Institutionen för ABM
Biblioteks- och informationsvetenskap
Barnens rum
- En studie kring hur man planerar och resonerar för barnens plats i
det fysiska biblioteksrummet
Lovisa Sundin
Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2006 Institutionen för ABM
Handledare: Eva Hemmungs-Wirtén
Uppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, nr 326 ISSN 1650-4267
1. Inledning ... 2
1.1 Syfte och frågeställning ... 3
1.2 Avgränsning ... 4
1.3 Tidigare forskning och material... 5
1.3.1 Det fysiska rummet ... 5
1.3.2 Barns uppfattningsförmåga... 7
1.3.3 Intervjuer... 9
1.4 Metod ... 10
1.5 De aktuella informantbiblioteken ... 10
1.5.1 Dieselverkstaden ... 11
1.5.2 Rum för barn ... 11
1.6 Disposition ... 12
2. Teori... 13
2.1 Barnens rumsuppfattning ... 13
2.1.1 Piagets perioder... 15
2.1.2 Tanken om tanken hos barnet ... 18
2.2 Barndomsupplevelser hos vuxna ... 20
3. Historisk Bakgrund... 25
3.1 1900-1960 ... 25
3.2 1960-talet och framåt ... 29
3.3 Dagens barnbibliotek ... 31
4. Undersökning och analys... 32
4.1 Det fysiska rummets betydelse på barnbibliotek ... 32
4.2 Förmedling och identifiering av behov... 36
4.3 Planeringen av biblioteken... 43
4.4 Den arkitektoniska visionen... 48
4.5 Sponsringens betydelse ... 53
5. Slutsats... 56
5.1 Fortsatta funderingar ... 58
6. Sammanfattning ... 60
7. Källförteckning... 63
Tryckt material... 63
Elektronisk material ... 66
Otryckt material ... 67
Intervjuer, bandade och transkriberade i uppsatsförfattarens ägo... 67
Bilaga 1 ... 68
1. Inledning
Bibliotekets roll i samhället kan knappast ses som något oföränderligt. Kravet på bibliotekens resurser och lokaler förändras kontinuerligt med människors behov. Biblioteket har flera målgruppers behov att ta tillvara. Det är ingen enkel uppgift att skapa en bibliotekslokal som är både estetiskt tilltalande och användarvänlig för alla besökare och personal. När jag studerat litteratur kring skapandet av ett bibliotek och dess rum så har jag blivit uppmärksam på frågorna; vem skapar? Vem skapas det för? Styr visionen över det praktiska?
Vem bör bestämma hur biblioteket ska se ut? Den senare frågan är speciellt intressant när det byggs för barn. Då är det den vuxne som bestämmer.
Biblioteket är en av många platser som de flesta barn någon gång kommer att besöka. Det som gör barnbibliotek unikt är att det är en offentlig plats för barn belägen inomhus. Alla är välkomna, med det innebär också ett desto större ansvar på biblioteken. Hur ser bibliotekarierna själva på barnens plats i lokalen?
Redan tidigt var biblioteket en plats som lockade barn, det är gratis och alla är välkomna att vistas i rummen. Sven Lindqvist berättar om hur ett filialbibliotek i Älvsjö under 1940-talet blev en självklar plats för honom som barn att vistas på både ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv.1
Maria Nordström diskuterar hur olika vi upplever rummet beroende på vår relation till det. Den som planerar för barnen måste förutom att se det estetiska rummet, förstå dess användande, hur barnen uppfattar sin omgivning och varför. Medvetenheten om hur barn fungerar menar Nordström ger en bild hos
1 Lindqvist, Sven, 1982; ”Biblioteken i mitt liv” Bilden av biblioteket, s.32ff
de vuxna över hur de själva upplevde sin omgivning som barn.2 En förmodan är att när de vuxna planerar för barn utgår de till stor del från sina egna erfarenheter från barndomen. Men hur och vad är det de minns? Hur mycket av deras barndomsminne innehåller ett barns upplevelse, hur väl kan en vuxen förstå ett barns behov? Det är som Ann Skantze utrycker det; ”jag kan ju inte bli ett barn, utan har hela tiden min vuxenhet och mitt vuxentänkande med.”3
1.1 Syfte och frågeställning
Mitt syfte med denna uppsats är att fördjupa mig i skapandet av det fysiska biblioteksrummet och specifikt de ytor som är konstruerade för barn och unga.
Genom att utgå från planeringen av det fysiska rummet ska jag undersöka två utvalda bibliotek, vars planering också diskuteras kort ur ett ekonomiskt perspektiv i form av sponsringens betydelse. Biblioteken ska gestalta hur man idag tänker och resonerar kring barnens rum på biblioteket. Undersökningen kompletteras med litteratur och tidigare studier som finns kring barn och deras rum, både rum i allmänhet och för biblioteksrum specifikt.
Det centrala i denna uppsats är barnen och deras förhållande till rummet.
Flera undersökningar4 understryker vikten av att förstå barns rumsuppfattning för att därefter kunna förstå deras behov och användning av rummet. Genom att använda mig av Jean Piagets teorier kring den kognitiva utvecklingen som sker under uppväxten, ämnar jag försöka beskriva hur barnen uppfattar och påverkas av sin omvärld. Utifrån Piagets teorier växer ytterligare en relevant diskussion fram; hur förnimmelser av barndomsupplevelser finns kvar hos den vuxne och hur det med största sannolikhet präglar deras planering för barn. Ett antagande är att rummen byggs utifrån de vuxnas minne från sin barndom.
Tillsammans med undersökningen och teorierna kring barnets uppfattningsförmåga vill jag skapa en diskussion utifrån följande frågor;
• Hur planeras biblioteksrummet för barn?
2 Nordström, Maria; ”Rumsupplevelsen ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv”, Tidskrift för arkitekturforskning, 1989, s.48
3 Skantze, Ann; ”Barns rum som möjlighetsrum”, Barnens rum, Stockholm, 1998 s.14
• Hur identifierar man barns behov i förhållande till biblioteksrummet?
