4. Resultat
4.2 Kännedom om hjärntrappan på individuell nivå
Information om hjärntrappan har nått majoriteten av de svarande, 53 procent har angivit att de har någon grad av kännedom om hjärntrappan. Några fler procent av männen har kännedom om hjärntrappan än kvinnorna.
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450
Tjej/Kvinna 49 119 115 139 116 223 295 393 318 220 84 58
Visar fördelningen av de personer som svarat på frågorna om ålder och kön (n 2255)
Kille/Man Tjej/Kvinna
30
Figur 4 Diagrammet visar hur fördelningen av kännedom om hjärntrappan ser ut fördelat per kön.
För att skapa en bättre uppfattning om vem som känner till hjärntrappan visas fördelningen av kännedom om hjärntrappan per åldersgrupp i figur 5. I de yngre åldrarna är det fler som inte känner till hjärntrappan än det är som känner till den. Först bland dem som är 40–44 år gamla är andelen som känner till hjärntrappan fler än som inte känner till den. Förhållandet med att majoriteten av de svarande känner till hjärntrappan håller sedan i sig hela vägen uppåt i åldrarna och allra högst andel procent som känner till hjärntrappan finns i gruppen 70 år och äldre.
Figur 5 Diagrammet visar hur fördelningen av kännedom om hjärntrappan ser ut inom varje åldersgrupp.
47% 53% 44% 56% 47%
Kännedom om hjärntrappan fördelat på kön (2163)
Har inte kännedom Har kännedom
40% 40% 40% 46% 49% 52% 58% 54% 57% 61% 55% 62%
Fördelning av känneom om ht fördelat per åldersgrupp
Kännedom om hjärntrappan per åldersgrupp (n2169)
Har kännedom om ht Har inte kännedom om ht
31 4.3 Fördelning av kännedom om hjärntrappan
Den generella fördelningen av graden av kännedom om hjärntrappan visas nedan i figur 6. Av dem med jakande svar kring kännedom är det flest som valt det som skulle kunna anses vara
”mellanalternativet” bland svaren, nämligen att de anser att de känner till hjärntrappan och på ett ungefär kan berätta om den.
Slås de två svarsalternativen som visar på lägst kännedom om hjärntrappan ihop, det vill säga Ja, jag har hört talas om hjärntrappan men kan inte berätta vad den handlar om och Ja, jag har hört talas om hjärntrappan och kan på ett ungefär berätta vad den handlar om utgör de tillsammans 84 procent av de som svarat att de har kännedom om hjärntrappan.
Totalt 13 procent skulle kunna använda den själv och tre procent kan utbilda någon annan om hjärntrappan.
Figur 6 Diagrammet visar hur fördelningen av grad av kännedomen om hjärntrappan ser ut bland de som känner till hjärntrappan.
40%
44%
13%
3%
Grad av kunskap om hjärntrappan (n1152)
Ja, jag har hört talas om hjärntrappan men kan inte berätta vad den handlar om
Ja, jag har hört talas om hjärntrappan och kan på ett ungefär berätta vad den handlar om
Ja, jag har hört talas om hjärntrappan och kan berätta vad den handlar om och jag kan använda den själv
Ja, jag skulle kunna utbilda andra om hjärntrappan
32 Figur 7 nedan visar att det är i åldersgruppen 65–69 år som den högsta graden av kännedom finns genom att flest procent har svarat att de kan använda hjärntrappan själv, eller att de kan utbilda andra om hjärntrappan. Den grupp som har lägst grad av kännedom om hjärntrappan är de unga i åldern 15–19 år gamla.
Figur 7 Diagrammet visar hur graden av kännedom om hjärntrappan ser ut per åldersgrupp.
Utifrån figur 8 nedan, där alla som svarat att de känner till hjärntrappan delats upp efter kön och grad av kännedom går det att utläsa att killar/män generellt anser sig ha bättre kännedom om hjärntrappan än kvinnor. Fler procent av männen än kvinnorna har rangordnat sin kunskap att ligga i de översta två svarskategorierna som visar på högre grad av kunskap om
hjärntrappan.
