Förslag till framtida studier

En del av resultaten som presenterats i den här avhandlingen är i linje med resultaten som framförts i den existerande litteraturen, men det finns variabler som inte visar någon effekt för inflödet av FDI i Norden eller de övriga EU-medlemsländerna. Det är möjligt att konstatera att politisk stabilitet, som kan kopplas till fungerande institutioner samt utbildningsnivån har en effekt på inflödet av FDI i Norden. Dock kunde effekten undersökas närmare med olika index för demokrati och öppenhet. Utmaningen är att det inte finns tillgängligt datamaterial från längre tidsperioder, utan datat begränsas huvudsakligen till 2010-talet, vilket leder till ett litet sampel.

En möjlighet är också att kontrollera för befolkningsstrukturens effekter, eftersom de flesta nordiska länderna och speciellt Finland har en åldrande befolkning, vilket skapar stora framtida utmaningar för regionen. Problemet är inte enbart att försöka upprätthålla den nordiska välfärdsmodellen, utan även att försöka bibehålla konkurrenskraften gentemot den övriga världen, då andelen arbetsföra människor krymper kraftigt i Norden.

Det är även möjligt att kontrollera för invandringens betydelse för inflödet av FDI, eftersom länder som Finland kommer att behöva mycket arbetskraftsinvandring i framtiden.

Det kunde även vara möjligt att studera det industriella och branschvisa inflödet av FDI i Norden, för att estimera vilka industrier som är mest attraktiva för utländska investeringar.

En dylik studie kunde hjälpa de nordiska industrierna att locka utländska investeringar och hjälpa dem att bli konkurrenskraftigare gentemot utländska industrier. De nordiska länderna utmärks av en hög beskattningsgrad, vars effekter på inflödet av FDI inte analyseras i den existerande litteraturen. Majoriteten av världens kapitalinvesterare försöker undvika hög beskattning för att maximera vinsterna från affärsverksamheten, vilket skapar en nisch för att undersöka fenomenet närmare. Kan den höga beskattningsgraden leda till att inflödet av FDI blir mindre i de nordiska länderna, eller överskrider fördelarna med den höga produktiviteten och den stabila affärsmiljön de

61 nackdelar som följer av beskattningen? Det är en intressant fråga som kan vara värd att analysera i framtiden.

62

Källförteckning

Accolley, D. (2003). The Determinants and Impacts of Foreign Direct Investment. MPRA Paper No. 3084.

Akin, M. & Vlad, V. (2011). The relationship between human capital and foreign direct investment. Testing the inverse U-shape. European Journal of Economic and Political Studies, Vol. 4 No. 1, pp.27-46.

Andersen, T.M., Holmström, B., Honkapohja, S., Korkman, S., Söderström H.T. &

Vartiainen, J. (2007). The Nordic Model. Embracing globalization and sharing risks.

ETLA B, The Research Institute of the Finnish Economy, number 232.

Baltagi, B.H. (2005). Econometric Analysis of Panel Data (Third ed.). Chichester: John Wiley & Sons. ISBN 978-0-470-51886-1.

Banga, R. (2003). Impact of government policies and investment agreements on FDI inflows. Working Paper, No. 116, Indian Council for Research on International Economic Relations (ICRIER), New Delhi.

Blomström, M. & Kokko, A. (2003). Human Capital and Inward FDI. CEPR Discussion Papers 3762. London.

Brada, J.C., Kutan AM. & Yigit, T.M. (2006). The effects of transition and political instability on foreign direct investment inflows. Econ Transit 14(4):649–680.

Culem, C.G. (1988). The locational determinants of direct investments among industrialized countries. Eur Econ Rev 32:885–904.

Dorozynska, A & Dorozynski, T. (2015). Human capital and FDI in Central and Eastern Europe. Managing Global Transitions 13 (2): 151–170.

Dunning, J. (2002). Determinants of Foreign Direct Investment: Globalization Induced Changes and the Role of FDI Policies. World Investment Prospects, 2002, London.

Fan, E. X. (2002). Technological spillovers from foreign direct investment – a survey’, Asian Development Bank ERD. Working Paper no. 33, Manila: Asian Development Bank.

Gholami, R., Lee, S-Y. T & Heshmati, A. (2003). The causal relationship between information and communication technology and foreign direct investment. WIDER Discussion Paper, No. 2003/30, ISBN 9291904414, The United Nations University World Institute for Development Economics Research (UNU-WIDER), Helsinki.

63 Hansen, B.E. (2021). Econometrics. University of Wisconsin. Department of Economics. Hämtad 2 mars 2021, från:

https://www.ssc.wisc.edu/~bhansen/econometrics/Econometrics.pdf

Henderson, J. V., Shalizi, Z. & Venables, A. J. (2001). Geography and Development.

Journal of Economic Geography 1, 1:81-97.

Hill, J., Chae, M.S. & Park, J. (2012). The Effects of Geography and Infrastructure on Economic Development and International Business Involvement. Journal of Infrastructure Development. 4. 91-113.

Howard-Grøn, C., Nedergaard, P. & Wivel, A., (2015). The Nordic Countries and the European Union: Still the Other European Community? Routledge. New York.

IMD World Competitiveness Center (2020). World Competitiveness Rankings 2020 Results. Hämtad 5 mars 2021, från: https://www.imd.org/wcc/world-competitiveness-center-rankings/world-competitiveness-ranking-2020/

Investopedia (30 April 2019). Crowding Out Effect. Hämtad 2 januari 2021, från:

https://www.investopedia.com/terms/c/crowdingouteffect.asp

Jorgenson, D. & Siebert, C.D. (1968). Optimal capital accumulation and corporate investment behavior. Journal of Political Economy 76(6):1123-1151.

