2. Analys
2.1 Den strukturella analysen av våra läroböcker
Det första steget i vår analysmodell har varit att systematiskt gå igenom böckerna med avseende på inledningar, rubriker och underrubriker. Vår strukturella analys börjar därför med en översiktlig presentation av läroböckerna samt en redovisning av våra resultat.
2.1.1 De analyserade läroböckerna
Alla tiders historia Maxi, vilken fortsättningsvis i analysen kommer att kallas Alla THM, är utgiven av Gleerups förlag med huvudförfattaren Hans Almgren.
Medförfattare är Björe Bergström och Arne Löwgren. Huvudförfattaren Hans Almgren presenterar en inledning med ett personligt tilltal i vilken han lyfter upp en framåtskridande utveckling, där formuleringen: ”Kvinnor och andra förtryckta grupper har fått det avsevärt bättre.”102 kan få tjäna som exempel. Almgren lyfter också fram den
andra upplagans utökade material om källkritik, historiebruk, kontrafaktisk historia och historiska hjälpvetenskaper. Vikten av källkritik är det tydligaste ställningstagandet kring styrdokument och kursplan, vilka dock inte nämns explicit i inledningens text.
Epos A är utgiven av Liber förlag, författad av Robert Sandberg med
medförfattarna Per-Arne Karlsson, Karl Molin och Ann-Sofie Ohlander. I inledningen av boken finns följande formulering: ”Läroplanens mål är ett problem inte bara för de lärare och elever som ska omsätta dem till ett konkret lektionsinnehåll. Också läroboksförfattare har fått något att bita i. Hur ska läroböckerna i historia se ut för att
leva upp till de nya kursernas behov?”103 Författarna väljer alltså en konfliktfylld ingång
till såväl läroplan som kursplaner för gymnasieskolans kurser i historia, vilket vi ser flera allvarliga problem med. Förvisso får man väl se det som en öppenhet att författarna faktiskt väljer att stå för sin, i våra ögon högst problematiska, syn på skolans styrdokument genom att tydligt presentera den i inledningen. Samtidigt ställer vi oss onekligen frågan om hur de ser på sitt uppdrag som läroboksproducenter eftersom de väljer att ställa sig i konflikt med styrdokumentens utformning. Jämställdhets- perspektivet, i bokens fall tolkat som ”kvinnans historia”, lyfts dock fram redan i inledningen medan miljöperspektivet såväl som den i kursplanen uttryckta tanken om olika perspektiv på historia utelämnas.
Boken Sekvens är utgiven på förlaget Natur & Kultur med Christer Öhman som författare. Öhman får inte någon närmare presentation i boken. Ett generellt intryck från boken är att bildredaktörerna i högre grad än de andra böckerna verkar ha valt att låta fotografier illustrera skeenden, händelser eller strukturer som vanligtvis illustreras med illustrationer eller målningar. I inledningen fokuserar Sekvens på två tydligt formulerade mål. Begreppet historiemedvetande ges stort utrymme såväl som dess inriktning på ett europeiskt perspektiv på historia. Begreppet är centralt i kursplanen för kursen Historia A, men boken nämner inget om kursplanen eller övriga styrdokument och perspektiven jämställdhet och miljö lyser i en översiktlig granskning med sin frånvaro.
2.1.2 Antal bilder, rubriker och nyckelord
Som framgår under presentationen av vårt metodologiska val har vi valt att komplettera vår mera djuplodande analys av de utvalda bilderna, bildtexterna och de tillhörande styckena löptext med en mer strukturell analys av läroböckerna. Med ett sådant angreppssätt har vi bland annat räknat det totala antalet bilder i böckerna samt delat upp dessa bilder i tre olika kategorier. Våra tre skapade kategorier är den: autentiska, rekonstruerade och illustrativa bilden. I Bild och föreställning framkommer att den bild- typ vilken vanligen används i undervisningssyfte är den vi väljer att kalla den
illustrativa bilden. Den fotografiska eller konstnärliga bilden förekommer i
103 Sandberg, Robert. 2008. Epos: historia: för gymnasieskolans kurs A. Liber: Stockholm. Förord. [Inledning]
undervisningen betydligt mer sparsamt.104 Denna bildkategori har vi, om den upplevs
som samtida, valt att kalla den autentiska. En bildtyp vilken ligger någonstans mitt i mellan dessa två är den rekonstruerade bilden. Vi definierar bildtyperna som följer:
Autentiska bilder: En samtida bild105 eller en bild som avbildar en eller ett
samtida föremål, byggnad, artefakt, grottmålning etc. Rekonstruerade bilder: En bild som vill förmedla en känsla av en annan tid eller en
illustration beskrivande en annan tid. Ett försök att skapa autencitet med en icke samtida bild. Exempelvis bilder från en film, fotografier från medeltidsveckan, etc.
