Förmedling och identifiering av behov

”Vid planering och utformning av rum och inredning är kunskap om mänskliga

egenskaper en grundläggande förutsättning.”¹³³ Gun Hallberg menar att man

bör veta vad den verksamhet som ska utövas i lokalen kräver så att inredningen

är anpassad efter de fysiska behoven hos besökaren.134 Jens Thourhauge

diskuterar i en artikel hur samhället har förändrats från ett informationsbehövande samhälle till en informationsexplosion. Vi kan inte fortsätta att driva biblioteket utan en hänsyn till förändringarna. Barnen i samhället har nya behov. Thorhauge menar att samhället börjar förlora sina normer. Vi föds idag inte till en specifik plats i samhället utan vi skapar vår identitet. Detta är positivt, men han varnar också för hur det kan skapa en större förvirring hos såväl barn som förälder och att barnet får svårare att hitta sin rätta väg.135 Han menar att barnet behöver; “A framework that encourages creativity and protects against loss of identity- that is to say an ever balancing attention.”136

Michal Laris ser observation som ett bra sätt att upptäcka vad som fungerar hos barn. Planeringen och skapandet är en process som genomgår flera steg av justeringar innan den slutliga produkten är framställd.137 Flexibilitet är A och O när man planerar biblioteket. Det ska vara möjligt att förändra lokalen allteftersom. Man måste arbeta ett tag på en plats för att kunna se hur användaren brukar den. Ommöblering av ett bibliotek bör med andra ord vara

133

Hallberg, Gun, 1989; ”Människans förhållning till rummet. Mänskliga dimensioner i rum och inredning”, Tidskrift för arkitekturforskning, s.79

134

Hallberg, 1989, s.79ff

135

Thorhauge, Jens, 2001; “The children’s library – past and present”, Scandinavian Public Library Quarterly Vol 34 nr2, s.5ff

136

en kontinuerlig aktivitet, säger Margareta Swanelid som menar att det är vad som grundar sig i planeringen av Dieselverkstadens bibliotek.¹³⁸ Detta faller även in med Piagets metod med att använda sig observationer och vikten av kommunikation med barnen för att förstå dem.

Att låta bygget göra utrymme för förändringsmöjligheter öppnar även upp ett tillfälle att låta barnen delta i planeringar, vilket kan vara stimulerande för

barnen samtidigt som beställaren får säga sitt.¹³⁹ Rum för barn hade en

ombyggnad i tankarna långt innan det beslutades. Ett år innan den stora ombyggnaden gjorde personalen en ommöblering, där de fick en bra bild om vad som fungerade och vad alla ville och behövde ha.¹⁴⁰

Något som är mycket högt värderat är att ha tydliga mål som ska fungera i praktiken. Vad är det som bibliotekets verksamhet ska leva upp till? ¹⁴¹ SAB:s grupp för barn har några mål som de rekommenderar biblioteken och som grundar sig i FN:s barnkonvention; att de ska nå ut till alla barn och låta dem använda de resurser biblioteket har, engagera dem och lära dem att arbeta självständigt och kritiskt. Barnen är också viktiga i planeringen.142

Alla barn och ungdomar har rätt till bibliotek. Bibliotekens insatser för barn och ungdomar utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter och syftar till att i alla tillämpbara delar uppfylla barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.143

En aspekt som skiljer barnens från de vuxnas avdelning på biblioteken är hur man bör använda SAB:s katalogisering systemet. Anna Birgitta Eriksson föreslår egna utbrytningar på barnavdelningen med SAB-systemet som grund. Böckerna delas in i egna kategorier enkla för barn att uppfatta, till exempel

137

Laris Michael, 2005;” Designing for play” Children’s Spaces, s.17

138

Swanelid, 2006

139

Klercker, Jonas af & Cederquist, Björn, 1979; ”Förändrbar fysisk miljö som pedagogiskt hjälpmedel”, Som man bygger får man barn, s.151ff

140 Gomér, Helena, 2006 141 Skoglund, 1982, s.17ff 142 www.biblioteksforeningen.org 2006-06-10 143 www.biblioteksforeningen.org 2006-06-10

