3. Metod och material
3.1 Studiedesign
Detta är en kvantitativ studie som baserar sig på data inhämtad från två enkäter. Uppsatsen utgår också från tidigare forskning inom områdena skador inom ridsporten, hjärnskakning, hjärntrappan och skadeprevention.
Den studiedesign som använts är tvärsnittsstudie, det vill säga en observationsstudie som genomförs vid ett tillfälle och under en kortare tid. En tvärsnittsstudie är icke experimentell och kan ge en bild av en viss exponering hos en viss population vid ett visst tillfälle, ofta med målsättningen att kunna generalisera resultatet på en större population (Levin, 2006).
I denna masteruppsats används denna undersökningsmetod för att visa och kartlägga nuläget hos medlemmarna i SvRF avseende deras kännedom, användande av hjärntrappan och mående efter hjärnskakning.
23 3.2 Datainsamling genom enkäter till två olika populationer
Denna uppsats bygger på data insamlad genom två digitaliserade enkäter där de svarande tagit emot länk till enkäten via e-post. Enkäterna har besvarats genom programmet Netigate som sedan sammanställt svaren automatiskt i Excelfiler. Enkäterna togs fram av undertecknad i nära samarbete med Folksam och SvRF. Datainsamlingen har gjorts under våren 2021 och enkäterna har besvarats under mars och april månad.
Enkäterna har gått ut till två olika populationer definierade av Folksam och SvRF. En enkät har gått ut till den population som SvRF definierat, vilken är alla förbundets medlemmar som är över 18 år gamla och som tackat ja till att ta emot förbundets nyhetsbrev via e-post. Totalt fick cirka 40 000 personer nyhetsbrevet varav ca 11 000 stycken öppnad mailet. Av de som öppnad mailet var det 2264 individer som påbörjade att fylla i enkäten varav 1720 personer avslutade den. Svarsfrekvens är på grund av sättet enkäten skickats ut på inte möjlig att med exakthet ta fram då mer exakta siffror än de redovisade ovan saknas. Hädanefter benämns i huvudsak enkäten till ryttarna i SvRF, beskrivet ovan, som enkät 1.
Den andra enkäten har gått till den population som Folksam definierat vilken är medlemmar i SvRF (och därigenom är försäkrade hos Folksam) som under perioden 1 januari 2017 till och med 31 december 2020 skadat sig och anmält en huvudskada till försäkringsbolaget. Totalt rör det sig om 1551 stycken individer. Av de som fick enkäten tillsänt sig var det 456
personer som påbörjade att fylla i enkäten varav 390 slutförde den. Svarsfrekvensen för denna enkät var cirka 29 procent. Hädanefter används benämningen för enkäten till Folksams kunder (Medlemmar i SvRF med anmäld huvudskada) i huvudsak som enkät 2. Enkät 2 är betydligt mer omfattande än enkät 1.
3.3 Enkäternas utformning
Enkäterna har varit av deskriptiv art och ingen i förhand utformad hypotes har använts för att ta fram frågorna.
Frågorna som ställts har varit mestadels retrospektiva, det vill säga frågat om något som hänt innan personen började fylla i enkäten.
Några frågor har också varit spekulativa och framåtsyftande för att få information om hur en person tror att denne skulle agera, till exempel om personen skulle använda hjärntrappan efter skada (Sundström, 2014).
24 Frågorna har också varit till största del varit slutna, det vill säga med fördefinierade
svarsalternativ.
Antal svarsalternativ har varierat genom enkäten för att ge den svarande möjlighet att ändå svara så exakt på frågan som möjligt utifrån hur den faktiska situationen sett ut.
Frisvarsalternativ har alltså till största del undvikits för att behålla enkäterna så
standardiserade som möjligt. I båda enkäterna har både nominalskala (svarsalternativ utan inbördes ordning) och ordinalskala (svarsalternativ med inbördes ordning) använts. Frågorna i slutet av enkäterna var utformade så att de skulle besvaras genom skattning på en skala från 1 till 10, där 1 motsvarade inte alls eller aldrig och 10 motsvarade mycket eller alltid. Skalan 1–
10 har använts för att de svarande på ett lättförståeligt sätt skulle kunna svara med större nyans i sina svar än en lägre skala skulle möjliggöra (Muijs, 2004, ss. 34-50).