•
Hur har ekonomiska faktorer i form av sponsring påverkat planeringen av biblioteksrummet på informantbiblioteken?1.2 Avgränsning
Thomas Lidman skriver i en artikel om att förutsättningarna för ett biblioteksbygge beror på vad det är för slags bibliotek. Gemensamt för de allra flesta bibliotek är utlån av böcker, men vad för slags litteratur och service som förväntas avgörs av besökarens behov. Om till exempel majoriteten av besökare består av studenter är en av de viktigaste uppgifterna att tillhandahålla facklitteratur.5 Genom att välja ut gruppen barn och unga avgränsas uppsatsen till en grupps behov. Valet av bibliotek till uppsatsens studie utgörs av två tydligt profilerade bibliotek för barn och unga;
Dieselverkstaden i Nacka och Rum för barn på Kulturhuset i Stockholm.
Biblioteken är relativt nyöppnade, år 2002 respektive 2005 och får representera utseendet för dagens barnbibliotek. En reservation kan göras till att Dieselverkstadens bibliotek inte är ett barnbibliotek. Utifrån det empiriska materialet kan jag dock konstatera att barnen är en grupp som har en märkbar plats i biblioteket. Valet av biblioteken resulterade i ytterligare en avgränsning genom deras placering i kulturhus, som medför en ytterligare dimension för undersökningen.
Det empiriska materialet bygger på tre intervjuer: en ansvarig för respektive bibliotek och en arkitekt. Att enbart välja tre stycken informanter kan resultera i en avsaknad av flera synvinklar från personalen. Alla i personalen var dock inte delaktiga under alla skeden i planeringen och skulle därmed inte kunnat besvara alla frågor som användes under intervjun.
Intervjuerna kompletteras med egna observationer.
4 Nordström Maria, 1990, Hjort Bobo, 1983 samt Sebba Rachel, 1991
5 Lidman, Tomas, 2001; ”För vem byggs biblioteken? Beställaren, boken, personalen, brukaren eller arkitekten?, Ikoner, s.21
1.3 Tidigare forskning och material
Inom tidigare forskning finns det två delar jag vill presentera, dels den forskning som rör det fysiska rummet och dels teorier inom psykologin kring barns uppfattningsförmåga. Eftersom en stor del av tidigare forskning används i undersökningen inkluderas även presentationen av uppsatsmaterialet här nedan.
1.3.1 Det fysiska rummet
Anna Lena Pemers magisteruppsats Mot det gränslösa biblioteksrummet:
visioner och funktioner i 1990-talets biblioteksarkitektur med utgångspunkt i Malmö stadsbibliotek och Bibiliotéque national de France från 2001 är en undersökning av Malmö stadsbibliotek och Bibliothéque nationale de France.
De två byggnaderna är typexempel för nittiotalets arkitektoniska tänkande.
Uppsatsen undersöker det färdiga resultatet av en planering, hur relationen mellan användarvänlighet och estetik samt mellan bibliotekspersonal och arkitekt är viktig för ett tillfredställande resultat. Undersökningen bygger på Pemers egna observationer och intervjuer ur ett arkitekturhistoriskt perspektiv.
Arkitekturen är det centrala i uppsatsen; hur arkitektens vision påverkar det slutliga biblioteksrummet och hur användandet påverkas beroende på vem som fått bestämma. Biblioteksbyggnaderna visar enligt Pemer på ett slags ansvar gentemot sin stad och sin samtid. Byggnaderna manifesterar sina städers betydelse inom kultur och arkitektur, men till ett pris av dess funktion. Detta är resultatet av ett ojämnt planeringssamarbete mellan arkitekt och personal. På det svenska biblioteket samarbetade bibliotekspersonal och arkitekt bättre, dock inte till den grad som hade önskats. I Frankrike däremot visade resultatet från Pemers intervjuer att ingen hänsyn tagits till personalens önskemål och att en rådande hierarki inom personalen förstärktes av byggnadens struktur.
Pemers slutsats visar hur kontrasten mellan den arkitektoniska funktionen och bibliotekets användarvänlighet kan komma i uttryck på ett negativt sätt.
Maria Brännmark gör en studie på Luleå universitetsbibliotek i sin magisteruppsats Tempel eller torg? -forskningsbibliotekets funktion som offentligt rum. Exemplet Luleå universitetsbibliotek (2005). Brännmark
använder Habermas definition av det offentliga rummet, vilket kan betraktas som antingen statens eller folkets plats beroende på viket tid och rum man placerar det i. Författarens empiriska material är intervjuer och egna observationer som hon analyserar med hjälp av Habermas. För att ge läsaren en tydlig bild av hur man kan använda Habermas syn på det offentliga rummet jämför hon Luleås universitetsbibliotek med Uppsala universitetsbibliotek Carolina Rediviva. I hennes slutsats uppfattas universitetsbiblioteket i Luleå som en offentlig plats, eftersom det har en modern struktur och bjuder på ett socialt rum för alla. Däremot är äldre byggnader som Carolina Rediviva inte lika inbjudande till socialt umgänge med andra besökare. Uppsatsen understryker att det hur besökaren använder och upplever det fysiska rummet som bestämmer dess funktion.
Ulrika Rydberg-Wirdebo skrev 1997 en magisteruppsats om barnbibliotekets rums utveckling under 1900-1980. Hon har gjort en separat betraktelse av varje decennium under perioden och beskriver de typiska utseenden för biblioteken i vart och ett och hur de successivt förändrats. Som exempel har hon valt Stockholms och Malmös stadsbibliotek. Rydberg- Wirdebo använder sig av pedagogiken som teori genom att undersöka hur pedagoger har påverkat biblioteken utseende genom sin syn på barnens behov i varje aktuell period. Hon presenterar namn inom barnpedagogiken som Maria Montessori, Jean Piaget, Herbert Kohl med flera. Hon nämner även Ellen Key, som för sin tid i början av 1900-talet hade en revolutionerande syn på barnen.
Författarens resultat visar på att det inte finns en tydlig koppling mellan barnbibliotekets utseende och hur pedagoger resonerat. Snarare är det samhället som haft det största inflytande på bibliotekets utseende. Rydberg- Wirdebo spekulerar kring att det kan bero på en avsaknad av omnämning av de ovan nämnda pedagogerna i barnbiblioteks historia.
