Deskriptiv statistik

Som tidigare konstaterats baserar sig avhandlingen på data om de nordiska länderna som utgörs av Finland, Sverige, Danmark, Norge och Island. Variablerna är valda på basis av de tidigare studierna om faktorer som påverkar inflödet av FDI i utvecklade länder, samt utgående från teorin som behandlats i det tidigare kapitlet. Variablerna utgörs av makroekonomiska faktorer som anses påverka inflödet av FDI. Utöver det inkluderas infrastrukturella och institutionella variabler som fungerar som indikatorer för ländernas stabilitet och samhällets utvecklingsgrad. Datat är samlat från databasen ”The Global Economy”, som innehåller ekonomiska datamaterial från över 200 länder. Databasen betjänar forskare, affärsmän, akademiker och investerare som behöver tillförlitliga ekonomiska data. Databasen uppgörs med hjälp av information som samlas från flera olika officiella källor som Världsbanken, Internationella valutafonden, FN och Världsekonomiska forumet (The Global Economy, 2021).

32 Tabell 2 Deskriptiv statistik om Norden

Variabel Observationer Medeltal Min. Max.

FDIusd 120 7,243 -18,67 62,91

BNP per capita 120 50219,16 24285,47 102913,4

Mobila prenumerationer 120 99,43 17,33 172,12

Handel 120 5 -16,99 16,94

Korruption 95 89,22 76 99

Politisk stabilitet 104 1,266 0,87 1,76

Inflation 120 2,14 -0,5 12,7

Andra stadiets utbildning 113 120,58 96,98 156,55 Notera: Deskriptiva statistiken inkluderar de nordiska länderna mellan åren 1996 och 2019. Källa:

The Global Economy (2021).

Tabell 2 presenterar deskriptiv statistik om variablerna som används i den ekonometriska analysen. Tidsperspektivet ligger mellan åren 1996 och 2019 och tabellen anger värden för alla nordiska länder. Variablerna härstammar från studierna Dorozynska och Dorozynski (2015), Sabir et al. (2019), samt Saini och Singhania (2018), som studerar faktorer som påverkar inflödet av FDI i utvecklade länder. Variabeln “FDIusd”, som samtidigt fungerar som utfallsvariabeln i analysen, mäter inflödet av utländska direktinvesteringar räknat i miljarder amerikanska dollar. Statistiken visar att medelvärdet för inflödet av FDI är ca. 7,2 miljarder dollar i Norden mellan åren 1996 och 2019. Det finns stora variationer i andelen FDI, vilket kan förklaras av skillnader i ländernas storlek.

Sveriges ekonomi tillhör Nordens största och är betydligt mycket större än till exempel Islands, vilket kan ge stora skillnader på de enskilda variablerna.

Variabeln “BNP per capita” står för landets BNP per capita, vilket anses vara en viktig förklarande faktor för inflödet av FDI, eftersom den visar inte enbart storleken på

33 marknaden, utan fångar även landets utvecklingsnivå (Sabir et al, 2019). Utöver det motiverar forskarna inkluderandet av variabeln med att en hög utvecklingsnivå ökar befolkningens förmåga att köpa varor och tjänster, vilket lockar utländska investerare till landet. Nivån på BNP per capita är relativt jämn i Norden, men det kan konstateras att Finlands BNP per capita är Nordens lägsta, medan Norge har den högsta.

Variabeln “mobila prenumerationer” mäter antalet mobiltelefonprenumerationer per 100 personer i landet. Mera specifikt innebär det hur många telefoner per 100 personer som har en prenumeration hos en tjänsteleverantör. Med andra ord att mobilerna är kopplade till telefonnätverket. Variabeln anses vara ett mått på den tekniska infrastrukturens utvecklingsnivå i landet, med andra ord ju mera prenumerationer det finns, desto mer avancerad teknisk utvecklingsnivå och infrastruktur har landet (Sabir et al, 2019).

Statistiken visar ett medelvärde på 99,43 prenumerationer i Norden mellan åren 1996 och 2019, vilket kan anses vara väldigt högt och i linje med ländernas infrastrukturella nivå.

Ytterligare är det värt att påpeka att Norden har varit det ledande området i utvecklingen av den moderna telekommunikationen.

Variabeln “handel” mäter handelsbalansen som en procentuell andel av BNP. Värdet beräknas genom att subtrahera exporten av varor och tjänster med importen av varor och tjänster. Handelsfrihet kan anses vara en viktig faktor för att främja inflödet av utländska direktinvesteringar, eftersom utländska investerare föredrar frihandel framom begränsad handel (Sabir et al, 2019). Handelshinder ökar generellt kostnaderna för affärsverksamheten, vilket påverkar ekonomin negativt i sin helhet. Handelsfrihetens inverkan på FDI undersökts även i andra studier, bland annat av Saini och Singhania (2018) och Culem (1988), som har påvisat positiva effekter av handelsfrihetens inverkan på inflödet av FDI.

Variablerna “korruption” och “politisk stabilitet” fungerar som ett mått på institutionell kvalitet och landets stabilitet för att garantera goda förutsättningar för affärsverksamheten.

