• No results found

Planeringen av biblioteken

In document Barnens rum (Page 44-49)

4. Undersökning och analys

4.3 Planeringen av biblioteken

”Fysisk planering är en fråga om att lösa målkonflikter. Olika intressenter hävdar olika krav. De som har störst makt och inflytande har de bästa möjligheterna att få gehör för sina krav utan att innebörden i kraven

kompromissas bort.”158 Uno Dahlén menar vidare att eftersom barn saknar

denna makt är det av stor betydelse att de som planerar värnar om de ungas

behov.159 För att därefter förstå vilka barnens behov är måste man få en

uppfattning kring hur de uppfattar sin omgivning. I detta fall rummet, men också hur de utvecklar dessa egenskaper och hur de skapar sin identitet.160 Ann Skantze skriver:

Om vi tycker det är viktigt att barn får miljöer som är värda att lägga märke till för dom, miljöer som de kan orientera sig i och relatera till på sina sätt, så är möjlighetsrummen inte våra sparsmakade och ordningsamt reducerade rum. Vi vuxna kan gå på koder, tolka tecken, läsa rum som texter. Barnen upplever rummen med sina sinnen och relaterar till dem med sina rörelser och sin kropp.161

Om man ska bygga om eller bygga ett nytt bibliotek bör man tänka om, tänka nytt. Vad är det man vill? En idé är att vända på fokus; Att satsa på barnen och därefter ge plats åt de äldre istället för att först bygga för vuxna och sedan ordna en plats åt barnen. ”På nåt sätt så är det väl ändå unga som måste få ta plats,” menar Margareta Swanelid. På Dieselverkstaden vill man attrahera de unga med nya och varierande medier, vilket i sin tur också lett till den

158

Dahlén, Uno, 1979; ”Barnen i den fysiska planeringen”, Som man bygger får man barn, s.101

159

Dahlén, 1979, s.101

160

Understryks bland annat av Gun Hallberg, 1989, Anna- Birgitta Eriksson, 1994 och Maria Nordström, 1990

161

annorlunda planeringen av rummet.162 Rum för barn tog hjälp av en scenograf och arkitekter i stort sett som konsulter och skapade sin inredning själva.163

Den stora ombyggnaden på Rum för barn skedde under tidspress. På ett år skulle det stå klart. Personalen tillbringade en helg där de diskuterade i grupper om idéer och visioner som fanns på biblioteket. Personalen delades in i olika referensgrupper, till exempel en lekgrupp, en servicegrupp och en bok/biblioteksgrupp. De ansvariga förde en dialog med referensgrupperna, men på grund av tidsbristen var vissa beslut tvungna att fattas snabbt och det fanns inte utrymme för längre diskussioner eller ibland inga alls. Efter idéstadiet skapade scenografen en skiss över rummet, arkitektfirman anlitades och i samband med det en bygg/projektledare.164

När Dieselverkstaden skulle byggas gick en förfrågan ut inom Nacka kommuns bibliotek om det fanns intresse hos personalen att delta i planeringen av byggnaden. Margareta Swanelid, var en av dem som anmälde intresse. Tillsammans med Kulturcentrum skissades olika förslag upp. En arkitektfirma anlitades som fick ansvar för inredning och exteriör. Därefter annonserade man efter medarbetare till projektet att starta upp biblioteket. Margareta Swanelid fick en heltidstjänst och två andra halvtidstjänster. Denna grupp på tre personer fick uppdraget i februari 2002 och invigningen skedde september samma år.165

Arkitekterna på Rum för barn ritade upp förslag på hur lokalen i stora drag skulle kunna se ut och hade möten med de ansvariga på biblioteket, de ritade nya förslag och hade ett flertal möten fram till att alla var nöjda. Man anlitade även konsulenter som var experter inom el och en kalkylfirma för att kunna få beräkningar för byggets kostnad.166

Dieselverkstadens biblioteks personal hamnade under planeringen och

inredningen av lokalen i en speciell position när deras inredningsarkitekt gick över budgeten. Men genom ett samarbete med inredningsarkitekten om möbler och färger hittades utifrån hennes förslag en mindre kostsam lösning från 162 Swanelid, 2006 163 Gomér, 2006 164 Gomér, 2006 165 Swanelid, 2006 166 Troedsson, 2006

personalen. Det enda som inte ändrades från det ursprungliga förslaget var plåthyllorna på hjul, som underlättar bibliotekets flexibla grundtanke.167