Mark Dudeks bok Children’s Spaces från 2005 är en sammanställning av olika texter skrivna av designers som specialiserar sig på ytor för barn.
Textförfattarna diskuterar kring hur man tillmötesgår barnens behov. I huvudsak kretsar texterna kring skolmiljö, men också utomhusmiljö.
Författarna skapar en generell bild av hur dagens designers resonerar och går
tillväga i sitt skapande för barnen. De visar också på under vilka omständigheter och förutsättningar barnen lever under i dagens samhälle.
Tomas Lidmans artikel ”För vem byggs biblioteken” publicerad i tidskriften Ikoner, (2001) berör till största del högskolebibliotek, men innehåller flera väsentliga punkter som rör biblioteks byggande i allmänhet.
Lidmans frågeställning grundar sig i frågan kring vem biblioteken byggs för idag. Lidmans slutsats är att biblioteket har klivit in i en tid som ”learning center” och att sedan 1990-talet har användaren fått en allt centralare plats i byggplaneringen av biblioteken.
Det finns få böcker om planeringen av barnbibliotek, men däremot finns det ett antal idéböcker för barnverksamheten på ett bibliotek. 1972 publicerades idéboken Barn i bibliotek, som innehåller tips på aktiviteter biblioteken kan erbjuda. Decenniet efter, 1982, kom Passa upp, passa, passa vidare, en handbok för barnbibliotek. Den innehåller aspekter man bör tänka på när man planerar för ett bibliotek exempelvis vikten av tydliga mål, vad för slags medier beståndet ska bestå av och hur relationerna utanför det fysiska biblioteket ska vara. Boken avslutas med ett exempel ur verkligheten. En uppföljning till Passa upp boken är, enligt författaren själv, Barnspåret -en idébok för bibliotek från 1994. I Barnspåret ser man föregångaren som en mycket viktig bok, men efter ett mycket händelserikt decennium var behovet av en uppdatering ett måste.
1.3.2 Barns uppfattningsförmåga
I min framställning av Jean Piagets teorier och forskning väljer jag att fokusera på tre böcker. Barnets själsliga utveckling, (1968) en svensk översättning av Six études de psychologie från 1964, The Child’s Conception of the World (1971) och The Child’s Conception of Space (1963) engelska översättningen från La représentation de l’Espace chez l’Enfant (1948). I den första presenterar Piaget sex steg som barnet genomgår i sin kognitiva utveckling och hur dessa innehåller stadier bestående av tillfälliga och bestående strukturer som påverkar varandra i kronologisk följd. Piaget förklarar varje steg och hur barnet inom detta förs mot det kommande och vad som utmärker dem i barnets
Piaget barns uppfattning av sin omgivning. Han gör undersökningar av barnen genom att observera dem och göra intervjuer om hur de ser på sig själva och det som är runt omkring samt kompletterar dessa med medicinska undersökningar. För denna uppsats ligger fokus på avsnittet om barnets uppfattning av sitt eget tänkande. I The Child’s Conception of Space diskuterar Paiget tillsammans med Bärbel Inhelder topologiska, projektiva och euklidiska förhållanden som råder när barns rumsuppfattning utvecklas. De tre kapitlen i boken behandlar vart och ett de tre förhållandenas egenskaper och förklarar dem djupgående.
Maria Nordströms forskningsrapport Barns boendeföreställningar i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv (1990) undersöker utifrån barns skriftliga beskrivningar hur de uppfattar sin boendemiljö ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Hon utgår från tre hypoteser; den första är att det finns klara skillnader i skolbarns boendeföreställningar beroende på deras olika kognitiva mognad. I den andra antyder Nordström att det finns tydliga skillnader mellan flickor och pojkars boendeföreställningar. I den tredje och sista hypotesen menar Nordström att det tidiga upplevda hos barn finns kvar i den vuxnes föreställningar. Den senare bekräftas dock inte genom det empiriska materialet.
Undersökningen görs på barn i åldern 9-17 år. De ska alla skriva en uppsats under namnet ”Så skulle jag vilja bo”. Det skrivna har hon sedan tolkat med hjälp av en innehållsanalys, som är tänkt att dra slutsatser om texternas mening ur ett objektivt perspektiv. Resultatet från studien av uppsatserna tillåter henne att dela in sina informanter i tre åldersgrupper. Genom att urskilja hur åldern har spelat en roll i hur barnet beskrivit sin närmiljö har Nordström hittat ett mönster som delvis överensstämmer med Piagets mentala utvecklingsprocess.
Hon använder dock Piaget med viss reservation eftersom hon anser att hans teori är för enkel att använda till att förklara hur barn utvecklas.
Rachel Sebba redovisar sin undersökning om vad vuxna förnimmer från sina barndomsupplevelser i en artikel för tidskriften Environment and Behaviour (1991). Undersökningen innefattar två steg och hon använder sig av två informantgrupper per steg, dels en vuxen och dels en barngrupp, indelade efter sina boendeförhållanden. I det första steget uppmanades den vuxna
gruppen att beskriva sin barndoms favoritplats medan barnen skulle beskriva sin nuvarande favoritplats. Efter en jämförelse med gruppernas svar visas tydligt att de vuxnas favoritplats är kopplade till en plats utomhus, men inom barngruppen var det inte lika lätt att säkerhetsställa vilken plats de föredrog. I nästa steg minskas antalet informanter och här vill Sebba få svar på vad det är för speciellt med utomhusmiljön. Frågan ställs även här till både vuxna och barn. I undersökningen av barnens svar fanns tre faktorer Sebba ser ett samband mellan; handling, känsla och perception. Dessa faktorer blir hos barnen stimulerade av utomhusmiljön. De vuxnas minne dominerades av perceptionsfaktorn. De beskrev olika känslomässiga erfarenheter från naturen, till exempel hur vattnet kändes eller hur de betraktade träden. De vuxnas minne var ostrukturerade och baserade på känsla. Rachel Sebbas undersökning exemplifierar vad vuxna minns i sin barndomsmiljö och hur de minns den.
