4. Resultat
4.6 Användandet av hjärntrappan bland de medlemmarna i SvRF som svarat på enkät 1
använt hjärntrappan själv. Av de svarande som kände till hjärntrappan (n1104) har cirka 14 procent använt den själv.
Fördelningen bland de personer som svarat på frågan om användande av hjärntrappan ser ut enligt figur 14 nedan. Där visas hur många procent av varje åldersgrupp som inte känner till hjärntrappan, känner till den men inte använt den och både känner till och har använt den.
Andelen som känner till hjärntrappan är högre i de äldre åldersgrupperna än de yngre men användandet av hjärntrappan är procentuellt sett ungefär detsamma oavsett ålder. Störst andel som använt hjärntrappan finns i gruppen 65–69 år gamla. Lägst andel som använt den finns i gruppen 20–24 år gamla.
Nej, känner inte till hjärntrappan
Ja, känner till men kan inte berätta om
hjärntrappan
Ja, känner till & kan delvis berätta om
hjärntrappan
Ja, jag känner till &
kan använda hjärntrappan själv
Jag kan utbilda andra i hjärntrappan
Procent per kategori
Kategorier & kombinationer av kategorier
Graden av kännedom om hjärntrappan bland dem som rider &
/eller hanterar hästar inom yrket i någon form
Inom huvudyrket, ex professionell ryttare, hästskötare (n161) Inom yrket delvis, ex ridlärare, veterinär (n205)
Linjär (Inom yrket delvis, ex ridlärare, veterinär (n205))
39
Figur 14 Diagrammet visar hur många % per åldersgrupp som använt hjärntrappan, känner till hjärntrappan men inte använt den och hur många som inte alls känner till den.
Av de totalt 156 personer som har använt hjärntrappan har tio män och 146 kvinnor använt den. Fördelningen i exakta tal per åldersgrupp visas i figur 15 nedan.
Figur 15 Diagrammet visar i vilka åldersgrupper de som använt hjärntrappan är.
58%
Procentuella fördelning per åldersgrupp
Åldersgrupp
Användande av hjärntrappan per åldersgrupp(n2167)
Inte relevant fråga då jag inte känner till hjärntrappan Ja, jag har använt den Nej men jag känner till den
3 5 7
40 4.7 Benägenhet att använda hjärntrappan i framtiden
Graden av kunskap om hjärntrappan påverkas naturligt nog av om den som svarat använt hjärntrappan eller inte. De som använt den har högre grad av kännedom om hjärntrappan än de som inte använt den.
I figur 16 visas hur medlemmarna skattat sannolikheten för att de kommer använda
hjärntrappan i framtiden om de skulle drabbas av hjärnskakning, fördelat på om de tidigare använt hjärntrappan eller inte använt den men känner till den.
Trendlinjerna i diagrammet visar att de som använt hjärntrappan tidigare är något mer
benägna att använda den igen än de som inte använt den är benägna att använda den för första gången. Trendlinjerna är positiva utifrån att merparten kan tänka sig att använda hjärntrappan i framtiden, men deras lutningar är inte så skarpa som de skulle varit om ännu fler varit väldigt benägna att använda hjärntrappan efter en framtida hjärnskakning. Bland dem som inte kände till hjärntrappan vid tiden för undersökningen är trendlinjen (om den skulle påföras diagrammet) negativ, det vill säga fler kan inte se sig själva använda hjärntrappan än de som kan se sig använda den.
Figur 16 Diagrammet visar hur benägna ryttarna är att i framtiden (efter en hjärnskakning) använda hjärntrappan, fördelat på om de tidigare använt den, inte använt den men känner till den och de som inte använt den och inte tidigare känt till den.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
aldrig 2 3 4 5 6 7 8 9 alltid
Antal % per kategori
Skattning 1-10
Benägenhet att vilja använda hjärntrappan efter hjärnskakning i framtiden (n2036)
Inte relevant fråga då jag inte känner till hjärntrappan Ja, jag har använt den
Nej men jag känner till den Linjär (Ja, jag har använt den) Linjär (Nej men jag känner till den)
41 4.8 Källa till kunskap och sammanhang för dem som använt hjärntrappan
Figur 17 visar att bland de medlemmar i SvRF som använt hjärntrappan är det vanligaste sättet att komma i kontakt med hjärntrappan något annat än det som finns angivet i figur 19, till exempel via trycksaker eller någon annan idrott.
