Globalisering – 1970 och framåt

Att miljöperspektivet är aktuellt i en historieberättelse som spänner från 1970 och framåt är något som vi ser som en självklarhet. Att jämställdhetsperspektivet likaså har sin självklara och naturliga plats i denna period är heller inget som behöver diskuteras. Miljödebatten, vilken kommit till uttryck genom exempelvis: Tyst vår, kärnkraftsom- röstningen, säldöd, ekologisk matproduktion och global uppvärmning och ett jämställd- hetsperspektiv med nyckelord som exempelvis: pappaledighet, pigdebatt, elitfeminism och fittstim, hör verkligen till den ”moderna” och globaliserade efterkrigstiden.

2.4.1 Miljöperspektivet

De bilder vilka vi valt ut och som analyserats med fokus på miljöperspektivet är av två olika sorter. Dels har vi tre autentiska bilder i form av färgfotografier, dels har vi två illustrativa bilder: ett diagram och en tabell. Den autentiska bilden i Sekvens har viss

referensinformation i bildtexten. Vad gäller de illustrerade bilderna så har diagrammet i

Epos A en förklarande bildtext med referensinformation medan tabellen i Alla THM

ligger som illustration till ett skeende beskrivet i löptexten. Syftet med de autentiska bilderna är att illustrera miljöförstöring och klimatförändring. Syftet med den illustrerande bilden i Epos A är att åskådliggöra relationen mellan medeltemperatur och koldioxidutsläpp och i Alla THM att visa på IT-teknikens utveckling. I

Sekvens används enbart den autentiska bilden för

att skildra miljöperspektivet.

Fokus i bild och löptext är i samtliga fall en uppmaning till reflektion. När det gäller de autentiska bildernas bildtexter så ligger fokus på aktörerna och en beskrivning av det faktiska innehållet i bilden. I

fallet med diagrammet i Epos A så är bildtexten en hjälp till tolkning av diagrammet. Bilderna skildrar alla, med undantag av fotografiet i Epos A, den långa linjens princip. Något som upplevs som dramatiskt i bilderna, exempelvis isblocken som lossnar från glaciären i Sekvens eller tempera- turen som stiger beroende på koldioxidutsläppen i Epos A kan tydas som en påverkan dels på ett nu, och dels på en framtid. Löptexten tar ytterligare fasta på denna rörelse framåt. Dock fästs inte miljöförstöring eller klimatpåverkan bakåt, in i en dåtid vilken tidigare skildrats i boken, utan står i ett ”nu” och pekar framåt. Tydligast blir de ställningstagande Sekvens gör i löptexten: ”När vi eldar med kol eller olja och kör våra bilar, bussar eller traktorer släpps rök och avgaser ut, många forskare menar att detta är orsaken till att klimatet på jorden håller på att bli varmare.”124 _{I citatet finns}

alltså ingen dåtid.

Alla bilderna arbetar på ett strukturellt plan och utifrån ett makroperspektiv. Detta gäller på samma sätt för både bildtexter och löptext. Alla bilder, bildtexter och löptexter upplevs skildra miljöperspektivet negativt i den mening att människans påverkan och livsstil är orsaken till miljöproblemen. Alla THM skriver i bildtexten: ”Förbränningen av kol är en orsak till växthuseffekten.”125 _{Den långa linjens princip är genomgående}

trots att man inte egentligen återknyter till ett faktiskt ”då” utan har ett tänkt ”då” när

124 Öhman, Christer. 2007. Sekvens. Natur och kultur: Stockholm. Sid. 435 125 Almgren, Hans. 2007. Alla tiders historia Maxi. Gleerups: Malmö. Sid. 541.

Illustration 14: Alla THM

Illustration 15: Epos A

Illustration 17: Alla THM

miljöförstöringen var mindre och en tänkt ”framtid” där vi måste samarbeta globalt för att kanske kunna lösa problemen. Epos A formulerar detta i en fråga i löptexten: ”Fortsatt befolkningstillväxt i kombination med fortsatt industrialisering – är det verkligen möjligt?”126

I de autentiska bilderna syns attribut och symboler likt skorstenar, Alla THM, glaciärer som bryts sönder, Sekvens, och sjöar som

kalkas, Epos A. Att återknyta till bilden på den engelska industrialismens skorstenslandskap och den diskussion vilken fördes i Alla THM ett par hundra sidor tidigare hade kunnat skapa en lång linje för miljöperspektivet i boken. Löptexten i framförallt

Epos A och Alla THM ger en beskrivning av miljöper-

spektivet genom att leda begrepp som miljö in mot de modernare begreppen hållbar

utveckling och hållbart samhälle. Tyst vår, Bruntlandkommissionen och Kyotoproto- kollet blir begrepp vilka får komplettera bild och bildtext i Epos A och Alla THM.

Rubrikerna i Epos A: Rädda vår miljö!, Klimatfrågan, Kyotoprotokollet, Millennie-

målen, Uppfylls målen?, visar tydligt på denna utvecklingslinje som börjar i 1970-talet

och aldrig återknyts bakåt.

