7. Slutsatser
7.1 Praktiska implikationer
7.1.3 Gemensamma rekommendationer till SvRF och Folksam
• Folksam bör vara delaktiga för att i samarbete med SvRF se till att den digitala rådgivningen och rehabiliteringen som det skrivs om ovan finns tillgänglig för alla ryttare som skadat huvudet. Genom att tillhandahålla en digital tjänst skulle även fler försäkrade idrottare än ryttare kunna dra nytta av den tjänsten.
• Hjälmanvändandet vid hästhantering skulle kunna bli högre. Till exempel visar Tabell 2 att av de 14 personer som vid skadetillfället inte bar hjälm ägnade 11 sig åt
hästhantering. Hjälmanvändande är något som skulle kunna göra att behovet av att använda hjärntrappan kunde minska, detta genom att färre ådrog sig huvudskador.
Folksam bör därför tillsammans med SvRF ställa högre krav på hjälmanvändande även vid hästhantering.
• Det bör också genomföra vidare och djupare studier om användandet av hjärntrappan, hur den tagits emot, hur den använts, hur den kan förbättras, användas mer och så vidare. Det kan till exempel göras genom kvalitativa intervjuer med de skadade, med sjukvården och med tränare/ledare/lärare inom organisationen. Den data som samlats in till denna uppsats kan också användas i ytterligare studier.
69 8. Referenser
Andersson et al., N. (2015). Personsäkerhet. Teori och praktik. Karlstad: Advant Produktionsbyrå.
Angerås-Hall. (2019). Skador inom ridsporten –förebyggande av största vikt. Läkartidningen.
Arbetsmiljöverket. (den 13 05 2021). Arbetsmiljölagen (AML). Hämtat från www.av.se:
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/
Augustsson et al., M. (2010). Implementering av de nationella riktlinjerna för handläggning av idrottsrelaterad hjärnskakning. En enkätstudie. . LULEÅ TEKNISKA
UNIVERSITET.
Ball et al., B. K. (2007). Equestrian injuries: incidence, injury patterns, and risk factors for 10 years of major traumatic injuries. The American Journal of Surgery, 636-640.
Borg. (2008). Hjärnskakning kan ge långvariga besvär. Identifiering av riskpatienter lika viktigt som det akuta omhändertagandet. ss. 1828-1829.
Breakwell. (2014). The pshycology of risk. Cambridge: Cambridge uiversity press.
Cialdini et al., G. (2004). SOCIAL INFLUENCE: Compliance and Conformity. Annual Review of Psychology, 591-621.
Daneshvar et al., O. R. (2011). Long Term Consequences: Effects on Normal Development Profile after Concussion. Physical Medicine and Rehabilitation Clinics of North America, 683–700.
Durlak et al., D. (2008). Implementation Matters: A Review of Research on the Influence of Implementation on Program Outcomes and the Factors Affecting Implementation.
American Journal of Community Psychology, 327-350.
Enander et. al, B. (2018). Rustad för risk. Riskpsykologi för militärer och insatsorganisationer. Lund: Studentlitteratur AB.
Etikprövningsmyndigheten . (den 13 04 2021). Vanliga frågor. Hämtat från
www.etikprovningsmyndigheten.se: https://etikprovningsmyndigheten.se/vanliga-fragor/
Fisher et al., M. (2009). Understanding descriptive statistics. Australian Critical Care, 93—
97.
Gates et al., L. (2020). Head and Spinal Injuries in Equestrian Sports: Update on
Epidemiology, Clinical Outcomes, and Injury Prevention. Current Sports Medicine Reports, 17-23.
Haddon, W. (1980). Advances in the Epidemiology of Injuries as a Basis for Public Policy.
Public Health Reports, 411-421.
70 Hippson. (den 04 06 2018). Nya regler ska minska antalet huvudskador efter ridolyckor.
Sverige: Hippson.