Samtidigt pekar den på vad det är för miljö som influerar oss mest; den naturliga miljön. Sina forskningsresultat kring utomhusmiljöns betydelse poängterar hon är ett resultat som får stöd av tidigare forskningar kring ämnet av bland annat Jean Piaget forskning kring barnets kognitiva utvecklingsfaser.
Bobo Hjorts avhandling Var hör människan hemma? : en diskussion om hur människan skapar och utvecklar relationer till rummet (1983) innehåller resonemang kring bland annat Piagets teori om barnets kunskapsutveckling och hur det finns underliggande bevis i denna om hur rummet påverkar barns framtida värderingar i samma skala som den sociala omgivningen. Jag har valt att använda mig av delar i avhandlingen, specifikt kapitel sex om rumsuppfattning och identitet.
1.3.3 Intervjuer
Det empiriska materialet grundar sig, förutom egna observationer, i tre intervjuer. Informanterna för intervjuerna valdes efter deras ansvarspositioner i planeringen av de aktuella bibliotekens byggnad. Den första av intervjuerna var med Margareta Swanelid, enhetsledare på Dieselverkstadens bibliotek och ägde rum den 1 februari 2006. Den andra i ordningen av informanter var arkitekten Magnus Troedsson, delaktig i ombyggnaden av Rum för barn. Han
barns enhetsledare tillgänglig utan istället intervjuades Helena Gomér, utställningsproducent på Rum för barn den 20 februari 2006. Förutom att behandla de båda bibliotekens planering, tillfrågades informanterna om deras generella syn på det fysiska rummets betydelse på biblioteket och dess förhållande till barnen.
Tiden för intervjuerna var cirka 30-40 minuter och ägde rum på respektive bibliotek. Intervjuerna bandades och transkriberades. Intervjufrågorna finns med som bilaga.
1.4 Metod
För min undersökning har jag valt en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden genomförs av tre djupintervjuer och egna observationer som blir mitt empiriska material. Intervjuerna redovisas fortlöpande i undersökningen tillsammans med litteratur som diskuterar barnen och det fysiska biblioteksrummet. För att analysera materialet används ett utvecklingspsykologiskt perspektiv med utgångspunkt från Jean Piagets teorier. Teorierna ska ge en bild av hur barn upplever och påverkas av sin omgivning. Utifrån dessa teorier diskuterar jag vidare om vuxnas förnimmelser av sina barndomsupplevelser och kring hur dessa kan ha en betydelse när vuxna skapar för barn. Detta leder in i ett resonemang kring vuxnas förståelse för barnens behov och vad det egentligen innebär. Diskussionerna ämnar besvara uppsatsens tre huvudfrågor; Hur planeras biblioteksrummet för barn?
Hur identifierar man barns behov i förhållande till biblioteksrummet? Hur har ekonomiska faktorer i form av sponsring påverkat planeringen av biblioteksrummet?
1.5 De aktuella informantbiblioteken
I detta kapitel ges en kort presentation av informantbiblioteken som ska agera exempel för planeringen av dagens fysiska rum på barnbibliotek i Sverige.
1.5.1 Dieselverkstaden
Dieselverkstaden är ett kulturcentrum beläget i Nacka kommun. Lokalen är en ombyggnad av en verkstad för montering av fartygsmotorer (dieselmotorer) och bjuder på stora ytor, höjden upp till taket är 17 meter. Dieselverkstaden slog upp sina dörrar den 7 september 2002. Här finns förutom biblioteket, bland annat teaterscener, restaurang, kafé, klätterväggsanläggning, konsthall och verkstäder där man kan utöva drama, musik och dans. Kultur Nacka kallas kommunens kulturenhet som ansvarar för verksamheter som biblioteken.6
Dieselverkstadens bibliotek är beläget vid entrén av byggnaden. Det är ett folkbibliotek med en profilering mot främst unga i åldrarna 18-30 bosatta i närområdet. Det är dock inte många bostäder i den direkta närheten, något som är under utveckling. Biblioteket har lagt stor vikt på medier som är intressanta för sin största målgrupp (18-30 år). Personalen är anställd för sina specialkunskaper inom dessa medier för att kunna erbjuda ett lockande utbud.
Speciellt handlar det om musik och film och unga debutanter inom litteratur.
Bibliotekets medier är ofta i cirkulation mellan de andra biblioteken i kommunen, men sträcker sig även utanför kommungränserna.7
Biblioteket i Dieselverkstaden är en plats som har satsat på att hålla sig i tiden. Datorerna har trådlösa nätverk, det finns möjlighet att spela tv- spel. En chipteknik som fungerar genom radiovågor har införts, vilket innebär att biblioteket har placerat chip i sina medier och i besökarnas lånekort för att det ska vara enkelt att låna och lämna tillbaka. Bibliotekets mål är att alla ska kunna klara sig själva.8
1.5.2 Rum för barn
Rum för barn är ett specialbibliotek för barn upp till 11 år som ligger på Kulturhusets fjärde våning i centrala Stockholm. Målet har varit att skapa ett bibliotek ur barnens perspektiv. I Kulturhuset finns ett stort utbud av utställningssalar, flera teaterscener, läsesalong, restaurang och kaféer, ungdomsverksamheten Lava, Serieteket med mera. Huset ligger vid
6 www.dieselverkstaden.se 2005-01-26
7 Swanelid, Margareta intervju 2006-02-01
Sergelstorg och byggdes mellan åren 1971-74. De första delarna av huset invigdes 1971, men eftersom Riksdagshuset vid tillfället byggdes om, huserade medlemmarna i resterande delar av det blivande kulturhuset och fördröjde invigningen av det kompletta Kulturhuset. Ansvarig för husets utseende var arkitekten Peter Celsing, som vann den tävling som hade utlysts 1965 för att finna ett kulturhus passande för området. För Kulturhusets verksamhet ansvarar kulturförvaltningen, som i sin tur svarar till kulturnämnden.9
Den 8 oktober 2005 invigdes det nya Rum för barn. Biblioteket stängde tidigare det året i april då man startade ombyggnaden av den lokal Rum för barn idag huserar i.10 Bibliotekets lokal är indelad i tre rumsligheter anpassade efter tre olika åldersfaser och de behov barnen har i vart och ett av dem.