Näst vanligast är att de kommit i kontakt med hjärntrappan via SvRFs hemsida och/eller deras olika typer av sociala media. Därefter följer i storleksordning de som kommit i kontakt med hjärntrappan via sjukvården.
Figur 17 Fördelning av dem som använt hjärntrappan och var kommit i kontakt med info om hjärntrappan. Flera svarsalternativ var möjliga.
Delas de som använt hjärntrappan upp utifrån vilket sammanhang de utöver sin sport så finns störst andel bland dem som rider och /eller hanterar hästar både privat och organiserat. Se diagram i figur 18 nedan. Därefter följer de som enbart rider privat.
En siffra som står ut är att hela 17 personer eller elva procent som har ridning och /eller hantering av hästar som sitt huvudsakliga yrke har använt hjärntrappan.
Detta trots att dessa personer bara utgör drygt sju procent av alla svarande på frågan om sammanhang för ridning. De är alltså något överrepresenterade bland dem som använt hjärntrappan.
Fördelning av dem som använt hjärntrappan och var de kommit i kontakt med hjärntrappan (n156)
Ja, använt ht
42 Ett annan sammanhang där det finns en överpresentation för användande av hjärntrappan är bland dem som rider både organiserat och privat. De utgör 34 procent av det totala antalet svarande men bland de som använt hjärntrappan utgör de 42 procent.
Ett sammanhang där användandet av hjärntrappan istället är underrepresenterat är bland de som enbart rider privat. De utgör 50 procent av de svarande på frågan men endast 37 procent av dem har använt hjärntrappan.
Figur 19 Diagrammet visar hur fördelningen ser ut i antal procent av totalen rörande sammanhang för ridning &/ eller hästhantering för dem som använt hjärntrappan.
4.9 Önskan om att delta i utbildning om hjärntrappan
Totalt 2037 personer svarade på frågan om hur troligt det är att de skulle delta i en utbildning om hjärntrappan om den hölls i en lokal (efter pandemin). Fördelningen av de svarande visar att benägenheten att delta ökar med åldern och trenden bland de unga är svagt dalande, det vill säga det är något fler som inte är benägna att delta än det är som är benägna att delta
6%
42%
37%
1%
3%
11%
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%
enbart organiserat både org. & privat enbart privat yrke (delvis+huvud)+ org.
yrke (delvis+huvud) + privat enbart huvudyrke
Antal % av totalen Sammanhang för ridning &/eller hantering
Fördelning av dem som använt hjärntrappan &
deras sammanhang för ridning & / eller hantering
(n156)
43
Figur 10 Diagrammet visar hur benägenheten att vilka delta i en utbildning om hjärntrappan som hölls i en lokal (till exempel klubblokal) ser ut. Trendlinjerna visar skillnader mellan den yngsta gruppen av svarande och den största gruppen av svarande.
Benägenheten att delta i en digital utbildning är något högre bland de unga än den var för de unga att delta i en utbildning i en lokal (se figur 20 nedan). Trenden sluttar svagt uppåt och visar att något fler unga kan tänka sig att delta i en digital utbildning än de som inte kan tänka sig det. Även för den digitala utbildningen kan majoriteten av de äldre åldersgrupperna tänka sig att delta.
Figur 20 Diagrammet visar hur benägenheten att vilja delta i en digital utbildning om hjärntrappan ser ut. Trendlinjerna visar skillnaderna mellan den yngsta gruppen av svarande och den största gruppen
0
Benägenhet att vilja delta i en utbildning om hjärntrappan i en lokal (n2037)
15-29 30-39 40-49
50-59 60 år & uppåt Linjär (15-29) Linjär (50-59)
Benägenhet att vilja delta i en digital utbildning om hjärntrappan (n2035)
15-29 30-39 40-49
50-59 60 år och uppåt Linjär (15-29)
Linjär (50-59)
44 Rörande benägenheten att läsa på om hjärntrappan i ett förtryckt material så är båda
trendlinjerna i figur 21 positiva. Det vill säga både den yngsta gruppen av de svarande (15–29 år) och den största gruppen av de svarande (50–59) kan tänka sig att läsa på själva, även om linjen för den största gruppen svarande är betydligt skarpare i sin lutning och därmed visar större benägenhet.
Figur 21 Diagrammet visar benägenheten att vilka läsa på själv om hjärntrappan i ett tillhandahållet förtryckt material.
Trendlinjerna visar den yngsta gruppen svarande och den största gruppen svarande.