I Rum för barns fall var arkitektens ansvar att den stora rumslayouten fungerade, vilket innefattar bland annat golvet, taket och fasta installationer. Magnus Troedsson berättar att en av de stora ändringarna arkitekten genomförde var att göra en fri passage längst fönstret och flytta hela verksamheten in i rummet. Anledningen var att ge besökarna en lugn plats att sitta vid fönstret, men kan även betraktas som ett exempel på viljan att bevara en av grundtankarna med byggnadens struktur. Detta förbättrade också ljuset i

lokalen.168Dieselverkstaden har en genomgående luftig stil genom hela

byggnaden som präglas av den grå betongen och den generösa takhöjden. Fastän man är nöjd med stilen, menar Swanelid att det också är ett problem eftersom det saknas ett ombonat intryck. På barnavdelningen har de satt upp tyg på väggarna och hängt en hängmatta med grön matta under som mjukar upp. Det finns även vad de kallar ”sagohuset”, ett gammalt pallställshus som de inhandlat begagnat. Denna fungerar som ett slags krypin för ung som gammal.169

Rum för barn är indelat i tre rumsliga enheter. Dessa rum är därefter

anpassade till tre olika åldersgrupper mellan åldrarna 0-11 år.170 Biblioteket har i efterhand upptäckt att det skulle ha varit bra med större utrymme för de riktigt små barnen. Det har varit en riktig babyboom, vilket resulterat i många besök. Det är föräldrar som kommer med sina småbarn och deras barnvagnar har också visat sig bli ett stort problem. Med ett besökarantal på 130 000 sedan öppningen i början av oktober är problemet med barnvagnar inte helt irrelevant.171

Betydelsen av kulturhuset är en faktor som påverkar både Rum för barn och Dieselverkstadens bibliotek. Swanelid talar om hur huset aldrig blir slutet. Kaféet utanför biblioteket skilj inte åt med väggar och placeringen vid entrén 167 Swanelid, 2006 168 Troedsson, 2006 169 Swanelid, 2006 170 www.kulturhuset.se 2006-08-15 171 Gomér, 2006

resulterar i fler besökare. En person stannar lätt till och gör ett besök på biblioteket på vägen in eller ut från Dieselverkstaden. Kanske sitter personen ner och väntar med en tidning från tidskriftavdelningen i väntan på en föreställning i en av de andra lokalerna i huset. Tanken är också att locka alla, barn, unga och vuxna.172

Utifrån intervjuerna och egna observationer är det tydligt att biblioteken drar många besökare och att det i deras fall är rummet som agerar en viktig roll i lockelsen. Biblioteken har tydligt uttalade målgrupper vilket förmodligen gör det enklare att sätta upp mål för planeringen av verksamhet och rum. Rum för

barn vill skapa en plats för barn upp till åldern 11 år. Dieselverkstadens bibliotek vill fokusera på unga (speciellt dem mellan 18-30 år), en grupp som

lätt får stå undan för vuxna även om de tekniskt sett är myndiga och unga vuxna. Men inredningen skvallrar även om en medvetenhet kring att de mindre barnen ska ha en stimulerande plats.

Det går utifrån Piagets perioder göra en mer ingående uppdelningen av besökarna på Rum för barn genom de tre rumsenheter. Det första rummet är vitt och avgränsas med en låg grind. I detta rum tillhör barnen först och främst den sensormotoriska perioden men sträcker sig även en bit upp i den preoperationella. Rummet domineras av krypande barnen och deras föräldrar. Det finns en låg soffa samt kuddar och leksaker på golvet. I det andra rummet finns ett klätterhus i mitten där barnen är i full rörelse, barnen klättrar och springer runt. Här dominerar det preoperationella stadiet, men det är troligt att det besöks av en del barn tillhörande de konkreta operationernas stadier. Barn i denna del av utvecklingen kan behärska sin egen kropp och förstår till hög grad hur de ska agera. I det sista rummet finns en öppnare yta med fler sittplatser, dels längst rummets väggar och dels i mitten av rummet i form av en cirkulär soffa, vars utsida fungerar som bokhylla. Rummet uppmuntrar till läsning och ger en känsla av att passa de äldsta av besökarna; dem som befinner sig upp till de abstrakta operationella stadierna.