Ikinger et al., B. S. (2016). Factors Influencing the Safety Behavior of German Equestrians:
Attitudes towards Protective Equipment and Peer Behaviors. Animals.
Karlstads universitet. (den 13 04 2021). GDPR. Hämtat från www.kau.se:
https://www.kau.se/student/ar-student/it-stod/hjalp-och-support/gdpr
Larouzeea et al., L. C. (2020). Good and bad reasons: The Swiss cheese model and its critics.
Safety Science.
Levin. (2006). Study design III: Cross-sectional studies. Evidence-Based Dentistry, 24-25.
Marklund. (2012). Hjärnskador inom idrotten ökar. Neurologi i Sverige, 22-26.
Meredith et al. (2018 a). Equestrian-related injuries, predictors of fatalities, and the impact on the public health system in Sweden. Public Health.
Meredith et al. (2018 b:). Horse-related incidents and factors for predicting injuries to the head. BMJ open sport & exercise medicine.
Meredith et al., S. (2020). Mapping equestrian injuries and injury incidence in Sweden using insurance registry data. Transl Sports Med, 46-54.
MSB & Statens folkhälsoinstitut. (2010). Fysisk aktivite och skador. Publikationsnummer:
MSB MSB 0147-10. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Statens folkhälsoinstitut. Hämtat från https://rib.msb.se/filer/pdf/25550.pdf
MSB. (2019). Stärkt arbete mot hem och fritidsolyckor. MSB.
Muijs. (2004). Doing Quantitative Research in Education with SPSS. London: SAGE Publications Ltd.
Nielsen. (2006). Opening the Black Box of Community-Based Injury Prevention Programmes – Towards Improved Understanding of Factors that Influence Programme
Effectiveness . Linköping: Department of Health and Society Linköpings Universitet.
Nielsen, P. (2014). Implementering av evidensbaserad praktik. Falkenberg: Gleerups Utbildning AB.
Olofsson et al., Ö. (2011). Risker i det morderna samhället. Samhällsvetenskapliga perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Reason et al., H. (2006). REVISITING THE « SWISS CHEESE » MODEL OF ACCIDENTS.
EEC Note No. 13/06. Brétigny: EUROPEAN ORGANISATION FOR THE SAFETY OF AIR NAVIGATION .
71 Regeringskansliet. (den 12 04 2021). Hälso- och sjukvårdslag (2017:30). Hämtat från
www.riksdagen.se: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30
Riksidrottsförbundet. (2019). IDROTTSRÖRELSEN I SIFFROR. Stockholm:
RIKSIDROTTSFÖRBUNDET.
Robertson. (2007). Injury Epidemiology. Research and control strategies. Oxford: Oxford University Press Inc.
Rychetnik et al., F. H. (2002). Criteria for evaluating evidence on public health interventions.
Journal of Epidemiology and Community Health, 119–127.
Song et al., M. L. (2012). THE PSYCHOLOGICAL EXPLANATION OF CONFORMITY.
SOCIAL BEHAVIOR AND PERSONALITY, 1365-1372.
Sundström. (2014). KLINISK FORSKNING – DESIGN AV KLINISKA STUDIER. Svensk Kirurgi.
Svenska fotbollsförbundet. (den 19 04 2021). Hjärnskakning - omhändertagande. Hämtat från www.svenskfotboll.se: https://www.svenskfotboll.se/svff/spelklar/hjarnskakning/
Svenska handbollsförbundet. (den 19 04 2021). Medincinska råd. Hämtat från
www.svanskhandboll.se: https://www.svenskhandboll.se/Ledare/medicinskarad Svenska Ishockeyförbundet. (den 09 04 2021). www.swehockey.se. Hämtat från Svensk
ishockeys nollvision:
https://www.swehockey.se/Svenskishockey/svenskaishockeyforbundet/Svenskishocke ysnollvision/
Svenska Ridsportförbundet. (den 16 02 2021. a). www.ridsport.se. Hämtat från Om oss.