4.10 Fördelning av skadade som anmält huvudskada till Folksam
Figur 22 nedan visar åldersfördelningen bland de medlemmar i SvRF som via sin
medlemsförsäkring anmält en huvudskada till Folksam. Trendlinjen som är införd visar att antalet skador minskar med stigande ålder. Den grupp som har anmält allra flest huvudskador är personer i åldern 15–19 år, utgörande 33 procent av det totala antalet anmälningar. Läggs de ihop med barn under 15 år som skadat sig utgör de unga 40 procent av de skadade. Enkäten till dem som anmält huvudskada tycks ha nått unga personer i större utsträckning än enkäten till samtliga av SvRFs medlemmar gjorde.
Cirka 96 procent av de skadade var kvinnor, cirka tre procenten var män och en halv procent var personer som inte ville ange kön.
Totalt 51 procent av dem med anmäld huvudskada kände till hjärntrappan. Kännedomen var därmed i linje med de svarande på enkäten till alla SvRFs medlemmar där kännedomen låg på 53 procent.
0 100 200 300 400
Aldrig 2 3 4 5 6 7 8 9 Alltid
Antal svarande
Skattning 1-10
Benägenhet att vilja läsa på om hjärntrappan i ett förtryckt material (n2038)
15-29 30-39 40-49 50-59
60 år & äldre Linjär (15-29) Linjär (50-59)
45
Figur 22 Diagrammet visar ålder och kön på dem som anmält huvudskada till Folksam
4.11 Användande av hjärntrappan i förhållande till utövad aktivitet
Figur 23 nedan visar att störst andel av de som anmält huvudskada till Folksam höll på med lektionsridning eller annan form av träning när olyckan inträffade (totalt 51,7 procent eller 169 personer). Näst flest red privat, totalt 24,2 procent eller 79 personer. Vid tävling skadade sig 15,9 procent eller 52 personer. Och 6,1 procent, eller totalt 20 personer skadade sig när de höll på med någon form av hästhantering. Av samtliga anmälda huvudskador var det 18,96 procent som använde hjärntrappan och 81,04 procent som inte använde den.
8%
32%
11%
5% 5% 3% 5% 7% 8% 8%
3% 3% 2%
0%5%
10%15%
20%25%
30%35%
antal % av totalen
Åldersgrupper
Åldersfördelning bland dem som anmält huvudskada till
Folksam(n439)
46
Figur 113 Diagrammet visar vid vilken typ av aktivitet huvudskadorna skedde och hur många av som använde respektive inte använda hjärntrappan (visar procent av totalen).
Delas de som anmält huvudskada upp efter aktivitet ser fördelningen ut enligt nedan i figur 24. Den aktivitet där flest personer skadade sig var enligt ovan diagram i figur 23 ridning vid lektion eller träning. Av dessa har 17 procent använt hjärntrappan efter sin skada. Störst andel som använde hjärntrappan finns i gruppen som ägnade sig åt annan ridning (ej definierat vad den kategorin innehåller exakt) med 29 procent, och näst flest fanns i gruppen som red privat med 24 procent. Den aktivitet där lägst antal procent använde hjärntrappan efter sin skada var de som vid skadetillfället höll på med någon form av hästhantering. Endast fem procent av dem använde hjärntrappan.
All hästhanter
ing
Red under lektion/trä
ning
Red tävling Red privat Annan ridning
Ja, jag anv hjärntrappan 0,3% 8,9% 3,4% 5,8% 0,6%
Nej, jag anv inte hjärntrappan 5,8% 42,8% 12,5% 18,3% 1,5%
Totalsumma 6,1% 51,7% 15,9% 24,2% 2,1%
0,0%
10,0%
20,0%
30,0%
40,0%
50,0%
60,0%
Antal % av totalen
Aktivitet vid skadetillfället
Fördelning av aktivitet vid skadetillfället & hur många som använde hjärntrappan (n327)
Ja, jag anv hjärntrappan Nej, jag anv inte hjärntrappan Totalsumma
47
Figur 24 Diagrammet visa fördelningen av huvudskador i procent per aktivitet.
4.12 Orsak till användandet av hjärntrappan
Vad det är som gör att en person som skadar sitt huvud väljer att använda hjärntrappan varierar. I figur 25 nedan framgår det att flest av de som anmält huvudskada rider och/eller hanterar hästar privat eller både privat och organiserat. Den vanligaste orsaken till att använda hjärntrappan var att sjukvården rekommenderade det (33 personer eller 54 procent av totalen).
