2. Analys
2.2 Franska och industriella revolutionen
Vår avgränsning kring den franska och industriella revolutionen grundas som tidigare nämnts både kring en förhoppning att se våra valda perspektiv representerade i böckerna och en tro på möjligheterna för att perspektiven naturligt skulle kunna lyftas fram. Det skulle visa sig att vi i vårt antagande hade både rätt och fel. Gällande den franska revolutionen är kvinnor ganska väl representerade i alla tre böckerna, medan miljö- perspektivet helt lyser med sin frånvaro.
2.2.1 Miljöperspektivet
Samtliga bilder av de vi valt ut och som på något sätt möjliggör ett miljöperspektiv i böckerna är autentiska bilder, i det här fallet målningar där ingen referensinformation finns i någon av böckerna. Syftet med bilderna är i samtliga fall att på olika sätt visa hur industrialismen växer fram i samhället. Bildtexterna talar däremot i två fall om någon- ting annat. Syftet med bildtexten i både Epos A och Alla THM är nämligen att på olika
sätt lyfta frågan om industrins påverkan på miljön, där
Epos A är boken som presenterar den tydligaste kopp-
lingen till dåtidens syn på miljöförstöring. Bildtexten lyder: ”Miljöförstöringen kan inte jämföras med senare tiders, men redan nu började människor reagera mot vad som hände med deras vatten, jord, skog och luft.”111 I Alla THM talar bildtexten om en
trolig förändrad syn på skorstenen som symbol för framåtskridande, där röken idag ger associationer till luftföroreningar och växthuseffekt, medan dåtidens människor ”[…] förmodligen tänkte annorlunda.”112 Värt att notera i sammanhanget är att löptexten inte
på något sätt, i någon av böckerna, behandlar miljöperspektivet vidare.
Framställningsformerna för bilderna i samtliga böcker är miljöbeskrivningar. Gällande bildtexten väljer både Epos A och Alla THM att presentera en bildtext som uppmanar till reflektion, medan Sekvens istället ger en ögonblicksbeskrivning av ett Stockholm i förändring. Löptexternas framställningsformer domineras av ett fokus kring själva industrialiseringsprocessens förlopp.
111 Sandberg, Robert. 2008. Epos: historia: för gymnasieskolans kurs A. Liber: Stockholm. Sid. 158. 112 Almgren, Hans. 2007. Alla tiders historia Maxi. Gleerups: Malmö. Sid. 238.
Samtliga böckers bilder angriper den industriella revolutionen med ett strukturellt perspektiv, där berättelsen om industrins framväxt, den engelska landsbygdens förvandling och ångkraftens betydelse för Stockholm som stad skildras. Attributen för en sådan berättelse blir skorstenar, rök, järnvägar och loko-
motiv. Skorstenar, rök och ångmaskiner används också som symboler för framåtskridande. Även böckernas bildtexter och löptexter antar ett strukturellt perspektiv där industrialiseringen beskrivs enligt den långa linjens princip. I de fall människor
överhuvudtaget synliggörs i bild- och löptexterna så är det i väldigt generella beskriv- ningar, såsom ”arbetare” eller ”människor i industrialismens barndom”. Fokus ligger i samtliga fall på maskinens utökade roll i samhället, ett skeende vilket uteslutande är beskrivet som en process utan något konfliktperspektiv.
Samtliga av våra analyserade bilder förmedlar också någon form av dramatik, som med ett enda undantag inte följs upp i varken bildtext eller text. I samtliga bilder används aktörerna i form av skorstenar, skor- stensrök, järnvägen eller ångmaskinen som symboler för ett samhälle i utveckling. Böckernas bildtexter skiljer sig däremot som tidigare nämnts åt. Medan Sekvens presenterar ångan som en förvandlingskraft väljer Epos A (om än i den yttersta periferin) att presentera att dåtidens människor faktiskt reagerade mot industrins påverkan på deras omgivning. Hur de reagerade och vilka effekter reaktionerna fick lämnas dock därhän. Bildtexten i boken Alla THM beskriver istället en förmodad skillnad mellan våra dagars människors sätt att tolka en bild fylld av skorstenar och rök och dåtidens människors tolkning. Idag förmodas vi att tolka bilden som negativ och med associationer till växthuseffekt och miljöförstöring, men dåtidens människor såg förmodligen skorstenarna som en positiv symbol för utveckling.
Ett mera generellt resultat av vår analys är hur anmärkningsvärt det är att läro- boksförfattarna valt att avstå ifrån ett konfliktperspektiv i det analyserade avsnittet om den industriella revolutionen. Inga hierarkier, relationer, värden eller tydliga ställnings- taganden synliggörs, vilket skapar ett intryck av industrialiseringsprocessen som en organisk utveckling helt utan vare sig konflikter eller problem. Återigen kan bildtexten i
Epos A få tjäna som exempel, där det enda försöket till en problematisering görs genom Illustration 2: Sekvens
Illustration 3: Alla THM
att beskriva att människor reagerade mot vad som hände med vatten, jord, skog och luft, men där bildtexten snarare skapar ytterligare förvirring för läsaren genom dess ofull- ständighet än ett sammanhang för brukaren att förstå den massiva förändring som den industriella revolutionen innebar.