Statistik: https://www.ridsport.se/Omoss/Statistik/
Svenska Ridsportförbundet. (den 23 02 2021. b ). www.ridsport.se. Hämtat från Hjärntrappan:
https://www.ridsport.se/Utbildning/sakerhet/hjarntrappan/
Svenska ridsportförbundet, d. (den 08 05 2021). www.ridsport.se. Hämtat från
Säkerhetspolicy: https://www.ridsport.se/Utbildning/sakerhet/sakerhetspolicy/
Svenska ridsportförbundet, e. (den 08 05 2021). Säkerhetsutskottet. Hämtat från www.ridsport.se:
https://www.ridsport.se/Omoss/Organisation/utskottnamnderochrad/sakerhetsutskottet /
Svenska ridsportförbundet, f. (den 01 01 2021). www.ridsport.se. Tävlingsreglemente.
Gemensamma bestämmelser. Svenska ridsportörbundet. Hämtat från Tävlingsreglemente. Gemensamma bestämmelser.:
https://www.ridsport.se/globalassets/svenska-ridsportforbundet/dokument/tr/tr-2021/tr-i-2021-gemensamma.pdf
72 Svenska ridsportförbundet, g. (den 10 05 2008). NÄR OLYCKAN ÄR FRAMME. KORT
INFORMATION OM KRISHANTERING. Lidköping: Svenska ridsportförbundet.
Hämtat från www.ridsport.se.
Svenska ridsportförbundet, h. (den 10 05 2021). Vision och värdegrund. Hämtat från www.ridsport.se:
https://www.ridsport.se/Omoss/visionochvardegrund?epslanguage=sv
Svenska ridsportförbundet, h. (den 11 05 2021). Proffstrio spred kunskap och inspiration.
Hämtat från www.ridsport.se:
https://www.ridsport.se/Aktuellt/Egnanyheter/2019/Proffstriospredkunskapochinspirat ion/
Svenska Ridsportförbundet,c. (den 20 04 2021). Mailkorrespondens med medarbetare på Marknad och Kommunikation på SvRF.
Swehockey,b. (den 19 04 2021). Akuta Skallskador. Hämtat från www.swehockey.se:
https://www.swehockey.se/globalassets/skanehockey/tavling/akuta-skallskador---hjarnskadetrappan.pdf
Tegner et al., G. F. (2007). Hjärnskakning och idrott- nya riktlinjer för handläggning.
Läkartidningen , ss. 1220-1223.
Thompson et al., M. M. (2015). A Critical Review of Horse-Related Risk: A Research Agenda for Safer Mounts, Riders and Equestrian Cultures. Animals, 561-575.
Westin et al., C. H. (2016). Att leda samverkan. En handbok för dig som vill hantera komplexa samhällsutmaningar. Lund: Media-Tryck.
Åman. (2017). ACUTE SPORTS INJURIES IN SWEDEN AND THEIR POSSIBLE
PREVENTION -an epidemiological study using insurance data. ISBN 978-91-983151-3-4. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan.
73 9. Appendix
9.1 Enkät till medlemmar i Svenska Ridsportförbundet (enkät 1)
Om dig
1. Din ålder (år) a)15–19
b) 20–24 c) 25–29 d) 30–34 e)35–39 f) 40–44 g) 45–49 h) 50–54 i) 55–59 j) 60–64 k) 65–69 l) 70 eller äldre