Innanför biblioteket finns en bildverkstad vars verksamhet har ett nära samarbete med Rum för barn.
1.6 Disposition
Uppsatsen börjar med en inledning som följs av syftet och de frågor som uppsatsen ämnar besvara. Därefter fortsätter det inledande kapitlet med en kortare beskrivning av de avgränsningar jag valt att göra följt av en forskningsöversikt inom ämnet där jag även valt att presentera det material jag valt att använda mig av. Efter detta förklarar jag den metod som använts för att genomföra undersökningen. Sist i inledningen presenterar jag de bibliotek jag valt att använda mig av till mitt empiriska material. Fortsättningsvis i uppsatsen följer ett kapitel där jag presenterar min teori. Efter teorikapitlet följer ett översiktskapitel om barnbibliotekets historia i Sverige. Därefter påbörjas redovisningen av min undersökning som blir en diskussion och analys utifrån huvudfrågorna. Kommande kapitel innehåller en slutsats.
Avslutningsvis sammanfattas uppsatsen kort.
8 Swanelid, 2006
9 www.kulturhuset.se och www.kultur.stockholm.se 2006-02-23
10 Gomér, intervju 2006-02-20
2. Teori
I detta avsnitt redovisas först teorier och resonemang kring barns uppfattningsförmåga. Därefter hur människan påverkas av sin kognitiva utveckling. Det som diskuteras är rumsuppfattningen hos barn, hur denna utvecklas och vilka förutsättningar det lämnar barnet med. Jag har valt att förutom mina egna tolkningar kring Piagets teorier ta hjälp av andras tolkningar för att enkelt förstå och förklara Piaget. Därefter presenteras diskussioner och undersökningar kring vuxnas förnimmelse av sina barndomsupplevelser.
2.1 Barnens rumsuppfattning
För att förstå barnens behov av en yta behövs en förståelse för hur de upplever rummet. Upplevelsen är viktig för att rummets funktion ska komma till sin fulla rätt. 11
Rumsuppfattning som begrepp har olika mening beroende på vem som använder det. Det kan betyda förmågan att tänka och förstå tredimensionellt, och det kan innebära upplevelsen av det personliga luftrum varje människa omgärdar sig med, det intimaste reviret, individualdistansen.12
Bobo Hjort menare vidare att det också finns en arkitekts rumsuppfattning;
Grovt betecknar begreppet det mönster, eller de arkitektoniska regler och lagar som en arkitekt har internaliserat som styr hans gestaltande…Det är normer som kan formuleras:
11 Nordström, 1989, s.47
12 Hjort, Bobo, 1983; Vart hör människan hemma? : en diskussion om hur människan skapar och utvecklar relationer till rummet, s.139.
’ett rum ska ha fönster åt två riktningar’, men som ofta är mer komplicerade och berör sambanden mellan ljusföring och rumsform, proportioner o s v.13
Maria Nordström menar att det inte är problemfritt att få barnen att berätta om hur de ser på rummet, eftersom det förutsätter att barnen kan förmedla sina upplevelser.14 Kommunikation med barnet är något som forskaren Jean Piaget betonade. Han menade att det är mycket av barns tankar som missas och med dem även förståelsen för hur de tänker och upplever sin omgivning.15 Piaget är övertygad om att när det gäller rumsuppfattningen så finns det medfödda element hos barnet, men han vet inte hur och varför.16
Jean Piaget (1896-1980) var utvecklingspsykolog och pedagog och en av de ledande figurerna inom forskningen kring kunskapsutveckling.17 I huvudsak studerade han barns uppfattningar av rörelser, tid, rum, mängd och logik.
Piaget påbörjade studier av barn under 1920-talets början vid Rousseauinstitutet i Genève, där han 1929 blev professor. Genom experiment som undersökte barnens perception och varseblivning utformade han en perceptionsteori, som han fortsatte utveckla vidare.18
Piaget delade in den kognitiva utvecklingen hos barn i kronologiskt ordnade perioder eller också såkallade stadier. Perioderna består av strukturer som dels bygger på och påverkas av de föregående stadiernas strukturer, men dels också av tillfälliga drag som förändras när barnet träder in i den kommande perioden. De tillfälliga strukturerna dominerar och gör vart och ett av stadierna unika, de påverkar hur ett objekt kan tolkas beroende på var man befinner sig i utvecklingen.19 ”Det mänskliga handlandet består av denna ständigt upprepade mekanik för återanpassning och skapande av jämvikt.”20 Våra kroppar styrs enligt Piaget efter behov av balans. Ett exempel på en obalans är när en person är törstig. Genom att dricka vatten så tillfredställs
13 Hjort, 1983, s.139
14 Nordström, Maria, 1989, s.47
15 Piaget, Jean, 1971; The Child’s Conception of the World, s.6f
16 Piaget, 1968, s.127
17 www.ne.se 2006-04-12
18 Ruuth, Egil, 1968, ”Inledningen”, Barnets själsliga utveckling, s.1ff
19 Piaget, Jean, 1968; Barnets själsliga utveckling, s.9f
20 Piaget, 1968, s.11.
behovet. Det som kan få processen av strukturerna att förändras och föra utvecklingen framåt är den strävan kroppen har efter den bästa jämvikten.