172

Dieselverkstadens bibliotek har inte uttalade rumsenheter. Eftersom det

inte finns tydliga gränser mellan avdelningarna blir uppdelningen av ålder inte lika påtaglig. De har dock en barnavdelning längst ner i rummets vänstra sida. Där finns en hängmatta, ett stort sagohus och anpassade möbler. Resten av lokalen är mer indelat efter intresse än ålder. Tidningsavdelningen, musikavlyssningsapparaterna, tv-spelen samt datorerna sträcker sig till alla, men förutom tv- spelen kan man anta att det oftast är de som har kommit in i de abstrakta operationella stadierna som besöker dessa delar.

Intresset för observation av biblioteksbesökarens användning av biblioteken är något som finns i bådas planering. Dieselverkstadens bibliotek har planerat med flexibilitet som det centrala. Lokalen ska kunna ommöbleras vid behov. Rum för barn gjorde en första enklare omstrukturering i lokalen för att testa sina besökare innan de gjorde den stora ombyggnaden, men rummet ger inte intrycket av att vara lika enkelt att hålla öppet för framtida större förändringar. De båda lokalerna har två skilda former och därmed inte samma förutsättningar. Rum för barns lokal är långsmal med fler fasta installationer, till exempel klätterhuset i mitten och de bokhyllor som sitter fast längst väggarna. När arkitekten anlitades gjorde han passagen genom lokalen längst fönstret för att skapa bättre ljus i lokalen och öppna upp för utsikten. En ommöblering kan i detta stadium påverka ljuset, men även husets grundtanke som är att besökaren ska kunna se ut över city. Dieselverkstadens bibliotek är en luftig och ljus lokal. Den grå betongen är genomgående i hela Dieselverkstadens lokaler. De öppna ytorna smälter samman biblioteket med kaféet och resterande hus. De stora fönstren släpper in rikligt med ljus och lämnar i motsats till Rum för barn möjlighet till att flytta runt inredning utan att påverka ljuset. Däremot är den grå betongen hård och kall. Rum för barns lokal har genomgående vitmålade väggar, trä och mjuka linjer.

Böcker är inte det mest centrala på informantbiblioteken och inte heller tystnaden, vilket traditionellt sett är påtagligt vid ett bibliotek. De två biblioteken präglas istället av liv och rörelse. Rum för barn uppmuntrar uttryckligen barnen att agera som barn gör, med alla sina ljud och rörelser.

bordshockey, inte vad som förknippas med tystnad. Barnavdelningen på

Dieselverkstaden, skiljs inte åt från resterande bibliotekslokal fastän den är

placerad längst bak i rummet. Förmodligen intresserar sig även de mindre barnen för de andra delarna av biblioteket; den tekniska utrustning, bordshockeyn och inredning med limegröna soffor och zebrarandiga stolsdynor. Att Dieselverkstaden har ett tekniskt avancerat bibliotek kan också vara ett dragplåster. Teknik intresserar idag både äldre och yngre. Att lokalen lockar fler åldersgrupper kan få betydelse när man vill få fler besök av barn på biblioteken. Placeringen av de medverkande biblioteken i undersökningen gör att de mindre barnen är beroende av någon vuxens följe. Min upplevelse av

Rum för barn är att det är en välbesökt lekplats där barn leker med barn, men

att också de vuxna träffas. Rum för barn är lika mycket en träffpunkt för föräldrar som för deras barn. Från min intervju med Helena Gomér kan man uppfatta biblioteket som ett mål för en dagsutflykt. Föräldrar kommer dit med matsäck och spenderar dagen på biblioteket men besöker även andra platser och har biblioteket som en fast punkt under utflykten. Problem som i efterhand har upptäckts på Rum för barn är dels platsen för alla besökares barnvagnar men dels även att de små barnen tagit större plats än förväntat.173

In document Barnens rum (Page 44-49)

Related documents