Det fysiska rummets betydelse på barnbibliotek

Den verksamhet som ett bibliotek förmedlar avspeglas till stor del i dess inredning. Marianne Hiort-Lorenzen anser att man borde belysa betydelsen rummet har i informationssökningen mer.¹¹⁷ Men inredningen är inte allt, det är en mycket viktig del tillsammans med ett bra innehåll och personal.¹¹⁸ Ett barnbibliotek anses ha två huvudfunktioner. Den första är litteraturen; ge information, ordna boksamtal och sagostunder med mera. Den andra är biblioteket som lokal; det fysiska rummet, inredning och utrustning och administration. Ett tillfälle de båda sammanfaller är vid planeringen av bibliotekets verksamhet. Enligt Anna Birgitta Eriksson spelar inte lokalen lika stor roll när inredningen av ett bibliotek är avslutat. Hon ser inte betydelsen av

117

Hiort-Lorenzen, Marianne, 1989; I Forandringens favn, s.51ff.

118

bibliotekslokalen för personalens arbete. Den fungerar snarare som ett utgångsläge för deras arbete. Eriksson anser att litteraturförmedlingen är bland det viktigaste på biblioteken, men påpekar samtidigt att en ”stimulerande miljö” för barn såväl som vuxna, som hjälper barnen, är av stor vikt.¹¹⁹ I fallet

Rum för barn var inredningen viktig för att barnen ska kunna få en

stimulerande miljö där de kan få röra sig fritt, krypa och klättra. Biblioteket anlitade experter, bland annat en hjärnforskare som konstaterade hur viktigt det är för barns mentala utveckling att röra på sig och få stimulans.¹²⁰

Arkitekten Gunilla Lundahl uttrycker sin förvåning över att det har skrivits så lite om barns förhållande till rummet. Det är viktigt att man ser till barnens miljö. Den påverkar barnens utveckling och de bör få möjligheten att skapa sina förutsättningar själva. Lundahl ser att barn behöver en stimulerande omgivning och hon frågar sig om inte naturen är den bästa för barnen, men eftersom inte alla barn har tillgång till naturen får de ta del av en konstruerad värld. För att denna plats ska motsvara naturen på bästa sätt, bör man enligt

Lundahl ställa högre krav.¹²¹ Rachel Sebbas undersökning kring vuxnas

barndomsminnen och barnens attityd av sin miljö visade på att; “[…] the part of the world which awakens and arouses the original reactions of the child and stimulates imagination is the natural environment.”¹²² Lundahl anser också i sin artikel att barnens rum oftast är en plats på överblivna ytor, vilket målar upp en negativ bild på hur vuxna ser på barnen. ”[…]de vittnar inte om tro på

barnen som vår framtid.”¹²³ Likt Lundahl talar även arkitekten Magnus

Troedsson om hur förbisedda barns rum är, han tycker att det är låg kvalité på rummen och gör en jämförelse med barnkläder, som oftast är praktiska men inte alltid fina. Han tycker att det sänder en negativ signal till barnen.124 Margareta Swanelid på Dieselverkstadens bibliotek menar att barnen borde få känna att de är värda det bästa. Ett rum med fina saker och en bra miljö ger en positiv effekt hos alla, barn som vuxen. Swanelid tycker dock att det fysiska

119

Eriksson, Anna Birgitta, 1994; ”Barnbibliotekets uppgifter” Barnspåret idébok för bibliotek, s.43.

120

Gomér, 2006

121

Lundahl, Gunilla, 1998; ”Barns behov av arkitektur”, Barnens rum, s.37ff

122 Sebba, 1991, s.409 123 Lundahl, 1998, s.41 124 Troedsson, intervju 2006-02-17

rummet på ett bibliotek inte är viktigare för barn än vuxna, med en viss reservation för att vuxna lättare accepterar den miljö de hamnar i. Målet är att skapa en harmonisk stämning både ur känslomässigt och arkitektoniskt perspektiv för båda grupper¹²⁵ Det som man bör fokusera på enligt Swanleid är att biblioteket fungerar som; ”[…] en interaktiv plats, en demokratisk arena, inte bara passivt låna och lyssna utan aktivt delta.”¹²⁶ Det är viktigt inte minst i det avseende att det förhoppningsvis lockar fler människor och att fler barn får chansen när deras föräldrar vill gå.