Frågorna är grupperade i kategorier för att göra enkäterna mer lättförståeliga. Kategorier och uppdelning ser ut som nedan;
25
Kategorier Enkät 1 till medlemmar
3 frågor Fördefinierade svarsalternativ
Grunddata
Om din ridning 4 frågor Fördefinierade svarsalternativ
4 frågor Fördefinierade svarsalternativ
4 frågor Fördefinierade svarsalternativ
3 frågor Fördefinierade svarsalternativ
Tabell 1 visar en beskrivning av innehållet i enkäterna samt något om tanken bakom innehållet.
3.4 Dataanvändning
De frågor från enkäterna som huvudsakligen använts i denna studie kommer från kategorierna: Om dig, Om din ridning, Om hjärntrappan, Om hjärnskakning och Om hjärntrappan i ditt fall. Antal som svarat, n, har beräknats utifrån varje fråga.
Det finns frågor i enkäterna där svaren medvetet inte analyseras eller används i denna uppsats.
Dessa svar har inhämtats för att ligga till grund för Folksam och SvRFs skadeförebyggande arbete.
26 Främst rör det sig om frågor och svar från den mer omfattande enkät 2 och då om frågor och svar från kategorierna: Om din anmälda personskadade och hur den gick till, Om ditt mående - direkt efter skadan, Om ditt mående – idag, Om ditt mående - före skadan samt Övriga kommentarer.
3.5 Analysmetod
För att analysera den data som inkommit genom de två enkäterna valdes deskriptiv statistik som analysmetod. Deskriptiv statistik används för att sammanfatta stora mängder data på ett överskådligt sätt. Den ger därmed bra förutsättningar att på ett överblickbart, grafiskt sätt beskriva de två populationernas svar. Samtidigt hålls studien så nära den ursprungliga datan som möjligt vilket minskar risken för feltolkning av datan (Fisher et al., 2009).
3.6 Reflektioner över metodval
När en tvärsnittsstudie används visar den en ögonblicksbild och den kan i begränsad grad användas för att förutspå hur något kommer utveckla sig i en framtid. Den kan också i
begränsad grad tala om vad som orsakade vad (kausal inferens), till exempel om hjärntrappan är den prevention som faktiskt gjort att en ryttare som använt den mår bättre än den som inte använder hjärntrappan (Levin, 2006). Medvetenhet om dessa begränsningar har funnits inför valet av studiedesign och då huvudsyftet med uppsatsen varit att beskriva och kartlägga nulägesbilden av ryttares kännedom och användande av hjärntrappan gjordes bedömningen att tvärsnittsstudie var den bäst lämpade metoden att använda, givet tidsram och scope för
uppsatsen.
Nackdelarna med att göra enkätundersökningar kan vara många. När, som i detta fallet, enkätundersökningar genomförs online finns risken att materialet inte kan bli så djupgående och inte kan samla upp lika mycket nyanser som till exempel en personlig intervju kan göra.
Det finns också risk för att enkäterna besvaras av personer med tillräcklig datakunskap för att göra det. Vilket riskerar att lämna mindre datakunniga personer utanför.
Vanligt förekommande risk med alla sorters enkätundersökningar är också att svarsfrekvensen blir låg eller att undersökningen påverkas negativt av olika sorters bias, till exempel att bara de som i detta fall har skadat sig svarar på frågorna om hjärntrappan varför svaren blir missvisande för en hel population (Muijs, 2004, ss. 42-43).
27 För att i möjligaste mån minimera risken för att det bara är de som skadat sig som svarar på frågor om hjärntrappan har två enkätundersökningar genomförts, riktade till två olika populationer och till ett förhållandevis högt antal svarande. Andra åtgärder som genomförts för att stärka resultatet i uppsatsen är att enkäterna har hållits så korta som möjligt, frågorna har varit formulerade med ett enkelt och tydligt språk och de kar grupperats ihop för att göras så enkla att förstå och sätta i sammanhang som möjligt. Förklarande brev gällande syftet till enkäterna och hur de skulle fyllas i har skickats med. Påminnelser om att svara på enkäterna har gått ut till dem som tagit emot enkäterna. Olika personer med insyn i ridsporten i
allmänhet och i skadepreventivt arbete i synnerhet har fungerat som bollplank vid framtagandet av enkäterna för att göra enkäterna så ’on point’ som möjligt.