Alla de autentiska bilderna kan klassas som dramatiska. Även löptexternas beskrivningar av miljöperspektivet är att klassa som dramatiska. Alla THM fokuserar i en värdeladdad löptext på konflikten mellan U- och I-värld: ”Mycket hänger på industri- ländernas och utvecklingsländernas vilja och förmåga att ta sig an problemen.”127

Aktörerna i texterna är också aktiva i och med att ett mer konfliktfyllt perspektiv syns. Bildernas aktörer upplevs också som aktiva. Värden, konflikter och hierarkier synlig- görs av analysen. Konflikten människa-miljö, I- och U-värld samt att människans relation till naturen inte är jämlik behandlas. Konflikten mellan I- och U-värld är tydligt och djupt problematiserad i alla bilderna samt i löptexten i både Alla THM och Epos A. Sekvens visar i löptexten ett miljöperspektiv vilket tillåts innehålla hållbar utveckling samtidigt som ett miljöperspektiv som trivialiserar både forskning och människans påverkan på miljön. Texten lyder: ”[…] vattnet i världshaven kommer att stiga, kanske med flera meter. Fruktansvärda översvämningskatastrofer skulle bli följden och många

126 Sandberg, Robert. 2008. Epos: historia: för gymnasieskolans kurs A. Liber: Stockholm. Sid. 296. 127 Almgren, Hans. 2007. Alla tiders historia Maxi. Gleerups: Malmö. Sid. 541.

Illustration 18: Epos A

hundra miljoner människor tvingas överge sina hem.”128 _{Texten står i stark kontrast till}

följande formulering: ”Ett annat [problem] är att användningen av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) på lång sikt kan skada vår miljö.”129 _{Ordet kan känns i det här}

sammanhanget högsta grad tvivelaktigt.

Att det inte finns något ”då” när det kommer till miljöperspektivet upplever vi som tydligt genom analysen. Inga rubriker, bilder eller nyckelord för att skildra miljö- perspektivet återfinns innan dessa kapitel i läroböckerna. Om man som lärare vill sätta miljöperspektivet i en historisk undervisningskontext så finns alltså inget stöd att hämta i läroböckerna.

2.4.2 Jämställdhetsperspektivet

Bilderna som på olika sätt skall illustrera jämställdhet i läroböckerna utgörs av tre fotografier, kategoriserade som autentiska bilder, och en illustrativ bild i

form av en tabell. Bilden i Sekvens är den enda av de autentiska bilderna som anger någon information om när och var bilden är tagen. Den illustrativa bilden, presenterad i Alla THM, anger en källhänvisning. Syftet med de olika bilderna skiljer sig åt. I Alla THM uppmanar den autentiska bilden till reflektion. Syftet är att visa en förändrad mansroll, där pappor med barnvagnar inte längre är en ovanlig syn i samhället.

Bildtext till bilden saknas, vilket förstärker bildens reflekterande karaktär. Den illustra- tiva bilden presenteras i samma bok på samma sida, med syftet att visa förändringen i kvinnors förvärvsintensitet under 1900-talet. Syftet med bokens löptext är att beskriva kvinnors gradvisa utträde från hemmet och inträde på arbetsmarknaden samt att föra en diskussion om hur den svenska jämställdheten har utvecklats från 1970-talet och fram till idag. I det avslutande stycket tar författarna ett annorlunda grepp kring jämställd- hetsperspektivet än i tidigare analyserade avsnitt. Boken presenterar nämligen ett konfliktperspektiv såväl som ett tydligt ställningstagande genom följande formulering i det avslutande stycket:

128 Öhman, Christer. 2007. Sekvens. Natur och kultur: Stockholm. Sid. 435 129 Öhman, Christer. 2007. Sekvens. Natur och kultur: Stockholm. Sid. 435

Illustration 19: Alla THM

Också papporna kan ta föräldraledigt, men gör det i betydligt mindre utsträckning än mammorna – älgjakten är för övrigt den period då flest pappor tar föräldraledigt. Fortfarande vid sekelskiftet 2000 är kvinnorna underrepresenterade i företagens och fackföreningarnas styrelser, inom de politiska partierna osv. och i löneförhandlingarna halkar kvinnorna efter. I hemmet är det fortfarande kvinnorna som har huvudansvaret för barn och hushåll. Den faktiska jämställdheten låter ännu vänta på sig.130

