Här följer ett kapitel som redogör för barnbibliotekets utveckling i Sverige under 1900-talet. Genom att dela upp det föregångna seklet i två vill jag uppmärksamma den milstolpen under 1960 talet som präglades av stora förändringar för biblioteken och de besökande barnen. Avslutningsvis ges en kort redogörelse av några aspekter kring dagens barnbibliotek.
3.1 1900-1960
De första barnbiblioteken utvecklades i England och USA. En föregångare till dessa bibliotek var söndagsskolan, där religion och fostran blandades med litteratur. Rörelsen hade ett mindre bestånd som barnen fick låna hem böcker ifrån. USA:s bibliotek blev en förebild för Europa och Sverige. I Norden var Norge först att intressera sig för bibliotek för barn.82
1895 öppnades de första barnavdelningarna för små barn i USA och fick snabbt efterföljare. Det fysiska rummet var viktigt på barnbiblioteken, man placerade om möjligt avdelningen på solsidan, prydde väggarna med tavlor och ställde gröna växter och blommor runt om i rummet. Målet var att barnen skulle känna sig hemmastadda under sitt besök.83 Bibliotekens huvuduppgifter var två; det första var att lära de unga besökarna självständighet och förbättra deras allmänbildning, det andra var att biblioteket skulle fungera som barnens privata plats med öppna hyllor och en speciell lappkatalog, enkel att lära sig. Bord och stolar anpassades både efter de små och efter de lite äldre barnens storlek. En mycket populär händelse på biblioteket var sagostunderna, som
82
Örvig, Mary, 1980; ”Barnbibliotekets rötter -en kort genomgång, Barnboken, s.4
83
Palmgren, Valfrid, 1909; Bibliotek och Folkuppfostran anteckningar från en studieresa i Amerikas förenta stater, Stockholm, s. 97
drog till sig många barn, men även vuxna. Under stunderna lästes klassiska berättelser om till exempel Kung Arthur eller dramer av Shakespeare. Sagostunderna var en betydande del av bibliotekets verksamhet som bättrade på både besöken och utlånen. För att få barnen att intressera sig för ”seriös” och lärande litteratur använde sig personalen av affischer med bilder från ett ämne som skulle väcka nyfikenhet hos barnen. Ämnet ändrades varje vecka och var ibland förknippat med sagostundernas böcker. Placeringen av dessa illustrationer och texter var noga genomtänkta till ett ställe barnen skulle
uppmärksamma. 84
Det första barn- och ungdomsbiblioteket i Sverige öppnades 1911 i
Stockholm och blev mycket välbesökt. 85 Valfrid Palmgren satt i föreningen
Stockholms barn- och ungdomsbibliotek fram till det blev en del av stadsbiblioteket 1927. Palmgren var mycket inspirerad av de amerikanska barnbiblioteken, som hon studerat under ett besök i de nordöstra delarna av
USA hösten 1907.86 Sveriges tidigare motsvarigheter till ett etablerat
barnbibliotek hade varit sockenbiblioteken, folkrörelsebibliotek, kommersiella bibliotek och skolbiblioteken, alla mycket hårt hållna. Men det hade inte funnits ett bibliotek som har tagit tillvara barnens verkliga behov utan snarare
styrts av vuxnas och deras värderingar87 Ett undantag före 1911 var Gustav
Vasas församlingsbibliotek som tillät yngre barn låna böcker, nackdelen var att enbart den egna församlingen hade tillträde.88 Sockenbiblioteket var vanligt förekommande i Sverige ända sedan den allmänna folkskolan infördes 1842, antalet 1 437 motsvarar nästintill dagens 1 500 (jämförelse med år 1999) folkbibliotek.89
I Sverige, efter sekelskiftet 1900, började samhället se med allt mindre blida ögon på att barnarbete förekom. Genom att tillåta barnen en längre barndom skulle föräldrarna få bättre kontroll över sina barn och ett större
84
Palmgren, 1909, s.97ff
85
Ristarp, Jan, 2001; Mitt i byn! Om det moderna folkbibliotekets framväxt, s.68f
86
Jönsson och Samuelsson, 1996; Den som vinner barnen, honom tillhör framtiden, s. 6
87
Åberg, Åke, 1999;” Barnbibliotekets begynnelse”, Barnboken s.2ff
88
Jönsson, 1996, s.119
89
inflytande på deras uppfostran.90 Sverige var ett land under stora förändringar och strävade mot en alltmer tydlig demokrati, vilket innebar fler upplysta invånare med lika rättigheter. Barnen hade oftast för låg ålder för att få låna böcker och den litteratur som fanns var inte alltid tilltalande för en ung person. Samtidigt pågick en debatt om hur man skulle hindra den florerande skräplitteraturen som ansågs vara skadlig på grund av sitt innehåll av sex och snusk. Ett bibliotek för de yngsta sågs som ett alternativ och skulle locka dessa läsare. Valfrid Palmgren som hade erfarenhet av läraryrket insåg vikten av biblioteket som ett komplement till skolan och en plats att studera på.91
