Miljöperspektivet i de analyserade läroböckerna

Resultaten av Sture Långströms undersökning i boken Ungdomar tycker om historia

och politik är tydliga. Ungdomar i svenska skolor värderar miljöperspektivet högt i

historieundervisningen samtidigt som de upplever att perspektivet får väldigt lite utrym- me i densamma.135 _{Resultatet står helt i linje med våra analysresultat, där miljöperspek-}

tivet i vårt undersökta material i det närmaste upplevs som systematiskt motarbetat. Samtliga analysnivåer visar dels ett ”underskott” på ett miljöperspektiv i böckerna, och dels att perspektivet när det väl tillåts att ta plats presenteras i den yttersta periferin.

Vi har utifrån både skollagen och läroplanen definierat miljöperspektivet som synonymt med begreppet hållbar utveckling, där möjligheterna att diskutera hur män- niskor både i dåtid och nutid har organiserat sin tillvaro för att upprätthålla ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet har varit ledande. Efter en genomgång av vårt analyserade material är det tydligt att läroböckerna i allra högsta grad ensidigt fokuserar

på den ekonomiska utvecklingen utan att ta hänsyn till hur denna påverkat en parallell ekologisk och social utveckling. Författarna har utifrån vår definition av miljöperspek- tivet därmed, med få undantag, inte heller lyckats att införliva ett sådant i det analyserade materialet. Närmast ett lyckat införlivande av ett miljöperspektiv som kan kopplas till begreppet hållbar utveckling kommer läroböckerna i de avsnitt som behand- lar vår samtid och framtid, vilket vi kommer att återknyta till nedan.

Medan Långström visar att 61% av eleverna ”håller helt med” eller ”håller med” om att den industriella revolutionen innebar en början till miljöförstöring så visar ingen av de tre analyserade böckernas löptext något som kan kopplas till ett miljöperspektiv i samband med att den industriella revolutionen behandlas.136 _{I två av de tre analyserade}

böckerna närmar sig författarna ett miljöperspektiv i bildtexten till våra utvalda bilder, men utan att detta på något sätt förankras i den övriga texten. Det kan här vara på sin plats att återknyta till vår diskussion kring bildens betydelse för lärande i det inledande kapitlet. Vi har tidigare visat hur bilder antingen kan stärka eller försvåra lärandet beroende på om innehållet i text och bild överför samma budskap eller om det ger olika budskap. I Epos A, som är den bok som kommer närmast miljöperspektivet i avsnittet om den industriella revolutionen, presenteras en bildtext som talar om dåtidens män- niskors reaktioner mot industrialiseringens påverkan på närmiljön. Även om boken här närmar sig en öppning för diskussion kring begreppet hållbar utveckling så lämnas en sådan diskussion till läsaren eller läraren. Bilden illustrerar nämligen, samtidigt som den talar om reaktion, människor på promenad i ett landsbygdslandskap. Det finns alltså inget som överhuvudtaget tyder på reaktion i bilden. Därmed skapas ett tomrum mellan såväl bild, bildtext som löptext; ett tomrum som enligt ovanstående resonemang av Pettersson till och med kan skapa en ”[…] negativ effekt för inlärningen.”137

Det finns ett par generella tendenser i vår analys som vi vill lyfta upp och vidare- utveckla. Den totala frånvaron av ett miljöperspektiv inom de avsnitt vi valt att benämna

världskrigens tid är slående. Tillsammans utgör epoken hundratals sidor i böckerna,

men inte på något ställe finns en tydlig koppling till ett miljöperspektiv. Detta trots att epoken rymmer det moderna krigets förödelse för människa och miljö, Stalins femårs- planer och dess långsiktiga miljöeffekter på exempelvis Aralsjön eller atombombens introducerande. Miljöperspektivets icke-existens inom tidsperioden kan kopplas till

136 Långström, Sture. 2001. Ungdomar tycker om historia och politik. Sid. 58, 173 samt 104. 137 http://www.slff.se/fileserver/Bilder_i_laromedel.pdf 2009-11-02. Sid. 130.

Staffan Selanders argumentation om lärobokens roll som en dold läroplan. Selander hävdar att pedagogiska texter normerar vad som kan räknas som kunskap och skapar en ramfaktor för pedagogisk praxis.138 _{Med hjälp av Selanders argumentation kan man som}

tidigare redovisats också hävda att att dolda normer och värden, i det här fallet ett en- sidigt fokus på ekonomiska och sociala perspektiv på bekostnad av ett icke existerande miljöperspektiv under stora delar av 1900-talets europeiska historia, reproduceras genom miljöperspektivets frånvaro inom traditionella läroböcker.

Ett sista gemensamt drag hos de undersökta läroböckerna är att de alla väljer att närma sig miljöperspektivet inom den tidsepok vi har valt att benämna Globalisering –

1970 och framåt. Inom denna tidsepok skapas i ett par fall möjligheter för en diskussion

kring hållbar utveckling. Samtliga böcker presenterar på ett eller annat sätt en koppling till en i dagsläget ohållbar situation gällande främst energikonsumtion och framtida utveckling. Gemensamt för böckerna, möjligtvis med Sekvens som undantag, är också att de är återhållsamma med att problematisera varför situationen är ohållbar.

Vi började ovanstående kapitel med att återknyta till Långströms presentation av att ungdomar tycker att miljö är viktigt och att miljöperspektivet inte får utrymme i undervisningen. Vår analys visar att läroböckerna inte på djupet diskuterar ett miljöper- spektiv, med undantag av några isolerade öar på öppet hav, redo att duka under när hotet om global uppvärmning står för dörren. Anledningen till frånvaron av ett miljö- perspektiv i den statligt beställda skolverksrapporten I enlighet med skolans värde-

grund? presenteras aldrig i rapporten. Om anledningen är att perspektivet inte ses som

relevant, att det föll till föga för andra, mer aktuella perspektiv eller om det helt enkelt beror på att perspektivet inte presenteras alls i läroböckerna vet vi inte. Men vi vet att perspektivet utifrån vår definition inte presenteras på allvar i någon av de läroböcker vi undersökt; alla läroböcker som inte är äldre än två år och två av dem böcker som existerat och skrivits om i decennier. Läroböcker som dessutom är utgivna av tre av de största förlagen i Sverige. Vi vet också med Långströms hjälp att svenska skolungdomar på 2000-talet värderar miljöfrågor inom undervisningen högt. Vi har valt att låta Långströms allra sista ord i boken Ungdomar tycker om historia och politik avsluta även

138 Selander, Staffan. 1994. sid. 53. i: SPOV 22-23, pedagogisk textforskning, läroböcker och nya media. Härnösand Högskola., Institutet för pedagogisk forskning.

detta kapitel. Långström skriver: ”De [ungdomarna] har sagt vad de tycker om historia, historieundervisning och politik. Vi bör lyssna mycket noga på dem.”139