70 år eller äldre Procentuell fördelning av kännedom per åldersgrupp
Åldersgrupp Ja, jag har hört talas om hjärntrappan
men kan inte berätta vad den handlar om 72% 51% 51% 40% 43% 31% 41% 38% 39% 38% 35% 40%
Ja, jag har hört talas om hjärntrappan och kan på ett ungefär berätta vad den
handlar om
22% 36% 33% 44% 44% 53% 43% 45% 49% 42% 39% 40%
Ja, jag har hört talas om hjärntrappan och kan berätta vad den handlar om och jag
kan använda den själv
6% 13% 13% 13% 11% 14% 14% 13% 10% 15% 22% 17%
Ja, jag skulle kunna utbilda andra om
hjärntrappan 0% 0% 2% 3% 2% 2% 2% 5% 1% 5% 4% 2%
Grad av kännedom om hjärntrappan fördelat på ålder (n1152)
33
Figur 8 Diagrammet visar hur väl de som känner till hjärntrappan känner till den. Svaren är uppdelade i % per kön.
Figur 9 nedan visar kännedom om hjärntrappan i förhållande till hur många år personerna ridit och/eller hanterat hästar, det vill säga antal utövade år. Den årsgrupp där flest procent svarat att de känner till hjärntrappan är de som ridit och /eller hanterat hästar i mindre än fyra år.
Den undergruppen är dock så liten i antal (15 svarande) att ingen säker analys kan göras på den informationen.
De som kan utbilda i hjärntrappan finns bland medlemmarna som ridit och/eller hanterat hästar i mer än 10 år (138 svarande i den undergruppen). Generellt sett lägst kännedom om hjärntrappan har de som har ridit och/eller hanterat hästar i 5–9 år (76 svarande i den undergruppen).
Den generella kunskapsgraden kring hjärntrappans innehåll är låg. Totalt 84 procent av alla dem med kännedom har så låg kunskap om hjärntrappan att de inte anser sig kunna använda den själv. Den höga graden av kunskap om hjärntrappan har de som ägnat sig åt ridsport under mer än 10 år.
39%
35%
21%
5%
40%
45%
13%
3%
0% 10% 20% 30% 40% 50%
Ja, jag kan inte berätta vad den handlar om
Ja, jag kan på ett ungefär berätta vad den handlar om
Ja, jag kan berätta vad den handlar om och jag kan använda den själv Ja, jag skulle kunna utbilda andra om
hjärntrappan
Procent per kön
Grad av kännedom
Fördelning grad av kännedom om hjärntrappan i
% per kön (n1150)
Tjej/Kvinna Kille/Man
34
Figur 9 Diagrammet visar hur kännedomen om hjärntrappan ser ut beroende på hur länge medlemmen ridit och/eller hanterat hästar. Procenten är fördelande utifrån de olika tidsgrupperna,mindre än 4 år, 5-9 år och så vidare
4.4 Ursprung till SvRFs medlemmars kunskap om hjärntrappan
Störst andel har angivit att de fått kännedom om hjärntrappan via SvRFs hemsida. Sju procent har uppgivit att de fått kännedom om hjärntrappan bara via sjukvården och tre procent har fått sin kännedom från både sjukvården och SvRF. En stor källa till information om hjärntrappan, som inte syns i Figur 10 nedan då den är inbakad i kategorin bara annat, är de trycksaker som SvRF delat ut till medlemmarna. Totalt uppgav 172 personer av 1185 att de tagit del av information om hjärntrappan via denna kategori. Sammanlagt 13 procent av medlemmarna har kryssat i att de fått kunskap om hjärntrappan via en utbildning som SvRF genomfört.
47%
Nej, jag har inte hört talas om hjärntrappan Ja, jag har hört talas om hjärntrappan men
kan inte berätta vad den handlar om Ja, jag har hört talas om hjärntrappan och kan på ett ungefär berätta vad den handlar
om
Ja, jag har hört talas om hjärntrappan och kan berätta vad den handlar om och jag
kan använda den själv
Ja, jag skulle kunna utbilda andra om hjärntrappan
Procent per årsgrupp
Grad av kännedom
Grad av kännedom fördelat på antal utövade år (n2169)
mindre än 4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller fler
35
Figur 10 Diagrammet visar varifrån kunskapen om hjärntrappan bland medlemmarna kommit ifrån. På denna fråga har flera svarsalternativ varit möjliga.
Figur 11 visar att varifrån kännedomen om hjärntrappan kommer tycks skilja sig något åt beroende på hur gammal medlemmen är. Yngre medlemmar har i större utsträckning fått sin kännedom om hjärntrappan via sociala medier och SvRFs hemsida medan äldre i större utsträckning fått sin kunskap från kategorin Bara annat.