Undersökningsmetoden med onlinebaserade enkäter har använts av SvRF och Folksam tidigare vilket kan ha bidragit till att höja kunskapen om hur sådana enkäter ska fyllas hos målgrupperna.
3.7 Etiska överväganden
Enligt Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor får inte studier som rör människor göras hur som helst och i vilket syfte som helst. I vissa fall måste tillstånd för att bedriva en studie inhämtas från Etikprövningsmyndigheten. Det gäller bland annat när studien kommer behandla personuppgifter, vilket är information som direkt eller indirekt kan kopplas ihop med en levande person.
Tillstånd enligt etikprövningslagen krävs inte för studier som bedrivs på grund eller avancerad nivå (Etikprövningsmyndigheten , 2021). Dock har varje universitet, i detta fall Karlstads universitet, regler för hur studentuppsatser ska utföras för att bibehålla etisk korrekthet och följa den europeiska dataskyddsförordningen, GDPR (Karlstads universitet, 2021).
Som grunddata till denna uppsats har information som rör den känsliga personuppgiften hälsa inhämtats. Det har gjorts på ett sådant sätt att författaren av uppsatsen inte haft tillgång till information om de svarandes personuppgifter. Detta tack vare att:
• Enkäterna gått ut till populationer som bestämts av SvRF och Folksam.
• Folksam har ett godkännande för att genomföra forskningsstudier på SvRF medlemmar som anmält personskada till Folksam, Dnr 2018/711–31/5.
• Enkäterna har skickats ut av SvRF och Folksam till de svarande som besvarat enkäterna anonymt.
28
• Enkäterna har besvarats i programmet Netigate som sammanställt datan utifrån användarID vilket minskar risken att någon enskild persons data går att tolka ut, annat än om personen skrivit några personuppgifter i övriga svar.
• Undertecknad har inte bearbetat eller hanterat några övriga kommentarer.
• Det finns inga svar som kommer från en åldersgrupp med färre än fem svarande personer vilket minskar risken att eftersökning av ursprung genom till exempel media kan göras.
• Allt deltagande har varit frivilligt, upplyst och med samtycke från den enskilde själv eller från vårdnadshavare i de fall personen varit under 15 år.
• Uppsatsen scope är att bidra till kunskapen om användandet och kännedomen om hjärntrappan bland landets ryttare på en aggregerad nivå varför inga enskilda fall varit av intresse och därför medvetet varken kan utläsas eller lyfts fram.
På detta sätt har alla enskilda individers integritet och personuppgifter avsiktligt och genomtänkt genom hela processen värnats och alla känsliga uppgifter har undanhållits författaren av uppsatsen. Ingen person risker därmed att lida men till följd av att deras personuppgifter röjs. Eftersom ingen person riskerar att lida men på grund av denna studie görs bedömningen att nyttan av studiens bidrag till kunskapsläget kring hjärntrappan väger tyngre än risken för den enskilde att fara illa till följd av studien. Det etiska övervägandet, baserat på ovan argument, väger därför över till uppsatsens fördel.
4. Resultat
Resultatet baseras på de enkätsvar som inkommit genom de två enkäterna beskrivna i metodavsnittet.
4.1 Resultat hämtade från den enkät som gick ut till SvRFs medlemmar
Diagrammet nedan visar fördelningen av ålder och kön bland de 2262 personer som svarat på enkäten som gått ut till alla SvRFs medlemmar över 18 år. Endast ett 50-tal personer har svarat i gruppen 15–19 år. Kvinnor utgör lite drygt 94 procent av de svarande, män lite drygt fem procent.
29 De som inte vill ange kön utgör knappt en halv procent varför de inte redovisas.
Fördelningen av dem som svarat på de två första frågorna i enkäten (rörande ålder och kön) visar att det är flest kvinnor i åldern 50–54 år som svarat. Bland männen är det flest män i åldern 70 år eller mer som svarat.
Det generella mönstret av fördelningen på dem som svarat på enkäten till alla SvRFs
medlemmar visar att det är personer i de högre åldersgrupperna som i större utsträckning valt att svara på enkäten medan de yngre personerna inte svarat i lika hög utsträckning.
Figur 3 Diagrammet visar fördelningen av dem som svarat på enkätens frågor om ålder och kön.
4.2 Kännedom om hjärntrappan på individuell nivå
Information om hjärntrappan har nått majoriteten av de svarande, 53 procent har angivit att de har någon grad av kännedom om hjärntrappan. Några fler procent av männen har kännedom om hjärntrappan än kvinnorna.