2. Ditt kön a) Tjej/kvinna b) Kille/man c) Vill inte ange
3. Vilken region bor du i - avser sjukvårdens regionindelning (val av någon av regionerna)
74 Om din ridning
4. Hur många år har du ridit och/eller hanterat hästar?
a) mindre än 4 år b) 5–9 år
c) 10–14 år d) 15 år eller fler
5. Hur ofta rider du i genomsnitt?
a) Jag rider inte
b) Några gånger per år (1–11) c) 1–3 gånger per månad d) 1 gång per vecka e) 2 gånger per vecka f) 3 gånger per vecka
g) 4 gånger per vecka eller mer
6. Hur ofta hanterar du hästar i genomsnitt?
a) Jag rider inte
b) Några gånger per år (1–11) c) 1–3 gånger per månad d) 1 gång per vecka e) 2 gånger per vecka f) 3 gånger per vecka
g) 4 gånger per vecka eller mer
75 7. I vilket sammanhang rider och/eller hanterar du hästar? (flera svar möjliga)
a) organiserat (tex ridskola/förening)
b) icke organiserat/privat (tex egen häst eller hos en bekant)
c) både organiserat och privat, inom mitt huvudsakliga yrke (tex professionell ryttare, hästskötare)
d) inom mitt yrke där ridning och/eller hästhållning delvis ingår (tex ridlärare, veterinär)
Om hjärntrappan
8. Känner du till hjärntrappan?
a) Nej, jag har inte hört talas om hjärntrappan
b) Ja, jag har hört talas om hjärntrappan men kan inte berätta vad den handlar om
c) Ja, jag har hört talas om hjärntrappan och kan på ett ungefär berätta vad den handlar om d) Ja, jag har hört talas om hjärntrappan och kan berätta vad den handlar om och jag kan använda den själv
e) Ja, jag skulle kunna utbilda andra om hjärntrappan
9. När kom du första gången i kontakt med hjärntrappan?
a) inte relevant fråga då jag inte känner till hjärntrappan b) ca 0–1 år sedan
c) ca 1–2 år sedan d) ca 2–3 år sedan e) ca 3–4 år sedan f) ca 4–5 år sedan g) ca 5 år eller mer h) vet inte
76 10. Hur har du kommit i kontakt med hjärntrappan? (flera alternativ möjliga)
a) inte relevant fråga då jag inte känner till hjärntrappan b) via massmedia, via sjukvården
c) via en utbildning/kurs genom Svenska Ridsportförbundet
d) via Svenska Ridsportförbundets hemsida och/eller sociala media e) via förtryckt material från Svenska Ridsportförbundet
f) via en annan idrott, via en person i min närhet som sysslar med ridsport g) annat
11. Har du själv använt hjärntrappan?
a) Inte relevant fråga då jag inte känner till hjärntrappan b) Nej men jag känner till den
c) Ja, jag har använt den
Bedömningsfrågor
Bedömningsfrågor där skalan var 1–10 där 1 är aldrig och 10 är alltid Hur troligt är det att du
...använda hjälm vid hantering av häst?
...använda hjälm vid ridning?
...använda hjärntrappan om jag skadade mig?
...tipsa någon i min närhet om hjärntrappan när hen skadat sig?
...delta i en utbildning om hjärntrappan som hölls tex i en klubblokal? (ingen pandemi) ...delta i en digital utbildning om hjärntrappan?
...läsa på själv om hjärntrappan i ett digitalt material om jag fick materialet via tex mail?
Övriga kommentarer som jag vill lämna:
77 9. 2 Enkät till ryttare som fått huvudskada och anmält detta till Folksam (enkät 2)
Om dig
1. Din ålder (år) a)15–19
b) 20–24 c) 25–29 d) 30–34 e)35–39 f) 40–44 g) 45–49 h) 50–54 i) 55–59 j) 60–64 k) 65–69 l) 70 eller äldre