Jorgenson, D. (1963). Capital Theory and Investment Behavior.

The American Economic Review, 53(2), 247-259.

Katchova, A. (2013). Panel data models.

Hämtad 7 mars 2021, från:

https://docs.google.com/file/d/0BwogTI8d6EEiX2ZGeTRObjktOVk/edit

Keseljevic, A. (2013). Why Indexes of Economic Freedom Cannot Be Sufficient Indicators of Economic Freedom and Future Economic Prosperity?

https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2238765

Khadaroo, A.J. & Seetanah, B. (2010). Transport infrastructure and foreign direct investment. J. Int. Dev. 22:103–123.

Liikanen, E. (2007) Intervju: Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? 27 juni i Mariehamn. Finlands Bank. Hämtad 9 april 2021, från:

https://www.suomenpankki.fi/globalassets/fi/media-ja-julkaisut/puheet/documents/070627el_alanddiat.pdf

Mallampally, P. & Sauvant, K.P. (1999). Foreign Direct Investment

in Developing Countries. Finance & Development, Volume 36, Number 1.

64 Mamatzakis, E., Tsamadias, C., Pegkas, P. & Staikouras, C. (2019). Does R&D, human capital and FDI matter for TFP in OECD countries? Economics of Innovation and New Technology 28 (4), pp. 386- 406. ISSN 1043-8599.

Maringe, F. (2015). Higher education market.

International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences, 2nd edition, Volume 10.

Mukherjee, S (2020). Economics Discussion. The Neoclassical Theory of Investment

(With Diagram). Hämtad 5 januari 2021, från:

https://www.economicsdiscussion.net/investment/neoclassical-theory/the-neoclassical-theory-of-investment-with-diagram/10383

Nordiskt samarbete (2020). Level of Education.

Hämtad 3 mars 2021, från: https://www.norden.org/sv/node/44068

North, D. (1990). Institutions, Institutional Change and Economic Performance, Cambridge: Cambridge University Press. Ebook.

Pelinescu, E. (2015). The impact of human capital on economic growth.

Procedia Economics and Finance, 22(1): 184-190.

Rehman, C.A., Ilyas, M., Alam, H.M. & Akram, M. (2011). The Impact of Infrastructure on Foreign Direct Investment: The Case of Pakistan.

International Journal of Business and Management, 6(5), 268-276.

Sabir, S., Rafique, A. & Abbas, K. (2019). Institutions and FDI: evidence from developed and developing countries. Financ Innov 5, 8.

Saini, N. & Singhania, M. (2018), Determinants of FDI in developed and developing countries: a quantitative analysis using GMM. Journal of Economic Studies, Vol. 45 No.

2, pp. 348-382.

Shahbaz, M., Mateev, M., Abosedra, S., Nasir, M. A., & Jiao, Z. (2019). Determinants of FDI in France: Role of Transport Infrastructure, Education, Financial Development and Energy Consumption. MPRA Paper No. 96371.

Sredojević, D., Cvetanović, S. & Bošković, G. (2016). Technological Changes in Economic Growth Theory: Neoclassical, Endogenous, and

Evolutionary-Institutional Approach, Economic Themes, 54(2), 177-194.

The Global Economy (2021). Datamaterial över de nordiska länderna och EU-medlemsländerna. Hämtad 15 februari 2021, från:

https://www.theglobaleconomy.com/download-data.php

65 Toader, E., Firtescu, B., Roman, A., & Anton, S. (2018). Impact of Information and Communication Technology Infrastructure on Economic Growth: An Empirical Assessment for the EU Countries. Sustainability, 10(10), 3750.

Torres-Reyna, O (2007). Panel data analysis - Fixed and random effects using stata, v.

4.2. Hämtad 7 mars 2021, från:

https://d1wqtxts1xzle7.cloudfront.net/57152357/-

_Panel101.pdf?1533713286=&response-content-disposition=inline%3B+filename%3DPanel_Data_Analysis_Fixed_and_Random_Eff.pd f&Expires=1615113472&Signature=KFwyNzi1XwY870ChIFKDwV6Z01wHBvU4sh-dJfAFCeH4cYYC9S92SHPnjEgNRwzADn5dSpwXwv1Ukt~RrzBg3mVvxmcoCWL0h iGzePayLKFk31dVxIgvfctek4NfFouphPCwO8ZiZU7aoy2KTk5xRWCYtG5yJ8s-

6Nl8tPlyoseqfjjku5EPBeLLZ8fuCkIlKJNj-pTtYd5lsPne~XtwlVZX6X2aXl0NLuWSQtdXbaevJpgYaRF6Mp98QY4UaS8L0X7bk

YPWXk0oT2jTe~-yl5FBMVwVW2f0e6X74Fqirpot7HrIAJL~o9IQE4R5wZ8DmMCOOSz07FvwLRyh12 HOjw__&Key-Pair-Id=APKAJLOHF5GGSLRBV4ZA

Trading Economics (2021). Euroområdet – Offentliga utgifterna till BNP.

Hämtad 10 april 2021, från: https://sv.tradingeconomics.com/euro-area/government-spending-to-gdp

66

Politisk stabilitet Index som mäter landets politiska stabilitet på en skala mellan -2,5 och 2,5.

Värdet 2,5: totalt stabil

The Global Economy (2021).

Korruption Index som mäts på en

skala mellan 0 och 100.

Värdet 100: landet är totalt korruptionsfritt

The Global Economy (2021).