Att pennan är mäktigare än svärdet är ett dammigt uttryck vi fått höra under vår uppväxt. Det många inte vet är att pennan verkligen är ett kraftfullt redskap, redo att utmana dina tankar. Detta redskap kallas för retorik.
Jag kan svära på att du varje dag läser någon form av text. Det må vara från en tidning på bussen, en skolbok vid ditt skrivbord eller undertexten till din favoritserie på TV. Orden rullar på löpande band framför dina ögon och din stackars hjärna tvingas till att bearbeta allsköns information. I det virrvarr av intryck du utsätts för är det troligt att du inte tar notis om och får ta del av vad som sedan antiken har använts för att påverka alla människor. Jag talar om förmågan att övertyga, den ack så vackra retoriken.
Vältalighetskonsten, som den så många gånger kallats, är retoriken i ett nötskal. Det handlar om att kunna måla upp en bild av en verklighet som engagerar dina sinnen, bygga upp storslagna scenarier i dina tankar och att få orden att dansa framför dina ögon. Retoriken vädjar till dina känslor och spelar på det du älskar och avskyr. Det kan också röra sig om statistik och finurliga tabeller som delger dig världen på ett övertygande sätt. I sina extrema stunder påverkar den dig genom att peka på att alla andra tycker på ett och samma sätt, och du vill väl inte vara utanför?
Även om retoriken på detta vis kan missbrukas så är dess primära användning att ge styrka till argument, att göra något mer övertygande än det är i sig själv. Alla är vi dock olika och inte lika lättpåverkade. Där vissa kan svälja ett budskap med hull och hår är andra mer
svårpåverkade och en del så trångsynta att även om ett argument är både rymligt och väldigt övertygande så vägrar de att omvärdera sina åsikter.
90 Hemma hos studenterna
Det går mot sommar och de vindar som fram till nu gett gåshud till dem som träffats av deras iskalla pustar ter sig nu som svalkande i det gassande solskenet. Hemma i sina respektive bostäder i olika städer i landets södra delar sitter fyra studenter. De ska snart få erfara hur deras kritiska ögon kommer ställa sig när de konfronteras med något de inte är helt bekanta med, en kunskap de inte matas med dagligen.
Samtliga studenter är placerade och engagerade på olika punkter på den politiska skalan. De får en och en läsa in sig på de ledare som publicerats om de amerikanska primärvalen som parallellt äger rum. Därefter frågas de ut om den bild som de fått av de republikanska
kandidaterna och med idel trötta blickar och lite förvirrade röster framgår det att de alla bävar för att Rick Santorum ska bli vald till amerikansk president. Ingen är insatt i USA:s politik utan utgår från de mardrömslika framställningar om den konservative republikanen som de läst. ”Han är ju emot homosexualitet och jämställdhet!” utropar den vänsterinriktade kvinnan samtidigt som hon fnyser och blänger ner på tidningsartikeln som vilar på hennes jeansklädda knä. ”Ja, Sydsvenskan får en verkligen att se vissa kandidater som rätt märkliga”, muttrar den högerradikale. Här visar han att han inte riktigt köper tidningens argument utan ser dem som överdrivna, ett exempel på hur retorik kan misslyckas. Han kliar sig på sin skäggstubb och lutar sig tillbaka mot fåtöljens ryggstöd. Läderklädseln viker sig om hans armar och bildar ytterligare en tröja på honom. ”Det blir så mycket raljerande i såna här vänstertidningar”, tillägger han.
Bostäderna där mötena med de intervjuade genomförs är till karaktären mycket olika. En av dem har slitna väggar med hål efter vad som tidigare varit uppspikat på dem och döda krukväxter. I en annan bostad ligger prydligt staplade klädhögar och en parfymerad doft genomsyrar studentens rum. Knappt något i bostäderna pekar på en politisk tillhörighet förutom en filt föreställande Che Guevara, upphängd på en vägg i den lägenhet som tillhör den mest vänstersympatiserande av studenterna samt ett antal börstidningar som ligger bredvid den obäddade sängen i moderatens rum.
Genom fönstret hemma hos den socialdemokratiske mannen kommer traktorljud tillsammans med en doft av nyklippt gräs och utanför samma fönster skymtar ett par kraftiga björkar som
91
separeras av den smala väg av blekt asfalt som sicksackar sig emellan dem. Andra ljud når örat hemma hos den mest högerinriktade. Ett osaligt biltutande från korsningen utanför bildar en orkester av ostämda instrument. Inte blir det bättre av den skrikande unge som just vaknat upp från sin eftermiddagslur i lägenheten ovanför och inte har någon lust att återgå till sin sömn.