Näst vanligaste orsaken till att använda hjärntrappan var egen kännedom (17 personer eller 28 procent). För dem som enbart rider/hanterar organiserat och rider/hanterar inom sitt
huvudsakliga yrke kan inga analyser göras på grund av för litet underlag men de står med för redovisningens skull. Det kan dock noteras att sex personer använda hjärntrappan för att de blev rekommenderade av någon inom ridsporten.
5%
17% 21% 24% 29%
95%
83% 79% 76% 71%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
All hästhantering
Red under lektion/träning
Red tävling Red privat Annan ridning
Antal % per aktivitet
Typ av aktivitet & anv eller inte anv ht
Antal procent per aktivitet som använt eller inte använt hjärntrappan efter huvudskada (n327)
Ja, jag anv ht Nej, jag anv inte ht
48
Figur 25 Diagrammet visar vad det var som gjorde att de som skadat huvudet använda hjärntrappan fördelat på vad de red
&/eller hanterade hästar i för sammanhang.
I figur 26 nedan framkommer det att den orsak som angivits till att hjärntrappan användes efter skadan också varierar beroende på vilken aktivitet den skadade utövade vid
skadetillfället. Aktiviteterna hästhantering, annan ridning och tävling har inte tagits med i diagrammet på grund av för litet underlag. Ett intressant fynd som ändå ska lyftas fram (trots att det inte finns med nedan och att antalet svarande är litet) är att de som vid skadetillfället red tävling bara använde hjärntrappan på grund av rekommendation av sjukvården (sju personer) och på grund av rekommendation av någon annan inom ridsporten (tre personer).
Ingen av dem svarade att de använt hjärntrappan för att de själva kände till den eller av annan orsak. Bland dem som red lektion eller red privat vid skadetillfället var det vanligast att bli rekommenderad av sjukvården att använda hjärntrappan och näst vanligast att de skadade själva kände till hjärntrappan och därför använde den.
enbart
kände till hjärntrappan själv 5 8 4 17
rekommenderad av ngn inom
ridsporten 1 2 3 6
rekommenderad av sjukvården 3 16 13 1 33
annat 2 3 5
Sammanhang för ridning &/eller hantering
Orsak till användande av hjärntrappan fördelat på sammanhang för ridning/hantering (n61)
kände till hjärntrappan själv rekommenderad av ngn inom ridsporten rekommenderad av sjukvården annat
49
Figur 26 Diagrammet visar vad det är som gjort att de som skadat huvudet valde att använda hjärntrappan efter skada.
Visas i procent per aktivitet som utövades när skadan inträffade.
4.13 Användande av hjälm och säkerhetsbeteenden
Hjälmanvändande vid skadetillfället bland dem som anmält huvudskada till Folksam
Tabell 2 Visar fördelningen av hjälmanvändande vid skadetillfället bland dem som anmält huvudskada till Folksam (n421)
Tabell 2 ovan ger att alla som red vid skadetillfället använde hjälm men flertalet använde hjälmar som saknade rotationsskydd i form av MIPS (Multi-Directional Impact Protection System som minskar risken för hjärnskakning). Flera personer vet inte vilken sorts hjälm de använt och bland dem som skadade sig vid hästhantering saknade samtliga elva personer hjälm vid skadetillfället.
28% 42%
Orsak till använande av hjärntrappan uppdelat på aktivitet vid skadetillfället (n58)
Kände till hjärntrappan själv
Blev rekommenderad ngn inom ridsporten Blev rekommenderad av sjukvården Annat
50 Sju personer har redovisat att de ägnade sig åt annat än ridning och hantering och bland dem saknade tre hjälm helt, och en person hade en hjälm med MIPS. Åldersfördelning för dem som saknade hjälm var ungefärligen jämt fördelad mellan åldrarna 25 till 69 år. Ingen av de som skadat sig i de yngsta åldersgrupperna saknade hjälm.
5. Diskussion
Hjärntrappan har nått drygt 50 procent av de som svarat på de båda enkäterna (se figur 4 och under rubrik 4.10). Men hur nås övriga medlemmar av hjärntrappan och vad kan SvRF göra för att påverka både kännedom och användande? Vilka nivåer i modellen är viktigast för att bredda de tänkta hålen så att hjärntrappan lättare kan passera igenom?