Individen kan utveckla intellektuella behov. Om vi exempelvis hör en lärare föreläsa om ett intressant ämne blir vi nyfikna och vill lära oss mer och därmed skaffar vi oss kunskap. När själva förändringen av strukturer sker innebär det att kroppen valt en ny jämvikt som är mycket mer stabil än den förra. Ju äldre personen blir desto viktigare är bevarandet av jämvikten.21 De ovan nämnda behoven har två syften, nämligen att assimilera och ackommodera.22 De båda begreppen är centrala i Piagets teori eftersom de tillsammans skapar den eftersträvade jämvikten. När dessa två befinner sig i balans med varandra förändras barnets beteendemönster och för barnet framåt i Piagets utvecklingsprocess.23 Att assimilera betyder att barnet skaffar sig nya erfarenheter genom sina sinnen med hjälp av tidigare erfarenheter. Därefter ändrar barnet sitt sätt att tänka för att anpassa sig till de nya erfarenheterna, vilket kallas ackommodation.24 Barnet genomför en assimilation av sin omvärld men som Piaget uttrycker det ”han finner inte jämviktsläge förrän denna assimilation kompletteras med en ackommodation till verkligheten.”25
2.1.1 Piagets perioder
Den första utvecklingsperioden sker under spädbarnstiden, som pågår upp till cirka 2 års ålder. Den kallas den sensormotoriska. 26 Under denna period lär sig barnen att uppfatta och förstå sin närmaste miljö.27 Piaget uppmärksammar även två andra stadier som sker under barnets två första år; reflexernas (kallas också de nedärvda beteendenas stadium), där barnet styrs helt av sin instinkt samt varseblivningsorganisationens stadier, där barnet börjar uppmärksamma sin omgivning.28 Dessa två räknas dock inte in som egna
21 Piaget, 1968, s. 9f
22 Piaget, 1968, s.12
23 Ruuth, Egil, 1968; ”inledningen”, Piaget, Jean, Barnets själsliga utveckling, s. 3. De andra teoretikerna är exempelvis Nordström, Maria.
24 www.ne.se 2006-05-14
25 Piaget, 1968, s.78
26 Piaget, 1968, s. 9
27 Gruber, Howard E, Vonèche, J. Jacques, 1978; The essential Piaget, s. 576
28 Piaget, 1968, s.9f
stadier i denna beskrivning av Piagets perioder, utan fungerar som en parantes i den kognitiva utvecklingsprocessen.
Efter den sensormotoriska kommer den andra såkallade preoperationella perioden. I denna fas vidgas barnets uppfattning av sträckor och ytor.29 Barnet har utvecklat ett sätt att kommunicera verbalt, vilket gör det lättare att bli förstådd av sin närmiljö. Det har dock svårigheter att föra en konversation sinsemellan eftersom det finns liten förståelse för den andre partens förutsättningar.30 Barnet tänker och agerar egocentriskt ur sin egen synvinkel.31 Men inom barnet skapas sympati och respekt, begrepp som beskrivs av Piaget som interindividuella känslor och bidrar till en stabilare känslovärld. Piaget plockar fram tre framträdande beteenden i denna period som han anser betydelsefulla; socialisering, tänkande och intuition.32 Barnet styrs av en praktisk intelligens där intuitionen dominerar dess besluttagande och utestänger logiken från dess handlande. Undersökningar visar att barnet har lättare att handla än att kommunicera språkligt.33 När barnet är runt 7 år träder det in i en period som kallas de konkreta operationernas stadier där logiken börjar få en framträdande plats.34 Det är den första av två faser av det operativa tänkandet.35 Vid denna fas i livet kan betraktaren se att barnen lär sig att samarbeta med varandra, de ser skillnad på sina och andras synpunkter.36 Barnet börjar tänka innan det handlar. Det för en inre monolog, vilket resulterar i en minskning av det egocentriska handlandet.37 Vid tolv års ålder påbörjas en ny fas i barnets utveckling kallad de abstrakta operationernas stadier.38 Under denna fas börjar barnet reflektera och tänka fritt kring sin omgivning. Barnet kommer i kontakt med ett formellt tänkande som innebär att det kan skapa sina uppfattningar utifrån hypoteser och inte längre är beroende
29 Gruber & Vonèche, 1978, s.576
30 Piaget, 1968, s.27ff
31 Egil, 1968, s.4
32 Piaget, 1968, s.24
33 Piaget, 1968, s. 39
34 Egil, 1968, s.5
35 Piaget, 1968, s.88
36 Piaget, 1968, s.49f
37 Piaget, 1968, s.53f
38 Egil, 1968, s.5
av iakttagelser och närvaro av det fysiska objektet.39 Den unga människan drömmer gärna om sin framtid och fantiserar fram mål och ideal som den själv eller dess omgivning ska uppnå och leva upp till.40 Det är en tid som präglas av engagemang utifrån deras egna tankar och viljor att förändra världen. De unga dras till likasinnade och många blir aktiva i olika organisationer och föreningar som passar deras idéer.41
Den uppfattning barn utvecklar av rummet sker i fas med dessa ovan nämnda stadier. Det centrala i den kognitiva utvecklingen, speciellt när det rör rumsuppfattningen, är vad Piaget kallar föreställningar.42 Dessa skiljer sig från perceptionen, som i sin tur är en enkel process. En föreställning av rummet däremot utvecklar reversibla strukturer som är baserade på Topologiska, Projektiva och Euklidiska förhållanden.43 Ur ett topologiskt perspektiv görs ingen hänsyn till avstånd, vinklar, längd och form. Det enda viktiga är ordning och existens. Barnet lär sig hantera närhet och avskildhet samt öppenhet och slutenhet. Det topologiska perspektivet utvecklas vid en tidig ålder, när barnet fortfarande inte kan se relationerna som finns mellan objekten i omgivningen.
Dess upplevelse av rummet är enkel. När den sedan blir alltmer komplex och individen försöker finna förståelse mellan objekten, leder detta till ett projektivt perspektiv. Detta perspektiv kan hantera räta linjer, vinklar, avstånd och djup. 44 En tv är ett exempel på en rumsprojektion som avbildar den tredimensionella verkligheten på den tvådimensionella skärmen.
Inom matematiken och psykologin härstammar de projektiva och euklidiska förhållandena oberoende av varandra ur det topologiska. Men övergången mellan dem präglas av flera likheter.45 Detta diskuteras även längre fram i detta kapitel i samband med Maria Nordström avhandling.
När ett barn har förmågan att se ur ett euklidiskt perspektiv förstår det att objektet är en del av rummet och inte något som finns inne i rummet. Ett
39 Piaget, 1968, s.75ff
40 Piaget, 1968, s.81ff
41 Piaget, 1968, s.84
42 översatt av uppsatsförfattaren från det engelska ordet representation.