Rummet för barn ska anpassas så att alla kan njuta av lokalen. Barn och vuxna har inte samma behov och syn på sig själva och omvärlden oavsett livssituation. Offentliga lokaler ska vara tillgängliga för barn och vuxna med

nedsatt förmåga och i ett barnbibliotek speciellt för småväxta.¹²⁷ Både

Dieselverkstadens bibliotek och Rum för barn har tydligt uttryckt vad de

prioriterar; unga vuxna och barn. Därför har även lokalerna blivit ett synbart resultat av detta. Men intresset ligger inte enbart hos personalen utan även hos barnens föräldrar. De bibliotek som använts i undersökningen är båda placerade i miljöer som förutsätter att de vuxna är intresserade av att ta dit sina barn. Ett antagande är att alla samhällsgrupper inte blir representerade på biblioteken.

Rum för barn är beläget i centrala Stockholm, vid Sergelstorg. Det är inte

många föräldrar som låter sin tioåring springa själv till biblioteket.128

Dieselverkstaden i sin tur ligger i ett industriområde, där det är få bostäder byggda.129

Helen Penn diskuterar hur barnen i Storbritannien har försvunnit från de offentliga platserna. Penns resonemang berör inte biblioteken men funktionen av de offentliga platserna för barn. Penn ser en negativ bild av hur vuxna ser på barn antingen som ett hot eller hotade. Våld och brottslighet bland barn ökar, men också en överbeskyddande inställning hos föräldrar för alla faror som 125 Swanelid, 2006 126 Swanelid, 2006 127 Troedsson, 2006 128 Gomér, 2006 129 Swanelid, 2006

lurar. Mycket av den hotbild som finns mot barnen blåses upp i media och skapar panik hos föräldrar för att deras barn ska bli bortförda eller komma i kontakt med droger. Det har också blivit en klassfråga hur barnen får stimuli under begränsade former. Alla föräldrar har inte råd att betala för trygghet. I västvärlden leker allt färre barn utomhus och deras brist på frihet är påtaglig. Fortfarande finns en klyfta i säkerhetsfrågan mellan rik och fattig, men också beroende på etnisk bakgrund.130

Helen Penns resonemang för tankarna till bibliotekets funktion som offentlig plats för barnen. Biblioteken är en plats barnen ska kunna känna sig trygga att gå till och bli stimulerade av både bestånd och lokal. Även om Penns artikel är baserad på engelska förhållanden så finns oron och farorna också i Sverige och bör tas i beaktande när man planerar för barnens plats. Artikeln visar på att samhället har förändrat förutsättningarna för barnen på flera sätt och inte minst genom media.

Samtidigt har nya trender uppstått. Den teknik som idag erbjuds har visat sig vara en bro mellan generationer. Datorer, tv och tv-spel är idag lika mycket anpassat för barn som för vuxna och fungerar som en underhållning som kan upplevas tillsammans.131 Men som Penn diskuterade ovan, har inte alla råd eller så används tekniken för att hålla barnen inne och därmed blir de stillasittande.

Genom åren har barnens rum genomgått stora förändringar i sitt utseende. Om man talar om det stora genombrottet så var det på mitten av 1950-talet som intresset för inredningen av barnens rum blev stort. Inredningstidningarna hade stort inflytande på de inredande hemmafruarna. Till en början var det praktiska och robusta möbler men under 1960-talet så fokuserade man på att inredningen skulle anpassas efter att barnen livliga lekar. Under 1980 talet så separerades utseendemässigt flick- från pojkrummen, men i slutet på 1990-talet så närmar de sig varandra igen. Barbro Wärkmäster observerar i en artikel hur gränsen mellan vuxen och barn suddas ut i inredningen och hur ”barnmöbler” varvas

med ”vuxenmöbler”.132 Att barnens tycke och smak kontinuerligt förändras

130

Penn, Helen;”Spaces without children”, Children’s spaces, 2005, s. 181ff

131

Werkmäster, Barbro, 1998; ”Barns rum”, Opsis Kalopsis –om barn &ungdomskultur, s.48

132

med nya trender är ett faktum biblioteken bör uppmärksamma. Biblioteken måste vara beredda att följa med i utvecklingen. Detta innebär att beståndet bör locka i samma utsträckning som rummet och tvärsom. Rummet är det vi ser och om vi inte attraheras av dess utseende kanske vi väljer att inte besöka det. Men om det däremot fångar vårt intresse så undersöker vi det närmare.