I de diagram som redovisats ovan är det några resultat som sticker ut från mängden på ett eller annat sätt. Nedan kommer dessa att diskuteras och knytas ihop med den nivå i den teoretiska modellen som i största grad påverkat resultaten. Teorin kommer också hjälpa till att peka på vilka delar eller nivåer i den teoretiska modellen som SvRF kan påverka för att i framtiden uppnå både högre grad av kännedom och även användande av hjärntrappan.
5.1 Den organisatoriska nivån och hjärntrappan
”Att sätta saken i perspektiv”
Teorin för denna masteruppsats talar om organisationsnivån som en viktig barriär för hjärntrappan att passera. Detta därför att om de organisatoriska faktorerna så som struktur, kommunikation, kultur och koordination mellan nivåerna etcetera saknas så kan en
skadepreventiv åtgärd fastna i den ost som utgör den organisatoriska nivån och aldrig nå användaren (Durlak et al., 2008, s. 337). Den organisatoriska nivån kan också hjälpa till att ge skjuts åt hjärntrappan i sin rörelse genom modellen då åtgärder på denna nivå når betydligt fler och således får större genomslagskraft än åtgärder på till exempel den individuella nivån får. En del på den organisatoriska nivån som är viktig att ha på plats och kunna dra nytta av för att sprida hjärntrappan till ryttarna är förutsättningar som rör organisationens uppbyggnad.
51 En idrott som kommit långt i sitt användande av hjärntrappan är ishockeyn. Inom ishockeyn har varje lag en tränare som allt som oftast deltar vid träningarna, och det är inte ovanligt att klubbarna har rehabiliterande personal knuten till sig och i de större klubbarna även läkare på plats vid högre matcher (Augustsson et al., 2010; Svenska Ishockeyförbundet, 2021).
Att ha sjukvårdande personal knuten till klubbarna som kan hjälpa till med rehabiliteringen efter en hjärnskakning, eller att ha tränare som kan utbilda spelarna om hjärntrappan är två bra exempel på det som det Durlak och Dupres ramverk skulle kalla för teknisk assistans och som är viktigt för att den skadepreventiva åtgärden ska lyckas (Durlak et al., 2008, s. 337).
Förutsättningarna ser dock annorlunda ut inom ridsporten än de gör inom en mer homogen idrott som ishockeyn. De 154 000 medlemmarna som är anslutna till förbundet finns
organiserade i 860 ideella föreningar, varav ca 450 driver ridskolor. De ägnar sig åt flera olika sorters ridsport, allt från klassisk dressyr till sportkörning. De utför sin sport alltifrån privat i skog och mark till organiserat på en ridskola eller tävling. De är alltifrån små barn till äldre personer och det handlar om allt från nybörjare till proffs. Det är män och kvinnor som rider och de utför sin sport helt ensamna, med tränare, utan tränare, med ridkompisar eller utan riskompisar. Och så vidare (Svenska Ridsportförbundet, 2021. a).
Tränare finns och används även inom ridsporten, men de är inte med vid i stort sett varje träningstillfälle som till exempel inom ishockeyn. Vid ridtävlingar liknar dock upplägget detsamma som vid hockeyns matcher genom att det då finns personal med sjukvårdande ansvar och domare och övrig tävlingspersonal på plats (Svenska ridsportförbundet, f, 2021).
SvRF har under många år arbetat fokuserat med att göra ridsporten säkrare för sina
medlemmar. Olika åtgärder för att förbättra säkerheten inom förbundet har genomförts och ett särskilt Säkerhetsutskott inom förbundet ska fungera som ett ”rådgivande organ för
säkerhetsfrågor för människor i relation till hästar inom Svenska Ridsportförbundets verksamhetsområden” (Svenska ridsportförbundet, e, 2021). De har en vision om hälsa och säkerhet som går ut på att varken människor eller hästar ska komma till skada inom sporten, och de arbetar aktivt för att minska skaderisken bland ryttare (Svenska ridsportförbundet, d, 2021).
Men trots SvRFs speciella förutsättningar är det ändå möjligt att göra åtgärder på den organisatoriska nivån som skulle förenkla för hjärntrappan att passera.
52 Kunskap om hjärntrappan är också något som SvRF kan påverkar genom till exempel
kommunikation, att satsa på rätt sorts utbildningsinsatser och så vidare. Men är det mer
kommunikation, att satsa på rätt sorts utbildningsinsatser och så vidare. Men är det mer