43 Blatt,Sidney J, 1984.; Continuity and Change in Art- The Development of Modes of Representation, New Jersey, s.70
44 Piaget, Jean and Inhelder, Bärbel; The Child’s Conception of Space, London, 1963, s.153
euklidiskt perspektiv innefattar egenskapen att betrakta till exempel storlek och distans på olika sätt. En egenskap som skiljer det euklidiska från det projektiva.46
Blatt tolkar skillnaderna på följande sätt; ”The development of the projective system leads to the coordination of changes in position of objects in relation to the observer; the development of Euclidean system leads to the coordination of the various positions and displacements within a unified coordinate system”47
2.1.2 Tanken om tanken hos barnet
”The knowledge that we are thinking of things severs us in fact from the actual thing.”48 Piaget menar att barn inte är kapabla till att förstå att de tänker och hur. I sin introduktion till boken The Child’s Conception of the World uttrycker Piaget två problem med att förstå barns uppfattning av världen och hur det uttrycker sig olika beroende på var de befinner sig i utvecklingen; dels handlar det om att förstå hur barn uppfattar verkligheten och dels hur de uppfattar orsakssambanden av händelser.49 Hur skiljer barnen på fantasi och verklighet?
Deras förståelse om sin egen funktion och tänkande begränsar dem att förstå sin relation till sin omvärld. Hur barnet får kunskap om sina egna tankar och hur de fungerar är en process. Ett barn har inte förutsättningarna att förstå tankarnas karaktär oavsett vuxnas försök att förklara processen som sker när man tänker.50 Det försvårar betydelsen av deras egen förklaring av sin uppfattning. Piaget utför i boken The Child’s Conception of the World experiment på barn i olika åldrar.51 Utifrån sina undersökningar framställer Piaget tre nivåer kring hur barnet börjar utveckla medvetande kring sitt eget tänkande. Den första nivån placerar Piaget kring 6 års ålder. I denna ålder har barnet problem med att skilja det fysiska från det psykiska i det avseende att de
45 Piaget, 1963, s.301
46 Blatt, 1984, s.89
47 Blatt, 1984, s.90
48 Piaget, Jean, 1971; The Child’s Conception of the World, s. 37
49 Piaget, 1971, s.1
50 Piaget, 1971, s.37
51 Piaget, 1971, passim
inte förstår hur deras egen kropp tänker och förmedlar tankarna. De ser det som att det är deras mun som tänker, för där kommer orden ut, och att tankarna är rösten. Barnets syn på sin omvärld och på hur de själva uppfattar den påverkas inte av den vuxnes förklaringar. Det är inte förrän under det andra steget som barnet tar till sig förklaringar.52
Under den andra nivån har barnet uppnått en ålder av cirka 8 och börjar förstå att tankarna kommer från huvudet (hjärnan). Men fortfarande ser de tanken som något materialistisk skapad av till exempel luft. De förstår det som att det finns en inre mun som talar med den yttre, en röst inne i hjärnan.
Samtidigt som de håller fast vid en tro på detta så har utomstående förklaringar börjat påverka barnet, som hamnar i en kamp om att skilja tanke och objekt åt.
När detta sker träder barnet in i det tredje nivån, som sker vid 11 års ålder.53 Denna tredje fas har, förutom upptäckten att tankarna enbart finns invärtes och saknar fysisk form, mycket gemensamt med den föregående nivån. Här kan barnet skilja tanke från objekt, men också separera namnet på objektet från objektet och förstå att drömmar inte kan betraktas.54 ”The history of the child’s intellectual development is largely the history of the progressive socialisation of its individual thought, at first resisting adaptation to social conditions, then becoming increasingly penetrated by surrounding adult influences”.55 Enligt Piaget så finns det två sätt som styr tankens innehåll; det vuxnas inflytande och det som styrs av barnets egen reaktion.56
I forskningen kring barns uppfattningsförmåga är Bobo Hjort och Maria Nordström exempel på forskare som utgår från Piaget i studier av barns uppfattningsförmåga. Nordström använder Piagets kognitiva utvecklingsprocess, men är samtidigt kritisk mot hans negligering av att individen genomgår förändringar både känslomässigt och intellektuellt. Enligt Nordström förstår inte Piaget hur komplex den kognitiva utvecklingen verkligen är och att inte det går att följa stadierna exakt som han gör.57 Bobo
52 Piaget, Jean, 1971, s.38ff
53 Piaget, 1971, s.49ff
54 Piaget, 1971, s.54f
55 Piaget, 1971, s.28
56 Piaget, 1971, s.30
57 Nordström, 1990, s.150
Hjort i sin tur anser att Piagets teori inte uppmärksammar betydelsen av den rumsliga miljön vi levde i som barn har för våra värderingar som vuxen. Hur mycket rummet påverkar vår identitet.58
John H. Flavell gör i sin bok Cognitive Development en översikt av forskning och teorier kring barns mentala utveckling. Han ser svårigheterna med att det inom forskningen saknas en öppenhet för individualitet. Han menar att man enbart fokuserar på två sidor inom forskningen. Antingen håller man med det Piagetanska tänkandet eller tvärtemot.59
Hur människan uppfattar sin omvärld och hur vi utvecklas finns det delade meningar om. En teori som är kritisk mot det kognitiva perspektivet som har sin grund i Piagets teorier är den sociokulturella som förknippas med Lev S.
Vygotsky. Medan Piagets teori pekar på en inre process som för barnets utveckling framåt, är det enligt det sociokulturella perspektivet omgivning och kulturella mönster som formar barnet.60
2.2 Barndomsupplevelser hos vuxna
I teorier kring barnens kognitiva utveckling har efterföljare använt sig av Piaget för att undersöka hur barndomsupplevelser stannar kvar i den vuxne, om de nu gör det? De strukturer som existerar i Piagets utvecklingsteoretiska stadier påverkar varandra i det avseende att de skapar en grund för följande stadier att bygga vidare på. Med andra ord så följer delar från varje stadium med till den vuxne personen och enligt Piaget finns de representerade i dennes beteendehierarki på en nivå som antingen avancerad eller enkel.61
Den markanta skillnaden mellan barnet och den vuxne och deras uppfattningar av omgivningen är barnets brist på reversibilitet, vilket beror på dess starka ego. Barnet kan inte ändra riktning på sin uppfattning.62
Genom att studera dels försökspersoner och dels sina egna barn så insåg Piaget vikten av barnens handlingar för de framtida intelligensoperationerna.