7%
3%
8%
42%
5%
35%
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%
bara sjukvård både sjukvård och SvRF bara utbildning bara hemsida både utbildning & hemsida bara annat
% av alla som känner till ht och svarat på frågan
Källor till kunskap om ht
Källa till kännedomen om hjärntrappan (n1185)
36
Figur 11 Var kännedom om hjärntrappan kommer ifrån uppdelat per åldersgrupper. Trendlinjerna visar trend för de två största kunskapskällorna.
4.5 Sammanhang och kännedom om hjärntrappan
I vilket sammanhang de som rider och/eller hanterar hästar utövar sin sport och hur väl de känner till hjärntrappan visas i figur 12 nedan. Flest personer ägnar sig åt att rida/hantera hästar i privat regi. Det vill säga på egen häst eller på någon annan privatpersons häst. Det är också i denna grupp som kännedomen om hjärntrappan är lägst med störst antal som inte känner till hjärntrappan och flest som har låg grad av kännedom om hjärntrappan.
I alla andra grupper är fördelningen den motsatta, att majoriteten av personerna har någon grad av kännedom om hjärntrappan. Som konstaterats tidigare i uppsatsen så är antalet personer som har hög grad av kännedom om hjärntrappan få.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
15-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65 år eller äldre %
Antal % per åldersgrupp
Åldersgrupper och var kännedomen kommer ifrån
Källa till kännedomen om hjärntrappan uppdelat på åldersgrupper (n1185)
bara sjukvård
både sjukvård och SvRF bara utbildning
bara hemsida+social media
både utbildning & hemsida+ sociala media bara annat
Linjär (bara hemsida+social media) Linjär (bara annat )
37
Figur 12 diagrammet visar i vilket sammanhang medlemmarna rider och/ eller hanterar hästar samt hur deras kännedom om hjärntrappan ser ut fördelat på låg och hög grad av kännedom.
Figur 13 visar hur väl dem som helt eller delvis rider och/eller hanterar hästar inom sitt yrke känner till hjärntrappan. Det visar inte en exakt bild av svaren på hela frågan (där flera svarsalternativ var möjliga). Det visar endast antal personer som klickat i något av
svarsalternativen att de har ridning och/eller hanteringar av hästar som huvudsakliga yrke (till exempel professionella ryttare och hästskötare) eller att det ingår delvis i yrket (till exempel ridlärare och veterinärer). Det visar även de som klickat i båda alternativen ovan.
58
315
556
26 62
65
348
448
7 30 69
7
66 73
2 7 30
0 100 200 300 400 500 600
enbart organiserat
Både organiserat
och privat
enbart privat yrke+ org yrke + privat enbart yrke
Antal svarande
Sammanhang kännedom & grad av kännedom
Graden av kännedom fördelat på sammanhang för ridning/hantering (n2169)
Ingen kännedom Ja, lägre grad av kännedom Ja, högre grad av kännedom
38
Figur 13 Diagrammet visar fördelningen av kännedom om hjärntrappan bland dem som svarat att de rider & eller hanterar hästar i någon form inom sitt yrke.
4.6 Användandet av hjärntrappan bland de medlemmarna i SvRF som svarat på enkät 1 Av hela populationen som svarat på enkäten till SvRFs medlemmar har cirka sju procent använt hjärntrappan själv. Av de svarande som kände till hjärntrappan (n1104) har cirka 14 procent använt den själv.
Fördelningen bland de personer som svarat på frågan om användande av hjärntrappan ser ut enligt figur 14 nedan. Där visas hur många procent av varje åldersgrupp som inte känner till hjärntrappan, känner till den men inte använt den och både känner till och har använt den.
Andelen som känner till hjärntrappan är högre i de äldre åldersgrupperna än de yngre men användandet av hjärntrappan är procentuellt sett ungefär detsamma oavsett ålder. Störst andel som använt hjärntrappan finns i gruppen 65–69 år gamla. Lägst andel som använt den finns i gruppen 20–24 år gamla.
