2. Analys
2.3 Världskrigens tid
Även i epoken vilken vi valt att benämna världskrigens tid ser vi stora möjligheter för läroboksförfattarna att lyfta såväl miljöperspektivet som jämställdhetsperspektivet. Exempel likt rösträtt, allmän och lika, för både män och kvinnor samt kvinnornas ökade deltagande i det offentliga arbetslivet, utanför det traditionellt kvinnliga, skapar en naturlig koppling till att lyfta en diskussion kring jämställdhet. Även krigets och samhällets utvecklingen under denna period och dess inverkan och miljöpåverkan, med atombombens användande som slutpunkt men början till en kraftig upprustning och ett intåg i ”atomåldern” skapar möjligheter och ingångar att lyfta fram ett miljöperspektiv i läroböckerna.
2.3.1 Miljöperspektivet
Alla de bilder vi valt och som valts ut på grund av deras möjlighet att brukas som ett underlag för en diskussion om miljöperspektivet i något avseende är att betrakta som autentiska bilder. Två av bilderna är fotografier och en av bilderna är propaganda- affisch. Syftet med bilderna är i två av fallen att visa på krigets förödelse och i ett av fallen att visa en rysk propagandaaffisch. Alla tre bildtexterna talar helt olika språk.
Alla THM beskriver bilden med ord och försöker verka kontextskapande. Epos A väljer
i bildtexten att fokusera på att översätta den ryska propagandaaffischen, vilken lyfter fram Stalins femårsplaner. Sekvens i sin tur väljer ett ord:
Nagasaki. Här uppstår en tydlig spänning mellan bilden på
det atombombade Nagasaki och det enda ordet i bildtexten. Miljö som begrepp och perspektiv lyser dock med sin totala frånvaro i alla bildtexter. Alla THM kommer miljöperspek- tivet närmast i sin beskrivning: ”I åratal efter Versaillesfreden påminde landskapet om det förödande skyttegravskriget mellan tyskar och frans-
män.”117 Den analyserade löptexten kommenterar dock inte
miljöperspektivet överhuvudtaget. När man i och med atombomben har tydligast möjlighet, så nämns enbart förstörelse och egentligen inga längre konsekvenser.
Bildernas framställningsformer är olika för alla tre böckerna. Alla THM väljer en beskrivning, Epos A skildrar en sedelärande berättelse medan
Sekvens väljer ett aktörsperspektiv. När det kommer till
bildtexten så är alla tre, på lite olika sätt, formulerade med sikte på reflektion. Gällande löptexten så har framställnings- formen för samtliga böcker skiftat till ett aktörsperspektiv. Miljöperspektivet är helt borträknat. Sekvens är den här gången närmast med formu- leringen: ”Många som överlevde själva explosionen avled längre fram i sjukdomar som orsakats av den radioaktiva strålningen. Atombomben innebar slutet på det andra världskriget.”118 Den totala fokuseringen på händelser, personer och detaljer vilka har
med krigen att göra överskuggar allt annat.
Världskrigens tid angrips i löptexten i samtliga böcker till största delen på ett strukturellt plan. Den ”lilla historien” där aktörer skulle kunna tillåtas att ta plats överskuggas av ett strukturellt berättarperspektiv. Bilderna försöker dock ändå agera på en aktörsnivå. Skyttegravskriget, Nagasaki och atombomben blir bildernas aktörer. Det finns väldigt lite av den långa linjens princip i bilderna. En ögonblicksbeskrivning där, återigen, strukturella och ansiktslösa aktörer agerar statister blir gängse norm. När den långa linjen presenteras är det i form av femårsplanernas och de sovjetiska, ekonomiska, framstegen.
117 Almgren, Hans. 2007. Alla tiders historia Maxi. Gleerups: Malmö. Sid 359. 118 Öhman, Christer. 2007. Sekvens. Natur och kultur: Stockholm. Sid. 364.
Ilustration 8: Alla THM
Illustration 7: Epos A
Bildtexterna rör sig också i alla tre fall på en strukturell nivå. Här finns ingen skymt av en lång linje utan snapshotet blir den bärande berättelseformen. Men diskussionen om kriget tillåts inte innehålla miljöaspekter av landskapets skövling, femårsplanernas långsiktiga effekter för människa och miljö och atombombens verkningar. Även människor är till stor del utelämnade från böckerna. Trots att förintelsen, GULAG och sovjetstatens industrialisering skildras så får inga ”små berättelser” plats.