Teoretiskt kan variablerna anses vara viktiga determinanter för inflödet av FDI, vilket konstateras även av Sabir et al. (2019). Korruption är ett index som mäts på en skala mellan 0 och 100, där 100 poäng innebär att landet är totalt korruptionsfritt, medan ett tal

34 närmare noll indikerar att landets präglas av korrumperade institutioner. Politisk stabilitet är ett index som mäts på en skala mellan -2,5 och 2,5, där ett värde på 2,5 innebär att landets politiska situation är totalt stabil, medan ett värde närmare -2,5 tyder på instabila politiska förhållanden. God kontroll över korruption, samt god politisk stabilitet säkerställer inflödet av FDI, eftersom investeringarna är långsiktiga och kräver en stabil affärsmiljö för att generera avkastning (Sabir et al, 2019). Det finns evidens för att stora multinationella företag undviker investeringar i instabila länder p.g.a. höga risker (Sabir et al, 2019). Brada et al. (2006) framför i sin studie att stora brister på inflödet av FDI i Balkan kan förklaras av regionalpolitisk instabilitet, vilket avskräcker internationella investerare.

Variabeln “andra stadiets utbildning” beskriver den procentuella inskrivningen i andra stadiets utbildning av alla barn som är berättigade till utbildning. Bruttoantalet inskrivningar är det totala antalet inskrivningar oavsett åldern, i relation till befolkningen i den åldersgrupp som är officiellt berättigad till denna utbildningsnivå. Ett högre värde betyder att ett större antal personer inskriver sig till andra stadiets utbildning efter grundskolan. Variabeln behandlas inte i den forskning som avhandlingen utgår ifrån, men teoretiskt antas utbildningsnivån attrahera utländska investerare, eftersom det signalerar hög produktivitet och avancerad kunskap. Sambandet mellan humankapitalet och FDI i östra och centrala Europa har studerats av Dorozynska och Dorozynski (2015), vars resultat indikerar att humankapitalet är en viktig faktor som lockar utländska investeringar till regionen.

Inflationen är mätt med konsumentprisindex, som visar den årliga procentuella förändringen av kostnader för genomsnittskonsumenten. Inflationen används som ett estimat för makroekonomisk instabilitet och ekonomisk spänning, eftersom det finns ett negativt samband mellan inflationen och utländska direktinvesteringar (Saini &

Singhania, 2018).

35

4.2.1 Deskriptiv statistik om EU-medlemsländerna

Tabell 3 visar deskriptiv statistik om EU-medlemsländerna som inkluderas i jämförelsen.

Datat består av 23 länder som är medlemmar i den Europeiska unionen mellan tidsperioden 1996 och 2019. Variablerna som inkluderas är samma som presenterades i det senaste avsnittet, vilket innebär att jag inte kommer att framföra en lika detaljerad genomgång av dem.

Tabell 3 Deskriptiv statistik om EU-länderna

Notera: Deskriptiva statistiken inkluderar EU-medlemsländerna mellan åren 1996 och 2019.

Källa: The Global Economy (2021).

Den deskriptiva statistiken visar att det finns stora landsvisa skillnader mellan medlemsländerna. I samtliga variabler kan man se att utvecklingsnivån mellan EU-medlemsländerna är väldigt ojämn, vilket tar sig uttryck i stora variationer mellan minimi- och maximivärden. Skillnaderna kan förklaras av att statistiken inkluderar stora och utvecklade länder som Tyskland och Frankrike, samt mindre utvecklade länder som Rumänien och Bulgarien. Stora skillnader kan ses framför allt i inflödet av FDI, som

Variabel Observationer Medeltal Min. Max.

FDIusd 546 20,62 -361,47 733,83

Bnp per capita 552 24305,73 1361,39 118823,6

Mobila prenumerationer 552 89,73 0,07 168,82

Handel 552 1,03 -20,69 36,01

Korruption 420 59 26 90

Politisk stabilitet 483 0,76 -0,47 1,76

Inflation 552 3,68 -4,5 154,8

Andra stadiets utbildning 516 103,52 75,12 163,93

36 presenteras av variabeln ”FDIusd”, men även i BNP per capita. Dessa variabler visar tydliga skillnader i ländernas ekonomiska storlek. Andra intressanta resultat som tabellen visar kan ses från variablerna politisk stabilitet och korruption. Det går att se relativt låga medelvärden i indexen som beskriver politisk stabilitet och korruption. De motsvarande värden för de nordiska länderna är betydligt högre, vilket innebär att det finns utrymme för förbättring i EU-medlemsländerna. Faktumet att korruptionen och politiska stabiliteten visar sämre värden för EU-medlemsländerna betyder inte att alla länder är instabilare än de nordiska länderna. Medelvärden blir lägre i EU-medlemsländerna, eftersom samplet inkluderar forna sovjetiska stater i Östeuropa, samt mindre utvecklade centraleuropeiska länder, som präglas i större utsträck av korruption och sämre politisk stabilitet.

37