2. Ditt kön a) Tjej/kvinna b) Kille/man c) Vill inte ange
3. Vilken region bor du i - avser sjukvårdens regionindelning (val av någon av regionerna)
78 Om din ridning
4. Hur många år har du ridit och/eller hanterat hästar?
a) mindre än 4 år b) 5–9 år
c) 10–14 år d) 15 år eller fler
5. Hur ofta rider du i genomsnitt?
a) Jag rider inte
b) Några gånger per år (1–11) c) 1–3 gånger per månad d) 1 gång per vecka e) 2 gånger per vecka f) 3 gånger per vecka
g) 4 gånger per vecka eller mer
6. Hur ofta hanterar du hästar i genomsnitt?
a) Jag rider inte
b) Några gånger per år (1–11) c) 1–3 gånger per månad d) 1 gång per vecka e) 2 gånger per vecka f) 3 gånger per vecka
g) 4 gånger per vecka eller mer
79 7. I vilket sammanhang rider och/eller hanterar du hästar? (flera svar möjliga)
a) organiserat (tex ridskola/förening)
b) icke organiserat/privat (tex egen häst eller hos en bekant)
c) både organiserat och privat, inom mitt huvudsakliga yrke (tex professionell ryttare, hästskötare)
d) inom mitt yrke där ridning och/eller hästhållning delvis ingår (tex ridlärare, veterinär)
Om hjärntrappan
8. Känner du till hjärntrappan?
a) Nej, jag har inte hört talas om hjärntrappan
b) Ja, jag har hört talas om hjärntrappan men kan inte berätta vad den handlar om
c) Ja, jag har hört talas om hjärntrappan och kan på ett ungefär berätta vad den handlar om d) Ja, jag har hört talas om hjärntrappan och kan berätta vad den handlar om och jag kan använda den själv
e) Ja, jag skulle kunna utbilda andra om hjärntrappan
9. Hur har du kommit i kontakt med hjärntrappan? (flera alternativ möjliga) a) inte relevant fråga då jag inte känner till hjärntrappan
b) via massmedia, via sjukvården
c) via en utbildning/kurs genom Svenska Ridsportförbundet
d) via Svenska Ridsportförbundets hemsida och/eller sociala media e) via förtryckt material från Svenska Ridsportförbundet
f) via en annan idrott, via en person i min närhet som sysslar med ridsport g) annat
10. Har du själv använt hjärntrappan?
a) Inte relevant fråga då jag inte känner till hjärntrappan b) Nej men jag känner till den
c) Ja, jag har använt den
80 Om du använt hjärntrappan, beskriv hur:
Om din anmälda personskada och hur den gick till 11. Hur gick det till när du skadade dig?
a) Jag red, föll av och slog huvudet i marken
b) Jag red, föll av och fick en spark av hästens hov i huvudet c) Jag red och både jag och hästen föll
d) Jag red och skadade mig på annat vis
e) Jag hanterade hästen och fick ett slag i huvudet (tex från en spark eller att hästen ruskade/slog med huvudet
f) Jag hanterade hästen och blev klämd eller knuffad g) Jag hanterade hästen och skadade mig på annat sätt h) Annat
12. Vilken typ av ridning höll du på med när du skadade dig i huvudet?
a) Jag red inte b) Hoppning c) Dressyr d) Fälttävlan e) Distansritt
f) Working Equation Parasport g) Voltige Sportkörning h) Reining
i) Mounted games j) Annat
81 13. Var befann du dig när du skadade ditt huvud?
a) Inomhus i ett stall b) Inomhus i ett ridhus
c) Utomhus i en paddock eller annan plats avsedd för ridning d) Utomhus längs en ridväg
e) I skogen
f) På öppen mark, tex en äng g) Längs en bilväg
h) Annat
14. Vilken typ av aktivitet höll du på med när du skadade dig i huvudet?
a) In- och utsläpp i hage
b) Lastnin på någon form av hästtransport
c) Stallskötsel med hästen i direkt närhet (tex utfordring eller mockning) d) Hästskötsel (tex ryktning, klippning/rakning, hovvård, sårvård)
e) Förberedelser för ridning (tex sadling, tränsning, leda hästen till uppsittningsplats) f) Motion av hästen från marken (tex longering, tömkörning)
g) Annan hästhantering h) Red under lektion/träning i) Red under tävling
j) Red privat k) Annan ridning
15. Hur var underlaget (marken eller golvet) när du skadade dig?
a) Jag slog inte i huvudet i marken/golvet så underlaget spelar ingen roll b) Underlaget var mjukt (tex som materialet i ett ridhus, gräs eller sand) c) Underlaget var hårt (tex asfalt, packad jord, packat grus, frusen mark, d) Annat
e) Jag vet inte
82 16. Vilken typ av hjälm hade du på dig när olyckan skedde?