äventyr och mysterier.¹⁴⁴ På Rum för barn har man skapat ett eget system att sortera böckerna i. De flesta av barnen som besöker biblioteket är ännu inte läskunniga och förutom att kommunicera genom text används bilder för att visa barnen vad som finns var.¹⁴⁵

För ett bibliotek är böcker en stor del, men det är inte allt. Detta kan speciellt gälla för ett barnbibliotek. Det ska finnas komplement till böckerna i form av andra sysselsättningar för de besökande barnen. Barnen behöver yta att röra sig i och utföra sina aktiviteter på. Detta är av betydelse att poängtera när nya bibliotek byggs eller renoveras. Biblioteket ska vara en plats där barnen trivs och vill komma till. Inredningen och det material som görs tillgängligt

måste upplevas positivt av barnen.¹⁴⁶ Många barn finner en trygghet på

biblioteken. Organisationen Rädda barnen uppmärksammade i en undersökning hur många barn med svåra familjesituationer, som i samtal med hjälplinjer, berättade hur de gärna söker sig till biblioteksmiljöer.¹⁴⁷ Speciellt i en storstadsmiljö är det viktigt att skapa trygga platser för barnen att vara på för att skydda dem, men dessa miljöer måste vara attraktiva för barnen, menar Mark Dudek. Han anser att det är viktigt att skapa platser för lek i den alltmer oroliga omgivning vi lever i.148

För att de resurser som biblioteket erbjuder ska användas bör personalen ha en inblick i det närliggande samhällets behov och ställa sig frågor som; Vad det är barnen vill ha och behöver samt varför en viss grupp inte besöker

biblioteken?¹⁴⁹ Genom goda kontakter med andra kommunala institutioner kan

biblioteket hålla sig ajour med vad som händer i området.¹⁵⁰ Ett exempel är att ha ett fungerande samarbete med förskolorna som leder barnen till biblioteken.¹⁵¹ 144 Eriksson, 1994, s.46 145 Gomér, 2006 146

Ahlén, Birgitta, 1979; ”Bakgrund”, Barn i bibliotek, s.29 ff

147

Lundgren, Lena, 2005; ”På barns och ungdomars villkor - Vi försöker förverkliga barnkonventionen på biblioteken!”, Barns rätt till kultur, s.26

148

Dudek, Mark, 2005; “Editor’s introduction”, Laris, Michael, 2005; ”Designing for play” Children’s spaces, s.14

149

Nilsson, Uno, 1994; ”Barnbiblioteket som modell” Barnspåret, s.60

150

Eriksson, 1994, s.46

151

Pakkonen, Marianne & Persson, Linda; Med barnkonventionen i bagaget – En komparativ studie av irländska och svenska bibliotekariers synsätt, 2004 s.53

Att se ur barnens perspektiv är viktigt när man ska bygga åt barn. Men enligt John Sjöström finns en stor risk att vuxna har glömt de värderingar de själva hade som barn. Genom en egen tidsresa målar han upp en bild av sina barndomsupplevelser och kommer till slutsatsen att även om vuxna skapar för barn så skapar barnen ändå sitt eget utav det; ”Vuxna ordnar ordnande rum för barn, men barn skapar oordnade rum åt sig själva.”¹⁵² Barnens sätt att tolka rum och inredningen är inte detsamma som designerns ursprungliga vision. Barnens lek och fantasi bestämmer vad en möbel representerar. Möbler bör ha en design med mindre förutbestämt användande, vilket ger fantasin en större frihet att skapa en egen uppfattning om dess funktion. Laris ser designerns roll som en översättare av imaginära idéer. De gör en fysisk produkt åt barnens varierande fantasilekar. 153