Illustrativa bilder: Icke samtida kartor, diagram, tidslinjer, icke samtida tecknade illustrationer (exempelvis ett medeltida hus illustrerat i genomskärning).
Vår indelning i de tre kategorierna kan motiveras utifrån en önskan om att bilderna i så stor grad som möjligt skall vara jämförbara. Kategoriseringen har också gjorts utifrån en tanke om att de olika kategorierna har olika funktioner i undervisningen, där det som vi tidigare påpekat finns en tyngdpunkt kring de bilder som vi valt att kategorisera som illustrativa. Det är därför intressant att den autentiska bilden är så dominerande i läroböckerna.106 Indelningen har dessutom känts naturlig och användbar för att skilja
läroböckernas bilder åt.
Räkning och kategorisering av läroböckernas sidor, bilder och antal bilder per sida blev en av de första vägarna in i läroböckernas innehåll och struktur. Alla THM och
Sekvens innehåller knappt en bild per sida, medan Epos A innehåller drygt en bild per
sida.107 Vi gick sedan vidare till att göra en analys av läroböckernas rubriker. Vi valde
att titta på både huvud- och underrubriker, samt en räkning av nyckelord i de avsnitt vi valt ut våra bilder ifrån.108 Genom analysen av rubrikerna kunde raskt konstateras att
Epos A hade valt att ha ett antal underrubriker, 26 av 491, vilka kan sägas öppna för ett
innehåll utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Dock har Epos A fler underrubriker än
104 Wærn, Yvonne (red); Pettersson, Rune; Svensson, Gary. 2004. Bild och föreställning – om visuell
retorik. Studentlitteratur: Lund. Sid. 169.
105 I begreppet bild ingår alla sorters bildmaterial, d.v.s. målningar, fotografier och illustrationer etc. 106 Jfr. Bilaga 2, tabell 1.
107 Se Bilaga 2, tabell 1. 108 Se Bilaga 2, tabell 2.
sidor. När det kommer till miljöperspektivet så ligger alla rubriker, vilka enbart är underrubriker, i avsnittet vi valt att kalla Globalisering – 1970 och framåt. Antalet miljörubriker i alla böckerna är sammanlagt sju. En tydlig och ofrånkomlig tendens är alltså att båda våra perspektiv är starkt marginaliserade i läroböckernas rubriksättningar. Särskilt tydligt blir detta för miljöperspektivet, som är konsekvent underrepresenterat i samtliga av de undersökta läroböckernas rubriker.
Alla tiders historia Maxi Epos A Sekvens
Figur 1. Rubriker i läroböckerna.109
Nyckelordsanalysen110 gav resultatet att ord vilka på olika sätt är sammansatta med
miljö- i en kontext där det handlar om miljöperspektivet förekommer 17 gånger i Alla THM. I Epos A och i Sekvens förekommer ordet sex respektive tre gånger i löptexten.
Inga andra nyckelord kan sägas förekomma mer än 2-4 gånger i någon av läroböckerna vad gäller nyckelord kopplade till miljöperspektivet. När det gäller nyckelord kopplade till jämställdhetsperspektivet så blir varianter på ordet kvinna det enda som lyser igenom i materialet. Ordet nämns 67 gånger i Alla THM och 121 gånger i Epos A. Sekvens ligger här, liksom i alla andra fall, i botten vad gäller antalet nyckelord. Det totala antalet sidor som nyckelordsläsningen omfattar är i Alla THM:s fall 126 sidor, för Epos
A 115 sidor och för Sekvens 149 sidor. En generell tendens som bör nämnas är att orden
inte är jämt fördelade över sidorna, utan förekommer flera gånger på samma sidor. Exempelvis behandlar boken Sekvens samtliga av de nyckelord som valts ut för miljöperspektivet på endast tre sidor av de totala 149 undersökta. I kapitlen nedan kommer den resterande delen av vår strukturanalys presenteras.
109 Bilaga 2, tabell 2. 110 Se bilaga 2, tabell 3. Sekvens Miljö; 2 Jämställdhet; 1 Totalt; 142 Epos A Miljö; 3 Jämställdhet; 26 Totalt; 491 Alla tiders historia Maxi
Miljö; 2 Jämställdhet; 6