Finansieringen av barnbiblioteket dominerades av privata donationer men
fick även kommunala anslag.92 Efter 1905 började staten ge bidrag till
folkbiblioteken, vilket blev allt lättare att få under de följande åren.93
Personalen på Stockholms barn och ungdomsbibliotek (SBUB) kom oftast från välbärgade familjer och kunde därmed arbeta ideellt. I flera fall bidrog deras familjer med pengar till biblioteket. Inredningen på biblioteket kom från Sachs NK och var skapad av arkitekten Ivar Tengbom (osäkert är om möblerna var skänkta eller sålda till ett förmånligt pris).94 ”Man har i det hela sökt ge ett intryck av trevnad och ordning […]”, observerade Lizzie Moll, föreståndare för SBUB.95 Det placerades ut växter för att skapa en trevlig miljö att vistas i och de vackra dyrbara möblerna förmodade man ingav respekt eftersom de lämnades utan skador.96 En nyhet som det nya svenska barnbiblioteket införde var de öppna hyllorna. Det skulle ge barnen en möjlighet att själva botanisera och hitta passande litteratur. Detta kan jämföras med att tidigare varit styrda av bibliotekarien och behöva söka över disk. Yngre barn tilläts vistas på biblioteket, men det var enbart barn och ungdomar mellan tio och tjugo som fick låna. De besökande barnen fick lära sig att vara varsamma med böcker och de var tvungna att visa upp sina händer när de kom in; var de inte rena fick de 90 Jönsson, 1996, s.30ff 91 Jönsson, 1996, s.114ff. 92 Åberg, 1999, s.9 93
Skoglund Lena m.fl., 1982; Passa upp, passa, passa vidare, s.13
94
Åberg, 1999, s.9
95
Moll, Lizzie, 1980; ”Så arbetade Stockholms barn- och ungdomsbibliotek på 1910-talet” Barnboken, s.20
först tvätta dem. När biblioteket öppnades fanns det 1 400 band tillgängliga. De nästa städerna att få ett eget barnbibliotek var Göteborg 1913 och Malmö 1914.97
Vid uppkomsten av Stockholm stadsbibliotek 1928 öppnades en ny barnavdelning, dock inte helt utan motstånd. Röster höjdes mot att ge barnen en egen plats i biblioteket. Valfrid Palmgren blev åter en av de drivande krafterna som slutligen möjliggjorde barnbiblioteket i det nya stadsbiblioteket. Utmärkande för den nya lokalen var de verk av framstående konstnärer som prydde väggarna.98
Den stora förändringen för folkbiblioteken kom i och med 1930 års biblioteksförfattning. Då gavs biblioteken en högre status och beroendet av donationer utanför det offentliga försvann. Barnbiblioteken var inte prioriterade men gynnades av de förändringar som skedde. De tidiga biblioteken i landet huserades i lokaler som inte var anpassade för ett biblioteks verksamhet. Detta resulterade därefter i att inredningen inte heller kunde anpassas efter behoven. Den goda ekonomin som Sverige erhöll efter andra världskriget öppnade dock upp möjligheter för biblioteken att utvecklas. På 1940- och 1950-talen började biblioteksbyggnaden få sin egen form i Sverige, en byggnad som var konstruerad för bibliotekens verksamhet och inget annat. Det fanns i dessa byggen ett tydligt behov att skilja de vuxna från barnen. Om man inte kunde ha en separat ingång till barnbiblioteket, placerades ofta avdelningarna med lånedisken emellan som tydlig avgränsning. 1950-talet blev tonåringarnas decennium i samhället såväl som på biblioteken. De blev en egen grupp, med egna behov.99
96 Moll, 1980, s.20. 97 Åberg, 1999, s.10f 98 Åberg, 1999, s.12 99 Åberg, 1999, s.12f
3.2 1960-talet och framåt
Den barnverksamhet och de rum som vi ser spår av idag påbörjades under 1960- talet.100 Detta var tiden då bibliotekstillväxten tog fart och gav upphov
till ett nytt politiskt resonemang kring bibliotekens betydelse.101