Bilden i Epos A visar LO:s ordförande Wanja Lundby Wedin tillsammans med tre byggnadsarbetare med syftet att skildra kvinnors inträde i tidigare manliga domäner. Fokus är riktat mot aktörerna, men väcker också en uppmaning till reflektion hos läsaren. Syftet stämmer väl överens med bildtexten, som dels ger en presentation av henne som person, och dels presen- terar en uppmaning till reflektion genom att beskriva Lundby Wedin som första kvinna på såväl posten som LO:s ordförande och som ordförande för Europas Fackliga Samarbetsorganisation. Löptexten bekräftar och förstärker kvinnors förändrade roll inom arbetslivet genom att behandla den ökade kvinnliga representationen inom riksdag och regering samt en förändring i mannens föräldraroll. Från Sekvens har vi valt en bild från Tabergs Yllefabrik i Småland, med syftet att beskriva industrins

påverkan på arbetskraften. Bilden är en miljöbeskrivning som i likhet med de andra bilderna inom den aktuella tidsepoken korresponderar väl med bildtexten, som lyder: ”Maskinerna är på väg att tystna. Krisen i textilindustrin medförde att tusen-

tals arbetare, framför allt kvinnor, förlorade sina arbeten.”131 _{Kvinnornas roll inom}

industrin nämns på ett enda ställe i en bisats i bildtexten, då löptexten överhuvud taget inte nämner något som kan kopplas till ett jämställdhetsperspektiv.

Allt det analyserade materialet antar ett strukturellt perspektiv i dess berättelse. Den struktur som synliggörs är i Alla THM:s fall för den autentiska bilden framväxten av den moderna bilden av jämställdhet med en förändring i faderskapsrollen. För den illustrativa bilden blir det strukturella perspektivet tydligt genom dess syfte att illustrera den ökade förvärvsintensiteten hos kvinnor och dess positiva värde. För Epos A så

130 Almgren, Hans. 2007. Alla tiders historia Maxi. Gleerups: Malmö. Sid. 559. 131 Öhman, Christer. 2007. Sekvens. Natur och kultur: Stockholm. Sid. 405.

Illustration 20: Epos A

synliggörs den strukturella förändringen i kvinnors roll inom såväl arbetsmarknaden som politiken. Även för Sekvens så synliggörs det strukturella perspektivet genom att den förändrade situationen på arbetsmarknaden lyfts fram. Det är också viktigt att på- peka att både Epos A och Alla THM presenterar en samstämmighet mellan bild, bildtext och löptext.

Det ligger också olika värden och synliggjorda hierarkier inbyggda i det analyse- rade materialet. Både bild och löptext i Alla THM synliggör en hierarki mellan kvinnor

och män. I den autentiska bildens fall blir barnvagnarna en symbol för något traditionellt kvinnligt; en symbol som i och med den förändrade faderskapsrollen inte längre är lika självklar. Den illustrativa bilden synliggör också en förändrad kvinnoroll där en stadigt ökad aktivitet inom arbetsmarknaden lyfts fram. Löptexten laddar den autentiska bildens symbol med ett värde: ”Ett resultat av den ökade jäm- ställdheten var att de barn som föddes på 1960- och 1970-talen var de första där det blev naturligt att också papporna bytte blöjor, drog barnvagn och på andra sätt engagerade sig i barnens uppfostran.”132 _{Värdeladdningen består alltså i presentationen av}

förändringen som ett resultat av den ökade jämställdheten, vilket svårligen kan tolkas som något annat än ett positivt värde. Det är tydligt att Alla THM har valt ett angreppssätt kring jämställdhet som skiljer sig från tidigare analyserade avsnitt i boken. Konfliktperspektivet är i detta avsnitt mycket tydligare uttryckt, och på samma sätt som i fallet med Epos A under avsnittet om den franska revolutionen inkluderas jämställd- hetsperspektivet i såväl bild, bildtext som löptext. Boken har också vidgat sin horisont genom att inte bara behandla kvinnors situation, utan också jämställdhet och en förändring av manliga ideal, vilket får anses som ett klart positivt grepp. I Epos A illustreras dessa värden och hierarkier i bilden genom att Wanja Lundby Wedin befinner sig i en traditionellt starkt manlig domän och synliggörandet är snarast den uppluckrade hierarkin mellan kvinnor och män. Värdeladdningen återfinns i såväl bildtexten som löptexten, där bildtextens formulering: ”[...] den första kvinnan på posten [som LO:s ordförande]”133 _{presenteras i tydligt positiva ordalag. Löptexten presenterar ett liknande}

ställningstagande: ”På arbetsplatserna var gifta kvinnor en sällsynthet. Idag är den

132 Almgren, Hans. 2007. Alla tiders historia Maxi. Gleerups: Malmö. Sid. 558.

133 Sandberg, Robert. 2008. Epos: historia: för gymnasieskolans kurs A. Liber: Stockholm. Sid. 353.

bilden radikalt förändrad.”134 _{Det är viktigt att tillägga att Epos A inte väljer att proble-}

matisera denna radikala förändring. I själva verket beskrivs förändringsprocessen inte alls, och därmed utelämnas konflikten som finns inbyggd i texten. I Sekvens presenteras som vi tidigare nämnt inget jämställdhetsperspektiv. Ställningstagandet i denna bok får väl snarast ses som ett aktivt val att konsekvent förbise allt som kan liknas vid en diskussion om jämställdhet eller kvinnors vardag.