Enligt Jean Piagets kognitiva utvecklingsprocess skulle Rum för barns besökare tillhöra dem som är någonstans mellan början av det sensomotoriska stadiet och slutet på de abstrakta operationernas stadium. Dieselverkstadens

bibliotek välkomnar alla, men deras specifika målgrupp tillhör de sista

abstrakta stadierna i utvecklingsprocessens perioder och är unga vuxna. Det intressanta i detta avseende är att fastän Dieselverkstadens biblioteks målgrupp har lämnat utvecklingen bakom sig så är de fortfarande en i många fall bortglömd grupp. Det talas i litteratur och undersökningar om barn och ungdomar (tonåringar) och deras behov, men när de har lämnat barndomen och tonåren bakom sig och börjar närma sig vuxenvärlden så finns det ingen egentlig grupp för dem att tillhöra. Detta visar på att utvecklingsprocessen är mer komplex, för även när man blir vuxen så slutar man inte utvecklas och skapar nya behov. Jag vill dock fortfarande se att utvecklingsteorin är till hjälp genom att ge en överblick kring hur vi utvecklas och fungerar. Den kan vara en utgångspunkt, men inte ett slutgiltigt svar. Barn är oftast mer mottagliga och det är under de tidiga åren som utvecklingen är som intensivast.

Hur identifieras barnens behov i förhållande till biblioteket? Det finns ett flertal åsikter kring barnens behov i det fysiska rummet, en del generella andra

152

Sjöström, John, 1998; ”Barnens rum” Barnens rum, s. 7

153

kopplade direkt till biblioteksrummet. Vuxnas förståelse för barn har visat sig vara ett centralt problem. När den vuxne skapar ett rum som den själv ser passande för barn, så ser barnet det på ett helt annat sätt. Ovan nämns flera källor som pekar på hur barnen utifrån sin fantasi skapar sin egen betydelse av omgivande objekt. Rum för barn har åldersmässigt sett en mer begränsad besökargrupp än Dieselverkstadens bibliotek och i de utvecklingspsykologiska stadierna befinner sig besökaren på det först nämnda stadiet, i ett subjektivt tänkande där sinnena styr deras rumsuppfattning. Piaget menar att små barn inte förstår sin egen plats och funktion i rummet och att gränsen mellan fiktion och verklighet är vag. Att barnet inte kan förmedla exakt vad de vill ha, beror på att de själva inte vet vad de har för behov. Men kan barnen förmedla sina behov till de vuxna ändå? Ett sätt att förstå är genom observation, en metod som biblioteken och Piaget har använt/använder sig av.

Inget av biblioteken har dock tagit hjälp av barns åsikter i någon större utsträckning i sin planering. Swanelid berättade att Dieselverkstadens bibliotek rådfrågade en grupp gymnasieungdomar kring beståndet, men inte om inredningen.154

Barnet styrs av medfödda reaktioner, men samtidigt påverkas det också av

vad som finns runt omkring. ”[…] speciellt för barn är att de intryck de får

under sin uppväxt ger grogrunden för deras sensibilitet för resten av livet. Den omgivande miljön ger dem stoff till växandet, till att utvecklas utifrån egna förutsättningar.”155

Hjort diskuterade hur barnets identitet och värderingar påverkas av rummet från barndomen. Miljön barnet växt upp i sätter en prägel på vad sedan individen uppfattar som vackert eller fult. Om fallet är att vår identitet till stor del beror på vår barndomsmiljö, är det desto viktigare att miljön som de vuxna presenterar för barnen är av bra kvalité. I intervjuerna framgår detta som en viktig aspekt att bemöta på respektive bibliotek; att barnen är värda att känna sig betydelsefulla. Om Hjorts teori stämmer kommer barnet att undermedvetet påverkas av biblioteken förutsatt att de är frekventa besökare. I undersökningen utförd av Rachel Sebba, pekade en stor del på att