Det är starka åsikter som yttras. Alla engageras av ledarartiklarnas budskap trots att det rör sig om ett annat land, en främmande kontinent på vars fastland ingen av de inblandade satt sin fot. Svaret på hur de kan känna så starkt för något så långt utom deras räckhåll ligger i att de fått belägg för att associera det amerikanska med det svenska. ”Jag gillar Obama, hoppas han
vinner. Han förespråkar det som vi ser som socialdemokratiskt i Sverige, som till exempel hans sjukvårdsreform och att han stödjer de vanliga arbetarna. Han är mer en man av folket”, konstaterar den socialdemokratiske mannen och drar på smilbanden, vilket tar fokus
från de annars så sömniga ögonen.
”Obama verkar veta hur han ska fixa ekonomin, har man sånt budgetunderskott så är det bäst att höja skatterna”, konstaterar moderatsympatisören och kastar snabba blickar på sitt
armbandsur. Klockan tickar allt närmare småtimmarna och svaren på intervjufrågorna ersätts med allt fler gäspningar. På bordet framför ligger en bok om hur man på snabbast möjliga tid blir miljonär, knappast något som höjda skatter skulle bidra till.
Det går här att inse att de tillfrågade blir övertygade av texterna och tolkar dem utifrån deras egen politiska tillhörighet vilken fått dem engagerade genom den starka argumentationen mot vad som anses vara den amerikanska tokhögern. Retoriken har använts för att styrka
skribenternas syn på kandidaterna, en syn som dessa intervjupersoner i stor utsträckning tog till sig. Att stödet för Obama blev tydligt berodde inte nödvändigtvis på retoriken i ledarna, men att argumenten som var för honom var välbyggda var ändå till hans stora fördel.
Retoriken kan användas till mycket. Du kan framstå som klipskare och mer övertygande inför dina vänner och kollegor, göra dina argument starkare än din motparts eller varför inte krydda ditt CV lite extra med en uppsjö av fina formuleringar om dig själv?
92
Alla utfrågade tyckte att texterna kändes trovärdiga och att de hade ungefär samma budskap. De såg det som de läst som fakta eftersom det kom från etablerade dagstidningar. ”Det känns
inte som att de skulle skriva att Santorum var emot homosexuallitet och preventivmedel om han inte verkligen var det”, förklarade en av studenterna. Den auktoritära roll nyhetsmedierna
har i våra liv blir sällan ifrågasatt av gemene man, och att ljuga om rena faktaaspekter i sina texter skulle gå emot en uppsjö av regler som de har att rätta sig efter. Däremot inte sagt att de i sina ledare inte kan ha en mer övertygande framtoning genom att använda sig av retorik.
Retorikens kraftfullaste egenskap är också dess förmåga att inte synas. Den smälter in i texterna, agerar från deras skuggor och bara väntar på att dina ögon ska svepa förbi. Osynligheten blir dess kraft, och det kan ibland vara bra att stanna upp i sitt läsande och se hur texten egentligen försöker framföra sina argument. I det här fallet bekräftas detta av det faktum att samtliga studenter som hördes himlade med ögonen och öppnade munnarna utan att ge ifrån sig något annat ljud än ”Ähhh??..”, när de tillfrågades om de lagt märke till några metaforer i ledarna.
Att de inte lägger märke till metaforbruket är inte konstigt. Metaforer är något som är inbyggt i våra liv och vi tänker mycket oftare i metaforform än vi faktiskt inser. Allt från ett öra på en kaffekopp till hur vi associerar politiska val med tävlingar eller känslan av vara glad med att vara ”uppåt” är exempel på vårt ständiga metaforanvändande och således reflekterar vi inte över metaforer som används i avseenden som vi är vana att se dem i.
Det visade sig till en början vara svårt för studenterna att reflektera över vilka retoriska stilmedel som använts, trots att de hade kunskap om vad retorik innebär. Efter en stunds tänkande säger den student, vars åsikter är mest högerställda att ”I alla fall när det skrev om
Rick Perry och hans avrättningsrekord, så användes väldigt starka och äcklande ord”, vilket
sammanfattar att utan att ta på sig de analyserande glasögonen så är det möjligt att även den mest bildade bli påverkad av retorik om den användas på subtilt sätt, men som vi såg tidigare så fungerar inte retoriken om något framställs som överdrivet.
Retoriken gör argument starkare utan att den alltid syns. Det blir inte heller lättare när det handlar om något vi inte riktigt förstår oss på och där vår kunskaps marker ännu är
93
läste berörde ett ämne de inte var så insatta i. Övertydlig eller överdriven retorik har inga bra förutsättningar för att lyckas övertyga, men är den skickligt framförd så kan ett argument bli så väl underbyggt att till och med en ingjuten kritiker till något kan överväga att byta sin ståndpunkt i samma fråga.