Samtliga bilder förmedlar ett dramatiskt skeende. Bildtexterna skildrar också på olika sätt denna dramatik. När det gäller böckernas löptexter är de med undantag för skildringen av atombomben, som nog måste kallas dramatisk hur neutralt den än beskrivs, helt odramatiska. Man skildrar den sovjetiska ekonomiska politiken under Lenin och Stalin, skyttegravskriget och diverse händelser under första världskriget utan någon som helst dramatik. Texten håller sig till ett neutralt språk trots bildernas dramatik. Trots att både bild, bildtext och löptext på olika sätt och med olika retoriska grepp försöker dramatisera och levandegöra världskrigens förödelse så blir det väldigt passivt, neutralt och nästan helt utan synliga hierarkier och utan konflikter. Den enda riktigt synliga hierarkin är USA’s ställning i och med atombomben.
Ett mer generellt intryck av analysresultaten är att den lilla berättelsen, aktören på individnivå och de mer långtgående konsekvenserna av perioden 1914-1945 går förlorade i någon sorts maraton av fakta, händelse och struktur. Det som blir tydligast då är avsaknaden av konfliktperspektiv. Att hundratals sidor i de tre läroböckerna, vilka beskriver en historia med tungt fokus i allt från undervisning till populärkultur, får passera helt utan miljöperspektiv, är minst sagt anmärkningsvärt.
2.3.2 Jämställdhetsperspektivet
Av de utvalda bilderna är tre autentiska och en bild en rekonstruktion. De tre autentiska bilderna är i formen av svartvita fotografier, den rekonstruerade, presenterad i
Sekvens, i form av ett färgfotoklipp från en modern spel-
film om andra världskrigets Tyskland och förintelsen. Alla bildernas bildtexter ger referensinformation och placerar
bilden i en kontext. Alla analyserade bilder har det öppna syftet att på olika sätt visa
kvinnors deltagande i olika delar av samhället. Bilden i Epos A visar tre vilande och rökande ryska kvinnor vilka ser ut att vara aktiva soldater under andra världskriget. Bilden är också den enda som har en uppmaning till reflektion medan de andra tar ett tydligt aktörsperspektiv. De autentiska bilderna i Alla THM och Sekvens illustrerar ryska kvinnors deltagande i jordbrukskollektiviseringen i Sovjetunionen under 1930- talet. Samtliga bildtexter samspelar på ett relativt bra sätt med bildernas innehåll. Alla
THM visar ett ”bondetåg” och bildtexten: ”[…] Den ryska texten lyder: ”Vi
kolchosarbetare ska likvidera kulakerna som samhällsklass”.”119 Denna bild och bildtext
kan jämföras med den leende kvinnliga traktorföraren på bilden i Sekvens med bildtexten: ”Traktorn var en symbol för det nya kollektivjordbruket.”120 I samtliga löptexter kopplade
till de autentiska bilderna, vilka alla skildrar den ryska kvinnan, finns ansatser framförallt vad gäller den ryska kvinnans ställning som aktiv
deltagare i revolutionen, som soldat och i jordbrukskollek- tiviseringen. Kvinnans relativa jämställdhet i det sovjetiska samhället berörs i samtliga böcker. I Alla THM är hon även en aktiv aktör i folkmordsberättelsen. Den rekonstruerade bilden i Sekvens har likt bilderna på ryska kvinnor ett tydligt aktörsinriktat bildspråk. Hur och på vilket sätt kvinnorna agerar förtäljer dock varken bilden eller bildtexten, som lyder: ”Boken Rosenstrasse filmatiserades 2003.”121 Svaret på kvinnornas agerande
ligger i löptexten. Där presenteras en nyanserad bild av kvinnorna som aktörer under judeförföljelserna i Tyskland under andra världskriget och hur deras agerande i egenskap av just kvinnor kunde betvinga den nazistiska makten.
Alla bilder, förutom den i Alla THM, skildrar kvinnorna positivt och med ett tydligt aktörsperspektiv. Kvinnorna tillåts handla självständigt i både bild och bildtext. I Sekvens får kvinnorna utrymme som hand- lande och aktiva aktörer även i löptexten. Efter att texten har beskrivit hur en stor grupp tyska kvinnor demonstrerar mot den nazistiska
119 Almgren, Hans. 2007. Alla tiders historia Maxi. Gleerups: Malmö. Sid. 413. 120 Öhman, Christer. 2007. Sekvens. Natur och kultur: Stockholm. Sid. 333. 121 Öhman, Christer. 2007. Sekvens. Natur och kultur: Stockholm. Sid. 350.