154

Swanelid, 2006

155

miljön som påverkar våra sinnen också är den som etsar sig fast i vårt minne. Det finns antaganden om att den vuxne har förnimmelser av barndomsupplevelser, men att vissa egenskaper försvinner under den kognitiva utvecklingen. Utifrån förklaringar i Piagets utvecklingsprocess kan man förmoda att vissa egenskaper har ersatts av nya. Förändringen förutsätter utvecklingen och därmed försvinner en del av det stadiets sätt att uppleva sin omgivning. Flera av egenskaperna stannar dock kvar genom utvecklingen. ”The spaces and views that surround us when we are children become, in course of time, inner landscapes that we incorporate into our childhood memories.”156 Rachel Sebbas undersökning visar på att det är skillnad på hur barn och vuxna beskriver sina upplevelser av sin omgivning. De vuxna minns de fysiska aspekterna av en plats, inte de sociala, och till skillnad från barnen styrs de vuxna av en fantasibild av barndomsmiljön. Bobo Hjort hävdar att våra rumsupplevelser som barn har påverkat oss genom hur vi är som människor. Frågan är hur mycket barnupplevelser finns kvar i dem? Hur sant betraktar de upplevelserna och behoven retrospektivt? Åter igen blir barnens begränsade kunskaper viktiga. Å ena sidan skiljer sig ett barns tänkande från en person som genomgått den kognitiva utvecklingen och som kan betrakta sig som en person i ett större sammanhang. Å andra sidan kan en vuxen omöjligen sätta sig in fullt ut i ett barns situation. Den naiva upplevelsen barnen har kan inte stanna genom utvecklingen när vi börjar förstå hur världen omkring oss fungerar. När de vuxna minns så minns de med ett vuxet tänkande inte med ett barns.

Ytterligare ett framträdande resultat från både Sebba och en del av Nordströms undersökningar var betydelsen av naturen. Det som den vuxne minns från sin barndom var i huvudsak upplevelser kring den fysiska miljön och vad de gjorde. Aktiviteterna de mindes tog oftast plats i den naturliga miljön på grund av dess effekt att stimulera fantasin. Nordström konstaterade att det är de små barnen som lägger vikt på naturen i sina beskrivningar, vilket är logiskt eftersom gruppen styrs av sinnen och till stor del av fantasi. Ju äldre

156

de blir desto mer hamnar fokus på inomhusmiljön och speciellt på stadsmiljö. Barnen i Sebbas undersökning föredrog dock inomhusmiljön, men deras beskrivning av utomhusmiljön var av positivt slag och de upplevde den med en känsla av frihet.

Sebba gör en jämförelse mellan den konstruerade inomhusmiljön och den naturliga miljön utomhus. Hon menar bland annat att naturen kan stimulera och fånga en persons uppmärksamhet genom en stark vind, en het eller kall temperatur, regn eller en vacker vy. Inomhus däremot är man begränsad av väggar, där är ytorna jämna och miljön är trygg. Sebba vill med detta ge en delvis förklaring till varför människan påverkas mest av naturen.157

Betydelsen av stimulans och rörelse för barns intellektuella utveckling återfinns hos Piaget. Detta får också stöd av Martin Ingvar (experten som anlitades av Rum för barn) och Gunilla Lundahl. Lundahl sätter fokus på den naturliga miljön och betraktar den som lämpligast genom dess förmåga att stimulera barnen. I denna aspekt ställs också högre krav på de konstruerade ytorna, som ett bibliotek har. Lokalerna ska hålla hög kvalité och vara inspirerande. I en storstad med begränsad tillgång till naturen, är det svårt att finna en trygg plats som samtidigt kan vara uppfriskande för sinnena. Den känsla och kreativitet som en person upplever av naturen kan inte ersättas, idag 2006, inomhus.

Utifrån ovanstående resonemang kan man konstatera att den mest inspirerande miljön finner man utomhus på grund av dess kapacitet att lämna djupa intryck. Men det kan också betyda att när en miljö, oavsett om den är inne eller ute, har utmärkande drag blir det en plats att minnas. Ett biblioteks mål bör vara att lämna ett positivt intryck hos barnen. Barnen ska förknippa biblioteket och läsning som något inspirerande. Om barnen har upplevt bibliotekslokalen som inspirerande minns de och vill komma tillbaka. När de blir vuxna vill de i sin tur ge sina barn samma känsla som de minns. Det kan mycket väl vara en av anledningarna till att informant biblioteken ser ut som de gör. Minnet från det som de vuxna minns som positivt vill de ge barnen. Att

157

utgå från sitt minne är en utgångspunkt men det är inte en självklarhet att barnen som tidigare nämnt tolkar miljön som den som skapade den.