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450
Tjej/Kvinna 49 119 115 139 116 223 295 393 318 220 84 58
Visar fördelningen av de personer som svarat på frågorna om ålder och kön (n 2255)
Kille/Man Tjej/Kvinna
30
Figur 4 Diagrammet visar hur fördelningen av kännedom om hjärntrappan ser ut fördelat per kön.
För att skapa en bättre uppfattning om vem som känner till hjärntrappan visas fördelningen av kännedom om hjärntrappan per åldersgrupp i figur 5. I de yngre åldrarna är det fler som inte känner till hjärntrappan än det är som känner till den. Först bland dem som är 40–44 år gamla är andelen som känner till hjärntrappan fler än som inte känner till den. Förhållandet med att majoriteten av de svarande känner till hjärntrappan håller sedan i sig hela vägen uppåt i åldrarna och allra högst andel procent som känner till hjärntrappan finns i gruppen 70 år och äldre.
Figur 5 Diagrammet visar hur fördelningen av kännedom om hjärntrappan ser ut inom varje åldersgrupp.
47% 53% 44% 56% 47%
Kännedom om hjärntrappan fördelat på kön (2163)
Har inte kännedom Har kännedom
40% 40% 40% 46% 49% 52% 58% 54% 57% 61% 55% 62%
Fördelning av känneom om ht fördelat per åldersgrupp
Kännedom om hjärntrappan per åldersgrupp (n2169)
Har kännedom om ht Har inte kännedom om ht
31 4.3 Fördelning av kännedom om hjärntrappan
Den generella fördelningen av graden av kännedom om hjärntrappan visas nedan i figur 6. Av dem med jakande svar kring kännedom är det flest som valt det som skulle kunna anses vara
”mellanalternativet” bland svaren, nämligen att de anser att de känner till hjärntrappan och på ett ungefär kan berätta om den.
Slås de två svarsalternativen som visar på lägst kännedom om hjärntrappan ihop, det vill säga Ja, jag har hört talas om hjärntrappan men kan inte berätta vad den handlar om och Ja, jag har hört talas om hjärntrappan och kan på ett ungefär berätta vad den handlar om utgör de tillsammans 84 procent av de som svarat att de har kännedom om hjärntrappan.
Totalt 13 procent skulle kunna använda den själv och tre procent kan utbilda någon annan om hjärntrappan.
Figur 6 Diagrammet visar hur fördelningen av grad av kännedomen om hjärntrappan ser ut bland de som känner till hjärntrappan.
40%
44%
13%
3%
Grad av kunskap om hjärntrappan (n1152)
Ja, jag har hört talas om hjärntrappan men kan inte berätta vad den handlar om
Ja, jag har hört talas om hjärntrappan och kan på ett ungefär berätta vad den handlar om
Ja, jag har hört talas om hjärntrappan och kan berätta vad den handlar om och jag kan använda den själv
Ja, jag skulle kunna utbilda andra om hjärntrappan
32 Figur 7 nedan visar att det är i åldersgruppen 65–69 år som den högsta graden av kännedom finns genom att flest procent har svarat att de kan använda hjärntrappan själv, eller att de kan utbilda andra om hjärntrappan. Den grupp som har lägst grad av kännedom om hjärntrappan är de unga i åldern 15–19 år gamla.
Figur 7 Diagrammet visar hur graden av kännedom om hjärntrappan ser ut per åldersgrupp.
Utifrån figur 8 nedan, där alla som svarat att de känner till hjärntrappan delats upp efter kön och grad av kännedom går det att utläsa att killar/män generellt anser sig ha bättre kännedom om hjärntrappan än kvinnor. Fler procent av männen än kvinnorna har rangordnat sin kunskap att ligga i de översta två svarskategorierna som visar på högre grad av kunskap om
hjärntrappan.