a) Jag hade ingen hjälm på mig
b) Jag hade en ridhjälm med rotationsskydd (MIPS) c) Jag hade en ridhjälm utan rotationsskydd (MIPS) d) Jag hade en hjälm på mig men det var inte en ridhjälm e) Jag vet inte vilken hjälmtyp jag hade
Om hjärnskakning
17. Hur många gånger har du fått hjärnskakning (alla typer av aktiviteter/olycksfall)?
a) 0 b)1 c) 2
d) 3 eller fler
18. Hur många gånger har du fått hjärnskakning i samband med ridning eller hantering av häst?
a) 0 b)1 c) 2
d) 3 eller fler
19. När du sökte vård, fick du då diagnosen hjärnskakning?
a) Ja b) Nej c) Vet inte
20. Använde du hjärntrappan efter din huvudskada?
a) Ja b) Nej c) Vet inte
83 Om hjärntrappan i ditt fall
21. Hur noga följde du hjärntrappan?
a) Jag tog inspiration av hjärntrappan men följde inget av stegen b) Delvis
c) I stort sett d) Helt och hållet
22. Vad var det som gjorde att du använde hjärntrappan?
a) kände till hjärntrappan
b) blev rekommenderad av någon inom ridsporten c) blev rekommenderad av sjukvården
d) annat e) vet inte
Om ditt mående idag - allmänt
23. Har du fortfarande besvär, smärta eller värk efter hjärnskakningen/arna?
a) Ja b) Nej c) Vet inte
24. Har du börjat rida igen efter din huvudskada?
a) Nej, jag är ännu inte så frisk att jag kan/vill rida b) Nej, av annan orsak (tex tappat lusten)
c) Ja, jag är delvis igång men inte som innan olyckan d) Ja, jag är i full gång igen
84 Om ditt mående direkt efterskadan, idag och före skadan
25. 26. 27. Tre skattningsfrågor med skala 1–10 där 1 var aldrig (inte alls) och 10 alltid (mycket)
Frågorna handlade om personens mående och var uppdelade på måendet direkt efter skadan, idag och före skadan.
Det som skattades uppdelat på de tre olika tidsperspektiven var:
• Nedsatt allmäntillstånd,
• Huvudvärk
• Yrsel
• Minskad koncentrationsförmåga
• Minnesproblem
• Irritabilitet
• Trötthet
• Synstörningar
• Känslighet för ljud och/eller tinnitus
• Känslighet för ljus
• Problem med att ta beslut och göra bedömningar
• Depression och/eller ångest
• Nedsatt tolerans för stress,
• Balansproblem
• Sömnproblem
• Känslomässig obalans
Bedömningsfrågor
28. Bedömningsfrågor skala 1–10 där 1 är aldrig och 10 är alltid Hur troligt är det att du
...använda hjälm vid hantering av häst?
...använd hjälm vid ridning?
...använda hjärntrappan om jag skadade mig?
...tipsa någon i min närhet om hjärntrappan när hen skadat sig?
...delta i en utbildning om hjärntrappan som hölls tex i en klubblokal? (ingen pandemi) ...delta i en digital utbildning om hjärntrappan?
...läsa på själv om hjärntrappan i ett upptryckt material som tillhandahölls mig?
...läsa på själv om hjärntrappan i ett digitalt material om jag fick materialet via tex mail?
Övriga kommentarer som jag vill lämna