Illustration 11: Epos A
Illustration 12: Alla THM
statens fängslande av judar lyder löptexten: ”För den tyska regeringen blev detta ett problem. Nazisterna hade länge dödat judar i stor skala, men det var något helt annat att skjuta ned vanliga tyska kvinnor på öppen gata.”122 Här tar Sekvens rollen som det goda
exemplet, likt Epos A med sin skildring av kvinnan under franska revolutionen. Samspelet mellan de analyserade enheterna i Sekvens är kompletterande och integrerar kvinnan som handlande aktör i den ”stora berättelsen”. De kvinnliga aktörerna namnges och både vuxna kvinnor och unga flickor blir del av berättelsen.
Formen för samtliga bilder i läroböckerna blir ett snapshot och en öppning till en berättelse i mikroperspektiv. Bilderna i Epos A och Sekvens använder verkligen snapshotet till att låta individerna, nämnda med namn, ta plats i berättelsen. Bilden i
Alla THM har dock ett tydligare, negativt, perspektiv på den skildrade händelsen. Ingen
av bilderna skildrar den långa linjens princip. Bildtexterna däremot är alla på en strukturell nivå där bilden brukas som en väg in i den generaliserade ryska och tyska kvinnans värld. Följande exempel återfinns i Epos A: ”Endast ryssarna använde kvinnor i stridstjänst. […] Ovanligt nog vet vi deras namn.”123 Epos A väljer att fokusera på den
ryska kvinnan som en större berättelse om utveckling för kvinnor i sovjetsamhället. Boken skildrar kvinnan som handlande aktör. Det finns i bilderna ett antal attribut och symboler vilka pekar på kvinnan som handlande aktör. Cigaretter, traktorförare och uniform blir attribut och symbolerna är många. Dessa symboler dyker även upp i bildtexten. I Alla THM blir dessa handlande kvinnor en hotfull påminnelse om folkmord medan de andra två förmedlar en mer positiv bild. När det gäller löptextens innehåll så är det, förutom i Epos A, ett väldigt strukturellt, generellt och avindividualiserat porträtt av kvinnors utveckling. Epos A lyckas dock med konststycket att bygga in en smula konflikt och därigenom en smula reflektion i texten. Trots att aktörerna i alla bilderna är aktiva så finns det inget utpräglat konfliktperspektiv i varken bild, bildtext eller löptext. Det blir istället andra, okvinnliga, symboler vilka skapar konflikter. Detta gäller dock inte för den rekonstruerade bilden i Sekvens. Här används bilden som ett sätt att dramatisera och ladda en händelse och visa på att alla tyskar inte var bara förövare utan att de även kunde vara aktiva aktörer och offer. Att dramaturgin spelar på deras roll som kvinnor och att kvinnligheten är det som gör aktionen lyckad står i kontrast till den ryska kvinnan vilken skildras i Epos A.
122 Öhman, Christer. 2007. Sekvens. Natur och kultur: Stockholm. Sid. 350.
Att kvinnor kör tunga fordon och framförallt, att kvinnor tillåts vara aktiva soldater är bitvis konfliktfyllda symboler även idag. Konflikten mellan manligt och kvinnligt i löptexten vad gäller arbete och kvinnans roll i övrigt sägs inte mycket om. I några korta meningar i Alla THM pekas på kvinnans ökade ansvar men också att kvinnans ansvar för traditionella roller blev kvar. Avsaknaden av konflikten mellan manligt och kvinnligt blir här tydlig. Kvinnans ansvar blir en anomali i ett icke fungerande, korrumperat system vilket byggde på en grund av terror och folkmord. Epos A har dock en ansats att väva in kvinnan i ”den stora berättelsen”. Alla THM väljer konsekvent att skapa egna rubriker för allt som avviker från ”den stora berättelsen” under denna period. Att som i Epos A och Sekvens (i den rekonstruerade bilden) välja att inte skapa alltför tydliga linjer mellan manligt och kvinnligt i texten ger positiva effekter vad gäller kvinnors inkluderande i ”den stora berättelsen”. Det Sekvens lyckas så bra med i den rekonstruerade bilden misslyckas de likafullt med i den autentiska bilden på den kvinnliga, sovjetiska, traktorföraren. Inkluderandet som blir tydligt gällande kvinnorna på Rosenstrasse försvinner helt när den sovjetiska jordbrukskollektiviseringen behandlas.