70 år eller äldre Procentuell fördelning av kännedom per åldersgrupp
Åldersgrupp Ja, jag har hört talas om hjärntrappan
men kan inte berätta vad den handlar om 72% 51% 51% 40% 43% 31% 41% 38% 39% 38% 35% 40%
Ja, jag har hört talas om hjärntrappan och kan på ett ungefär berätta vad den
handlar om
22% 36% 33% 44% 44% 53% 43% 45% 49% 42% 39% 40%
Ja, jag har hört talas om hjärntrappan och kan berätta vad den handlar om och jag
kan använda den själv
6% 13% 13% 13% 11% 14% 14% 13% 10% 15% 22% 17%
Ja, jag skulle kunna utbilda andra om
hjärntrappan 0% 0% 2% 3% 2% 2% 2% 5% 1% 5% 4% 2%
Grad av kännedom om hjärntrappan fördelat på ålder (n1152)
33
Figur 8 Diagrammet visar hur väl de som känner till hjärntrappan känner till den. Svaren är uppdelade i % per kön.
Figur 9 nedan visar kännedom om hjärntrappan i förhållande till hur många år personerna ridit och/eller hanterat hästar, det vill säga antal utövade år. Den årsgrupp där flest procent svarat att de känner till hjärntrappan är de som ridit och /eller hanterat hästar i mindre än fyra år.
Den undergruppen är dock så liten i antal (15 svarande) att ingen säker analys kan göras på den informationen.
De som kan utbilda i hjärntrappan finns bland medlemmarna som ridit och/eller hanterat hästar i mer än 10 år (138 svarande i den undergruppen). Generellt sett lägst kännedom om hjärntrappan har de som har ridit och/eller hanterat hästar i 5–9 år (76 svarande i den undergruppen).
Den generella kunskapsgraden kring hjärntrappans innehåll är låg. Totalt 84 procent av alla dem med kännedom har så låg kunskap om hjärntrappan att de inte anser sig kunna använda den själv. Den höga graden av kunskap om hjärntrappan har de som ägnat sig åt ridsport under mer än 10 år.
39%
35%
21%
5%
40%
45%
13%
3%
0% 10% 20% 30% 40% 50%
Ja, jag kan inte berätta vad den handlar om
Ja, jag kan på ett ungefär berätta vad den handlar om
Ja, jag kan berätta vad den handlar om och jag kan använda den själv Ja, jag skulle kunna utbilda andra om
hjärntrappan
Procent per kön
Grad av kännedom
Fördelning grad av kännedom om hjärntrappan i
% per kön (n1150)
Tjej/Kvinna Kille/Man
34
Figur 9 Diagrammet visar hur kännedomen om hjärntrappan ser ut beroende på hur länge medlemmen ridit och/eller hanterat hästar. Procenten är fördelande utifrån de olika tidsgrupperna,mindre än 4 år, 5-9 år och så vidare
4.4 Ursprung till SvRFs medlemmars kunskap om hjärntrappan
Störst andel har angivit att de fått kännedom om hjärntrappan via SvRFs hemsida. Sju procent har uppgivit att de fått kännedom om hjärntrappan bara via sjukvården och tre procent har fått sin kännedom från både sjukvården och SvRF. En stor källa till information om hjärntrappan, som inte syns i Figur 10 nedan då den är inbakad i kategorin bara annat, är de trycksaker som SvRF delat ut till medlemmarna. Totalt uppgav 172 personer av 1185 att de tagit del av information om hjärntrappan via denna kategori. Sammanlagt 13 procent av medlemmarna har kryssat i att de fått kunskap om hjärntrappan via en utbildning som SvRF genomfört.
47%
Nej, jag har inte hört talas om hjärntrappan Ja, jag har hört talas om hjärntrappan men
kan inte berätta vad den handlar om Ja, jag har hört talas om hjärntrappan och kan på ett ungefär berätta vad den handlar
om
Ja, jag har hört talas om hjärntrappan och kan berätta vad den handlar om och jag
kan använda den själv
Ja, jag skulle kunna utbilda andra om hjärntrappan
Procent per årsgrupp
Grad av kännedom
Grad av kännedom fördelat på antal utövade år (n2169)
mindre än 4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller fler
35
Figur 10 Diagrammet visar varifrån kunskapen om hjärntrappan bland medlemmarna kommit ifrån. På denna fråga har flera svarsalternativ varit möjliga.
Figur 11 visar att varifrån kännedomen om hjärntrappan kommer tycks skilja sig något åt beroende på hur gammal medlemmen är. Yngre medlemmar har i större utsträckning fått sin kännedom om hjärntrappan via sociala medier och SvRFs hemsida medan äldre i större utsträckning fått sin kunskap från kategorin Bara annat.
7%
3%
8%
42%
5%
35%
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%
bara sjukvård både sjukvård och SvRF
bara sjukvård både sjukvård och SvRF