Nej, känner inte till hjärntrappan
Ja, känner till men kan inte berätta om
hjärntrappan
Ja, känner till & kan delvis berätta om
hjärntrappan
Ja, jag känner till &
kan använda hjärntrappan själv
Jag kan utbilda andra i hjärntrappan
Procent per kategori
Kategorier & kombinationer av kategorier
Graden av kännedom om hjärntrappan bland dem som rider &
/eller hanterar hästar inom yrket i någon form
Inom huvudyrket, ex professionell ryttare, hästskötare (n161) Inom yrket delvis, ex ridlärare, veterinär (n205)
Linjär (Inom yrket delvis, ex ridlärare, veterinär (n205))
39
Figur 14 Diagrammet visar hur många % per åldersgrupp som använt hjärntrappan, känner till hjärntrappan men inte använt den och hur många som inte alls känner till den.
Av de totalt 156 personer som har använt hjärntrappan har tio män och 146 kvinnor använt den. Fördelningen i exakta tal per åldersgrupp visas i figur 15 nedan.
Figur 15 Diagrammet visar i vilka åldersgrupper de som använt hjärntrappan är.
58%
Procentuella fördelning per åldersgrupp
Åldersgrupp
Användande av hjärntrappan per åldersgrupp(n2167)
Inte relevant fråga då jag inte känner till hjärntrappan Ja, jag har använt den Nej men jag känner till den
3 5 7
40 4.7 Benägenhet att använda hjärntrappan i framtiden
Graden av kunskap om hjärntrappan påverkas naturligt nog av om den som svarat använt hjärntrappan eller inte. De som använt den har högre grad av kännedom om hjärntrappan än de som inte använt den.
I figur 16 visas hur medlemmarna skattat sannolikheten för att de kommer använda
hjärntrappan i framtiden om de skulle drabbas av hjärnskakning, fördelat på om de tidigare använt hjärntrappan eller inte använt den men känner till den.
Trendlinjerna i diagrammet visar att de som använt hjärntrappan tidigare är något mer
benägna att använda den igen än de som inte använt den är benägna att använda den för första gången. Trendlinjerna är positiva utifrån att merparten kan tänka sig att använda hjärntrappan i framtiden, men deras lutningar är inte så skarpa som de skulle varit om ännu fler varit väldigt benägna att använda hjärntrappan efter en framtida hjärnskakning. Bland dem som inte kände till hjärntrappan vid tiden för undersökningen är trendlinjen (om den skulle påföras diagrammet) negativ, det vill säga fler kan inte se sig själva använda hjärntrappan än de som kan se sig använda den.
Figur 16 Diagrammet visar hur benägna ryttarna är att i framtiden (efter en hjärnskakning) använda hjärntrappan, fördelat på om de tidigare använt den, inte använt den men känner till den och de som inte använt den och inte tidigare känt till den.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
aldrig 2 3 4 5 6 7 8 9 alltid
Antal % per kategori
Skattning 1-10
Benägenhet att vilja använda hjärntrappan efter hjärnskakning i framtiden (n2036)
Inte relevant fråga då jag inte känner till hjärntrappan Ja, jag har använt den
Nej men jag känner till den Linjär (Ja, jag har använt den) Linjär (Nej men jag känner till den)
41 4.8 Källa till kunskap och sammanhang för dem som använt hjärntrappan
Figur 17 visar att bland de medlemmar i SvRF som använt hjärntrappan är det vanligaste sättet att komma i kontakt med hjärntrappan något annat än det som finns angivet i figur 19, till exempel via trycksaker eller någon annan idrott.
Näst vanligast är att de kommit i kontakt med hjärntrappan via SvRFs hemsida och/eller deras olika typer av sociala media. Därefter följer i storleksordning de som kommit i kontakt med hjärntrappan via sjukvården.
Figur 17 Fördelning av dem som använt hjärntrappan och var kommit i kontakt med info om hjärntrappan. Flera svarsalternativ var möjliga.
Delas de som använt hjärntrappan upp utifrån vilket sammanhang de utöver sin sport så finns störst andel bland dem som rider och /eller hanterar hästar både privat och organiserat. Se diagram i figur 18 nedan. Därefter följer de som enbart rider privat.
En siffra som står ut är att hela 17 personer eller elva procent som har ridning och /eller hantering av hästar som sitt huvudsakliga yrke har använt hjärntrappan.
Detta trots att dessa personer bara utgör drygt sju procent av alla svarande på frågan om sammanhang för ridning. De är alltså något överrepresenterade bland dem som använt hjärntrappan.
Fördelning av dem som använt hjärntrappan och var de kommit i kontakt med hjärntrappan (n156)
Ja, använt ht
42 Ett annan sammanhang där det finns en överpresentation för användande av hjärntrappan är bland dem som rider både organiserat och privat. De utgör 34 procent av det totala antalet svarande men bland de som använt hjärntrappan utgör de 42 procent.