Utbildningsdepartementet bildade en barnkulturgrupp, vars uppdrag skulle vara att föra in barnen i kulturen.102 Ett mycket stort ansvar för kulturens spridning mellan samhällets grupper lades på biblioteken. Specifikt handlade det om dem som inte fick ta del av en kulturrik miljö.103 Den viktigaste av dessa förbisedda grupper ansåg man vara barn och ungdom. Med fokus på små barn fanns det en vilja att satsa på de unga och berika deras sociala utveckling och mognad.104 Svensk biblioteksförenings (SAB) satte upp mål om att satsa och tänka nytt genom att förbereda inför en fortsatt utveckling på folkbiblioteken. 1972 utvecklade utredningen Kulturrådet ett betänkande; Ny kulturpolitik, som innebar att kulturen skulle integreras i vardagsmiljön såväl som inom de andra politiska avdelningarna.105 1974 satte riksdagen upp kulturpolitiska mål. Flera folkbibliotek formade ur dessa sina egna individuella mål för respektive bibliotek.106 Biblioteket blev en drivkraft för kulturen, men fungerade även som hjälpmedel i politiska frågor om utbildning, information och socialt välbefinnande. Av de utredningar som genomfördes vid tiden kunde man under det sena 1970-talet plocka fram tre huvudfunktioner för biblioteken; medieförmedlare, centrum för information och kulturcentrum.107
Denna utveckling av nytänkandet om bibliotekets roll som florerade under det sena 1960 och 1970-talen resulterade i ett nytt utseende på biblioteksbyggnaden. Det skulle byggas och inredas efter det rådande samhällets stil. Flexibilitet var ett nyckelord. Tanken var att biblioteksrummet
100
Ristarp, 2001, s.116
101
Folkbiblioteksutredningen; Folkbibliotek tal och tankar- En faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982 s 101
102
Ristarp, 2001, s. 116
103
Folkbiblioteksutredningen; Folkbibliotek i tal och tankar- En faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982, s 108 104 Folkbiblioteksutredningen, 1982, s.174 105 Folkbiblioteksutredningen, 1982, s.103f 106 Skoglund, 1982 s.17 107 Folkbiblioteksutredningen, 1982, s.101ff
skulle formas med möjlighet till enkel förändring. Man flyttade ut bokhyllorna från väggen och in i rummet och genom att utrusta dem med hjul kunde de lättare flyttas. Målet var att skapa en lokal som kändes bekväm för alla och tog avstånd från den tidigare stela ståndsmässiga bibliotekslokalen.108 Man flyttade sig också utanför det fysiska rummet genom uppsökande verksamhet, ett sätt att göra biblioteket tillgängligt för alla. Biblioteken började anordna olika evenemang i form av filmvisningar, teater och författarkvällar.109
Efter sextiotalet och fram till åttiotalet hade Sverige ett välmående industrisamhälle vars befolkning hade ett allt större behov av information. Biblioteket effektiviserade utlåningen och anpassade sig. Allt fler unga valde att utbilda sig och en stor babyboom slog till, vilket ändrade förutsättningarna för biblioteken. Behovet av information växte.110 1980 tillsattes en utredning av folkbiblioteken. Deras slutbetänkande 1984 såg kultur och information som bibliotekets huvuduppgifter. De lyfte även fram den förhoppning biblioteksvärlden hade om förslag om en ny bibliotekslag, men så blev inte fallet. Lagen trädde inte i kraft förrän 1997 och några av punkterna är att bibliotek ska finnas till för alla, böcker ska vara gratis att låna och biblioteken ska drivas med skattemedel.111
Under 1990-talet fick IT-utvecklingen sitt stora genomslag och fick ta en allt större plats i bibliotekets verksamhet. Lånebiblioteket blev ett informationscentrum.112 Samtidigt befann sig landet i en ekonomisk kris som dominerades av sparande och nedskärning som kvävde kulturdebatten. Enligt Kommunförbundet upphörde en del av bibliotekens verksamheter på grund av krisen. 113 108 Ristarp, 2001, s.100ff 109 Ristarp, 2001, s.55 110
Thorhauge, Jens, 2001;”The children’s library past and present” Scandinavian Public Library Quarterly,vol 34:2, s.5 111 Svenska kommunförbundet, 2003; s.9f 112 Svenska kommunförbundet, 2003, s.3ff 113 Svenska kommunförbundet, 2003, s.14
3.3 Dagens barnbibliotek
Svensk biblioteksförening (SAB) har en specialgrupp för barnbibliotek som ska främja biblioteksverksamheten för unga. Denna grupp ska finnas till för samtliga folkbibliotek runt om i landet och ska uppmuntra och stötta projekt som berör barn och ungdom. Gruppen, består av fem personer. De ska ansvara för att informationen om barns behov av biblioteken når ut och hålla medarbetare underättade om de utvecklingar som sker. De rekommendationer som kommer från SAB utgår från FN:s barnkonvention, som Sverige 1990 slöt sig till.114
Enligt undersökningar är besökarantalen på biblioteken positiva. Svenska kommunförbundet kom i sin undersökning 2003 fram till anledningen; ”Biblioteksbesöken ökar därför att biblioteken är en oslagbar miljö för lärande
och en mötesplats för alla människor.”115 En av de största låntagarna är
barnen.116 114 www.biblioteksforeningen.org 2005-01-12 115 Svenska kommunförbundet, 2003, s.20 116 Svenska kommunförbundet, 2003, s.19