländska kyrkor.
[…]
Några medel av Gotlandsfonden gick dessvärre inte att få vid förra utdelningstillfället, däremot kommer Gotlands fornvänners styrelse att besluta om ett anslag på 4.000 kr ur Björkanderska fonden, vid nästa sammanträde (16/4).
För att kunna täcka resterande kostnader – för träskärningsmomentet (1.000 kr) samt för polykrom eringen [sic] (10.000 kr) har vi på museet diskuterat följande lösning. Om kyrkorådet i Hall skänker originalskulpturen till Fornsalen, den är ju i dagsläget deponerad här, täcker museet den resterande kostnaden på 1.000 kr för träskärningen samt ombesörjer polykromeringen med hjälp av vår nyanställde konservator, […namn…]. För detta krävs ett papper från kyrkorådet.388
Av styrelseprotokollet för Gotlands fornvänner/Fornsalen framgår att: ”Beslöt styrelsen avsätta 3.400 kronor ur Björkanders fond för förvärv av 1100-talskrucifixet från Halls kyrka.”389
387 Arkivhandling, Gotlands museum, kapsel: Hall kyrka, mapp: akter 1930-2000, brevet daterat 1984-12-07.
388 Arkivhandling, Gotlands museum, kapsel: Hall kyrka, mapp: akter 1930-2000. Brevet är feldaterat med månad 05 istället för den månad 04 då det skrevs, korrekt datering är 1985-04-10.
Intressant är att det talas om ett förvärv av triumfkrucifixet och inte, som framgått av korrespondensen som delvis återgivits ovan, för att finansiera tillverkningen av en kopia. Tidigare uttryckte museet att det inte fanns utrymme att ge något ekonomiskt bidrag, men senare kommer de med ett förslag om ett bidrag på 1000 kronor, ifall kyrkorådet skänker dem originalet. En sådan överenskommelse hade kunnat betraktas som fördelaktig för museet. Men vad som framkommer av citaten indikerar även relationen mellan parterna kunde se ut.
Ett bevarat brev från Hall församling till en privatperson vilken tydligen arbetat som konsul förtydligar situationen som församlingen tycks uppleva som prekär. Både vad gäller att återfå originalet som att lösa finansieringen av kopian. Om det gemensamma brevet från museet och församlingen till Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond gav ett intryck av konsensus mellan parterna, kan brevet nedan tolkas som mer bekymrat. Av texten framgår att församlingen inledningsvis verkar ha gjort ett försök att få originalet åter till kyrkan och valet att vända sig till konsuln vittnar om att triumfkrucifixet är betydelsefullt:
Vördige Konsul – Gode Broder!
Av någon har jag fått höra att Du har ett speciellt intresse för Halls församling. Därför dristar [min kursivering] jag mig skriva till Dig angående ett projekt för Halls kyrka. Så här är det:
Halls församling har beslutat att låta framställa en kopia av det triumfkrucifix från 1100-talet som nu förvaras i Gotlands Fornsal. Originalet är nyligen restaurerat och det har visat sig ytterst svårt att för vår del få tillbaka originalet. Av det skälet har vi beslutat framställa en kopia.
[…]
Gotlands fornsal och Halls församling har gjort gemensam framställan till Gotlandsfonden om bidrag till projektet – men fick mot vår förväntan avslag. I det läget har […namn…] preliminärt fått fram kr 4.000 från Björkanderska fonden […] och föreslår att Hall skänker orginalet [sic] till fornsalen för att de skall kunna ställa upp med 1.000 kr samt stå för kostnaden för polykromeringen (beräknad till högst 10.000 kr).
Det gör oss tveksamma att för all framtid avstå från orginalet [sic]. Halls församling har iklätt sig att stå för 10.000 kr av de högst 15.000
som träsnideriet kostar – redan detta en hög summa för lilla Halls församling, vilken med en befolkning understigande 80 personer vårdar inte mindre än två kyrkorum. Detta dessutom på ett synnerligen ansvarsfullt sätt.
[…]
Nu undrar jag om Du har någon tanke om hur Halls församling kan få hjälp att genomföra detta intressanta och betydelsefulla projekt utan att behöva skänka bort orginalet [sic].390
En rimlig tolkning är att det från församlingens sida även kan vara en försynt förfrågan om hjälp med finansiering. Konsulns brevsvar har dessvärre inte återfunnits bland handlingarna i arkivmaterialet. Björkanderska fonden hade avsatt 3400 kronor till Gotlands museum i syfte att försöka förvärva triumfkrucifixet, men Gotlands museum föreslår församlingen i Hall att det skänks till museet. Att döma av citatet ovan indikerar brevskrivaren församlingens bakomliggande intressen, vilket kan vara triumfkrucifixets omvårdnad. Men budskapet i brevet kan förstås som ett agerande utifrån en tänkt framtid.