Ett sammanhang där användandet av hjärntrappan istället är underrepresenterat är bland de som enbart rider privat. De utgör 50 procent av de svarande på frågan men endast 37 procent av dem har använt hjärntrappan.
Figur 19 Diagrammet visar hur fördelningen ser ut i antal procent av totalen rörande sammanhang för ridning &/ eller hästhantering för dem som använt hjärntrappan.
4.9 Önskan om att delta i utbildning om hjärntrappan
Totalt 2037 personer svarade på frågan om hur troligt det är att de skulle delta i en utbildning om hjärntrappan om den hölls i en lokal (efter pandemin). Fördelningen av de svarande visar att benägenheten att delta ökar med åldern och trenden bland de unga är svagt dalande, det vill säga det är något fler som inte är benägna att delta än det är som är benägna att delta
6%
42%
37%
1%
3%
11%
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%
enbart organiserat både org. & privat enbart privat yrke (delvis+huvud)+ org.
yrke (delvis+huvud) + privat enbart huvudyrke
Antal % av totalen Sammanhang för ridning &/eller hantering
Fördelning av dem som använt hjärntrappan &
deras sammanhang för ridning & / eller hantering
(n156)
43
Figur 10 Diagrammet visar hur benägenheten att vilka delta i en utbildning om hjärntrappan som hölls i en lokal (till exempel klubblokal) ser ut. Trendlinjerna visar skillnader mellan den yngsta gruppen av svarande och den största gruppen av svarande.
Benägenheten att delta i en digital utbildning är något högre bland de unga än den var för de unga att delta i en utbildning i en lokal (se figur 20 nedan). Trenden sluttar svagt uppåt och visar att något fler unga kan tänka sig att delta i en digital utbildning än de som inte kan tänka sig det. Även för den digitala utbildningen kan majoriteten av de äldre åldersgrupperna tänka sig att delta.
Figur 20 Diagrammet visar hur benägenheten att vilja delta i en digital utbildning om hjärntrappan ser ut. Trendlinjerna visar skillnaderna mellan den yngsta gruppen av svarande och den största gruppen
0
Benägenhet att vilja delta i en utbildning om hjärntrappan i en lokal (n2037)
15-29 30-39 40-49
50-59 60 år & uppåt Linjär (15-29) Linjär (50-59)
Benägenhet att vilja delta i en digital utbildning om hjärntrappan (n2035)
15-29 30-39 40-49
50-59 60 år och uppåt Linjär (15-29)
Linjär (50-59)
44 Rörande benägenheten att läsa på om hjärntrappan i ett förtryckt material så är båda
trendlinjerna i figur 21 positiva. Det vill säga både den yngsta gruppen av de svarande (15–29 år) och den största gruppen av de svarande (50–59) kan tänka sig att läsa på själva, även om linjen för den största gruppen svarande är betydligt skarpare i sin lutning och därmed visar större benägenhet.
Figur 21 Diagrammet visar benägenheten att vilka läsa på själv om hjärntrappan i ett tillhandahållet förtryckt material.
Trendlinjerna visar den yngsta gruppen svarande och den största gruppen svarande.
4.10 Fördelning av skadade som anmält huvudskada till Folksam
Figur 22 nedan visar åldersfördelningen bland de medlemmar i SvRF som via sin
medlemsförsäkring anmält en huvudskada till Folksam. Trendlinjen som är införd visar att antalet skador minskar med stigande ålder. Den grupp som har anmält allra flest huvudskador är personer i åldern 15–19 år, utgörande 33 procent av det totala antalet anmälningar. Läggs de ihop med barn under 15 år som skadat sig utgör de unga 40 procent av de skadade. Enkäten till dem som anmält huvudskada tycks ha nått unga personer i större utsträckning än enkäten till samtliga av SvRFs medlemmar gjorde.
Cirka 96 procent av de skadade var kvinnor, cirka tre procenten var män och en halv procent var personer som inte ville ange kön.
Totalt 51 procent av dem med anmäld huvudskada kände till hjärntrappan. Kännedomen var därmed i linje med de svarande på enkäten till alla SvRFs medlemmar där kännedomen låg på 53 procent.
0 100 200 300 400
Aldrig 2 3 4 5 6 7 8 9 Alltid
Aldrig 2 3 4 5 6 7 8 9 Alltid