2.2.2 Jämställdhetsperspektivet
Bilderna som har valts ut för att representera vårt jämställd- hetsperspektiv är alla målningar utan någon information om upphovsman eller ursprung och kan alla räknas till kategorin autentiska bilder. Syftet med bilderna verkar variera, men gemensamt för de alla är att syftet vid en första läsning är
relativt oklart. Först när bildtexten kopplas till bilden skapar enheten mening, vilket är gällande för samtliga av böckerna. Syftet med bildtexten i Alla THM och Epos A är att på olika sätt exemplifiera eller visa hur kvinnor kunde engagera sig politiskt under franska revolutionen, ett syfte som också delvis stämmer överens med löptexten i de två böckerna, om än i begränsad omfattning. Gällande Sekvens så presenteras inte kvinnor explicit i varken bild, bildtext eller i löptexten inom den aktuella tidsperioden, vilket innebär att vi har fått välja en bild vars syfte vi inte upplever har varit att beskriva kvinnors roll under franska revolutionen. Bilden i Sekvens presenterar en scen från en politisk sammankomst där kvinnor syns på bilden, men inte figurerar i vare sig bildtext eller löptext. Istället blir syftet tydligt tillsammans med bildtexten då den beskriver generalständernas möte 1789. Syftet med löptexten i Sekvens är också att ge en ögonblicksbeskrivning av hur det gick till när ständerna i Frankrike träffades för första gången på 175 år.
Fokus för de olika bilderna skiljer sig åt. I Alla THM är fokus riktat mot aktörerna och bildens funktion blir som ett referat av en händelse. Den aktuella händelsen berör ”kvinnotåget till Versailles”, som enligt bild- texten är ”[...]den mest kända händelsen under franska revolutionen då kvinnorna spelade den främsta rollen.”113 Både bildtext och till viss del
113 Almgren, Hans. 2007. Alla tiders historia Maxi. Gleerups: Malmö. Sid. 256.
Illustration 4: Sekvens
även löptexten förstärker denna funktion, då de alla skildrar kvinnorna på bildens berättelse. I löptextens fall är denna skildring dock begränsad till ett par meningar av totalt två och en halv sida text. I Epos A är bildens funktion också ett referat av en händelse med ett tydligt aktörsperspektiv, men här antar bildtexten ett mera strukturellt perspektiv genom att på ett generellt plan beskriva hur kvinnor i revolutionens Frankrike agerade politiskt. Bilden och bildtexten skapar i detta fall en brygga mellan en specifik händelse i form av kvinnor som aktivt deltar i ett sammanträde och en mera strukturell beskrivning av hur kvinnor på ett generellt plan hade möjligheter att delta i det politiska livet. Löptexten har också ett strukturellt perspektiv då den talar om hur kvinnors position i samhället förändrades samt om hur kvinnorna inte räknades in i ”[…] de manliga revolutionärernas stolta ord om mänskliga rättigheter.”114
Bilderna i Epos A och Sekvens innehåller inga för sammanhanget tydliga symboler och är också helt odramatiska. Bilden i Alla THM ger en dramatisk skildring där kvinnor marscherar beväpnade med kanoner, svärd, spjut och
påkar, men kompletteras med en totalt odramatisk bildtext. I fallet med Epos A är situationen den omvända. En totalt odramatisk bild ackompanjeras med en bildtext som talar om skräckvälde, förbjudna kvinnoklubbar och arresteringar. Boken är också den enda som presenterar en dramatisk löptext i
anslutning till bilderna, då den talar om hierarkier mellan kvinnor och män i flera sammanhang.115
Avsnitten om den franska revolutionen skiljer sig utifrån vårt jämställdhets- perspektiv markant mellan de olika böckerna. Det är högst anmärkningsvärt att boken
Sekvens inte lyckas presentera en enda bild som berör ett jämställdhetsperspektiv på
avsnittet om den franska revolutionen. I skarp kontrast till detta vill vi ställa boken Epos
A och dess angreppssätt. Avsnittet i boken kan nämligen fungera som ett föredömligt
exempel på hur jämställdhet kan (och enligt oss bör) komma till uttryck i läroböcker. I det aktuella avsnittet behandlar nämligen boken jämställdhetsperspektivet i flera nivåer. Med utgångspunkt i en specifik händelse, representerad i en bild, knyter bildtexten an till en mer generell berättelse om kvinnors möjligheter att engagera sig politiskt. I ytterligare en nivå knyter löptexten an till perspektivet som lyfts fram i bilden och
114 Sandberg, Robert. 2008. Epos: historia: för gymnasieskolans kurs A. Liber: Stockholm. Sid. 147. 115 Sandberg, Robert. 2008. Epos: historia: för gymnasieskolans kurs A. Liber: Stockholm. Sid. 146-147.
bildtexten och beskriver hur ”[…] många kvinnor deltog mycket aktivt i revolutionen.”116 Därmed skiljer sig också Epos A ifrån boken Alla THM, som snarare
väljer att lyfta ut historien om ”kvinnotåget till Versailles” som en separat händelse, strikt åtskild från ”den stora berättelsen” om franska revolutionen. Dessutom räds inte författarna till Epos A att beskriva en i allra högsta grad konfliktfylld situation där manliga revolutionärer negligerar ett kvinnligt perspektiv i de mänskliga rättigheterna eller där förbud mot kvinnoklubbar införs och flera förkämpar för kvinnorna avrättades. Genom att införliva den kvinnliga berättelsen i samtliga av bokens beståndsdelar i det aktuella avsnittet och genom att låta den kvinnliga berättelsen ta plats i ”den stora berättelsen” skapar författarna till Epos A förutsättningar för en mera jämställd historia.