I kyrkorådsprotokollet står det: ”Upplästes brevet från Gotlands Fornsal av den 10 april 1985, med förslag om att Hall skänker 1100-talskrucifixet till Fornsalen mot att Fornsalen bekostar polykromeringen av kopian samt bidrager med 1.000 kr till kostnaden för träskärningen. Frågan diskuterades ingående med olika argument för och emot att för framtiden avstå äganderätten till krucifixet. Rådet beslutade härefter att bordlägga ärendet för vidare utredning och undersökning av andra möjliga finansieringsvägar”.391
Ur ett kyrkorådsprotokoll står att läsa: ”Återupptogs den bordlagda diskussionen om Halls församlings krucifix från 1100-talet. […]
Kyrkorådet beslutade att inte avstå äganderätten av nämnda krucifix, utan att istället själv svara för den återstående kostnaden för framställningen av kopian”.392
390 Arkivhandling, landsarkivet i Visby, Hall kyrkoarkiv, kapsel: K III b:1, brevet daterat 1985-04-13.
391 Kyrkorådsprotokoll 1985-04-29, landsarkivet i Visby, Hall kyrkoarkiv, kapsel: K III b:1.
392 Kyrkorådsprotokoll 1985-07-22, landsarkivet i Visby, Hall kyrkoarkiv, kapsel: K III b:1.
Centralt i processen är att församlingen framhäver sin äganderätt till triumfkrucifixet. Argument med koppling till ägande kan i detta fall och detta skede i processen tänkas associera till plats, historia och framtid. Historia och framtid som viktiga aspekter i processen kan indikeras genom vad som framkommer av citatet närmast nedan. Men att parten också behöver relatera till en ekonomisk realitet verkar också vara ständigt närvarande, vilket kan återkoppla till tidigare exempel i denna avhandling.
Församlingens beslut att inte skänka triumfkrucifixet till museet tillkännages i ett brev från församlingen till Fornsalen:
Ledamöterna i Halls kyrkoråd vågade inte ta på sitt ansvar att för all framtid avstå äganderätten till 1100-talskrucifixet. […] Halls församling får alltså ikläda sig hela kostnaden för träbildhuggaren – och konservatorn. Jag vill vädja till att vi får konservatorsarvodet till så lågt självkostnadspris som möjligt, så att vi snart kan få kopian på plats. Skulle man kanske kunna göra ett avtal om att betala halva beloppet före årsskiftet och resten därefter ( [sic] så att vi kan budgetera en del av beloppet i nästa års budget?393
Vad som uttrycks i brevet kan tolkas som tankar på tidigare och kommande generationer med anknytning till platsen. Det kan tolkas som att inte vilja klippa ett känslomässigt band till ett föremål som inte längre är placerat i Hall kyrka. Det är intressant att jämföra med totempålen, där ett känslomässigt band till ett föremål som var försvunnet istället var explicit uttalat och en del av förhandlingslinjen.
Svaret från museet har fått en mera formell ton än tidigare och nämner också ett votivskepp från Hangvar kyrka där museet ställer tydliga krav på församlingen och att föremålet lämpligast förvaras på museet:
Beträffande votivskeppet från Hangvar kyrka så krävs 1) En klimatundersökning av kyrkan.
2) En konservering av votivskeppet.
Klimatundersökningen måste utföras med tillförlitliga instrument (vi rekommenderar Bjerking Ingenjörsbyrå AB, Uppsala) och visa acceptabla värden. Votivskeppet är förnärvarande utställt i museets
393 Arkivhandling, landsarkivet i Visby, Hall kyrkoarkiv, kapsel: K III b:1, brevet daterat 1985-07-29.
kyrkliga avdelning, som är försedd med klimatanläggning, vilket innebär att skeppet befinner sig i perfekt klimat. En flyttning till kyrkan skulle, om klimatförhållandena där är dåliga, kunna få katastrofala följder med färglossning och sprickbildning i träet.394
Vid samma tid ställdes även en förfrågan från Hall församling till Riksantikvarieämbetet om tillstånd att placera kopian av triumfkrucifixet på ursprunglig plats i kyrkan under överinseende av Gotlands museum. I svaret från myndigheten gavs församlingen tillstånd att hänga upp kopian i kyrkorummet. Gotlands museum hade tillstyrkt förslag och var en delaktig part från antikvariskt håll. Ett skisserat förslag på placering och upphängning finns arkiverat, där triumfkrucifixet är tänkt att hängas på norra väggen i långhuset. Det förslaget förverkligades inte, då bildmaterial i en tidningsartikel från invigningen visar att kopian av triumfkrucifixet hängts upp i kyrkans triumfbåge.
Då den nytillverkade kopian skulle invigas på sin plats i triumfbågen uppmärksammades detta i lokalmedia, vilket förmedlade en harmonisk bild av ärendena kring triumfkrucifixet i jämförelse med vad som framkommit av övrigt arkivmaterial:
Originalen till krucifixen finns på Gotlands Fornsal. Det från Hall är konserverat och sitter på en vägg på museet medan det från Hangvar är skadat och finns i Fornsalens lager.
- I alla de medeltida kyrkor som finns i Gotlands fyra nordligaste pastorat så finns det ursprungliga krucifixet kvar bara i Rute kyrka, säger […namn…]. Eftersom vi visste var våra fanns så tyckte vi att det var roligt att rekonstruera dem och få tillbaks dem till kyrkorna. […]
- När rekonstruktionen hängde bredvid originalet på Fornsalen så såg färgerna nästan väl skarpa ut, säger […namn…]. Men när det kommit på plats i Hall kyrka så ser man att färgerna harmonierar med väggmålningar och ornament. Församlingsborna var nog beredda på en liten chock, men de var väldigt nöjda och glada när de såg resultatet.395
394 Arkivhandling, landsarkivet i Visby, Hall kyrkoarkiv, kapsel: K III b:1, (Dnr 185), brevet daterat 1985-08-06.
395 Arkivhandling, Gotlands museum, kapsel: Hall kyrka, tidningsurklipp från Gotlands tidningar 1986-03-29.