58 Hjort, 1979, s.137
59 Flavell, John H, 1977; Cognitive Development, New Jersey, s. 219ff
60 Säljö, Roger, 2003; Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv, s.65ff
61 Piaget, 1968, s.10
Det operativa tänkande påbörjas, som tidigare nämnt, hos barnet från cirka sju års ålder, där de utvecklar ett reflekterande över sina egna och omgivningens uppfattningar.63
I Bobo Hjorts avhandling används Jean Piagets teorier tillsammans med två andra teoretiker; Sigmund Freud och G.H. Mead, för att diskutera en tes kring människans utveckling av kunskap och kring hur hon värderar sin omgivning utifrån de förutsättningar hon skapat som barn. Hjorts intresserar sig för den icke medvetna kunskapsutvecklingen som sker hos människan.Han vill finna en förklaring till hur människan avgör om ett ting är vackert eller fult. 64 Hjort anser att det implicit finns en diskussion om tillhörighet i teorierna och att rummet har en betydelse för hur människan formar sina uppfattningar.
Hans resonemang ser ut som följande; ”Om identiteten, vilket jag anser, formas av all internaliserad kunskap så måste det innebära att vi där också återfinner värderingar av eller värderingar till rummet, en rums uppfattning.”65 Han lämnar dock en reservation till att det kan vara på en marginell nivå dess betydelse inverkar på identiteten. 66 Han framlägger vidare en hypotes; ”Under barndomen utvecklas en rumsuppfattning och de grundläggande värderingar som därvid stabiliseras kommer att avteckna sig i den vuxnes personlighet, strategier och estetiska upplevelser.”67 Barnen samlar under sin uppväxt på sig premisser för hur samhället ska fungera. Genom att prova sig fram och betrakta sin omgivning internaliserar sig barnet strategier. Med andra ord skaffar det sig kunskap och koder om hur världen fungerar som sedan präglar deras värderingar som vuxna. Det som sker under barnets utvecklingsfaser är ett successiv formande av en identitet som stabiliseras först när det blir vuxet.
Identiteten är, anser Hjort, förknippad med personens känsla av att avgöra tillhörighet.68 Platserna som barnet har gjort sina första upptäckter på,
62 Piaget, 1968, s. 89
63 Piaget, 1968, s .88
64 Hjort, 1983, s.134f
65 Hjort, 1983, s.137
66 Hjort, 1983, s.138
67 Hjort, 1983, s.135
68 Hjort, 1983, s.135ff
människorna som omgivit det har bidragit till de egenskaper som blir en utgångspunkt under utvecklingen och som sätter spår i deras identitet.69
Förståelsen av hur barn skapar föreställningar av ett rum kan i sin tur bidra till att vuxna kan relatera till sina egna tidiga uppfattningar. Maria Nordström menar att det är svårt att förmedla upplevelsen av ett rum, speciellt för ett barn och det är viktigt att få fram viljorna för att rummet ska komma till sin rätt.70
Maria Nordströms undersökning visade att ju äldre barnen var desto mer föll deras fokus på att beskriva den inomhusliga inredningen och betydelsen av människors närhet och stadslivets prägel. Resultatet ser Nordström grunda sig i vilken fas av utvecklingen barnet befinner sig i, till exempel att den sociala gemenskapen är viktigare genom att deras kommunikationsmöjligheter breddas med åldern.71 Nordströms teori är att rumsuppfattningen är något som finns hos barnet tidigt för att det ska få en trygghet genom att känna igen sin omgivning.72 Nordström har delat in de grupper hon urskiljt efter vilka egenskaper de visat. Den första gruppen har en topologisk föreställning av rummet och hon placerar de barnen i det preoperativa stadiet. Den andra gruppen börjar utveckla ett projektivt och ett euklidiskt sätt att föreställa sig rummet i det avseende att de försöker att ange mått, avstånd i km eller m, men även ett rum i kvadratmeter. Gruppen placeras av Nordström i det konkretoperativa stadiet. Den tredje gruppen hör enligt undersökningen till de formaloperativa stadierna och här är det enbart de euklidiska föreställningarna som dominerar. Barnen har nu utvecklat en tidsmedvetenhet och en önskan att slå sig fria i sina beskrivningar, vilket Nordström tolkar som att det respresenterar vad som pågår i deras känslomässiga rum.73
Rachel Sebba ställer, i början av sin artikel, frågor om vad minnet av en barndomsmiljö innefattar; Är det fakta om vad barndom är eller är det en tolkning man skapat allteftersom? Är betydelsen av detta minne kopplat till psykiska aspekter eller till hur vi tog det till oss som barn?74 Genom att låta
69 Hjort, 1983, s.137
70 Nordström, 1989, s.47ff
71 Nordström, 1990, s.117ff
72 Nordström, Maria, 1998; ”Hur skapar barn sina rumsföreställningar”, Barnens rum, 1998 s.21ff
73 Nordström, 1990, s.117ff
74 Sebba, 1991, s.399
barn och vuxna ingå i undersökningen ville hon jämföra hur barnen ser på sin aktuella omgivning och de vuxna retroaktivt på sina barndomsmiljöer. Sebba finner att hos de vuxna finns en dominans av minnet av en utomhusmiljö oberoende av social bakgrund och kön. ”[…] this choice is not related to individual personal variables but rather to the nature of the child’s experience in the outdoors.”75 Barnen däremot svarade utifrån sina personliga variabler, och visar på en skillnad mellan pojkar och flickor och mellan den sociala miljön de bor i. Flickor föredrog att vara inomhus medan fler av pojkarna föredrog utomhusmiljön, men det fanns också en tendens över hur barnen som bodde på landsbygden trivdes bättre utomhus än de som bodde i stadsmiljö. De vuxnas minnen däremot består i majoritet av händelser och platser som har skiljt sig ur deras vardag, vilket skett på en plats där de upplevt att de fått leka fritt, oftast utomhus. Utmärkande för dessa platser är att de som barn inte kunde bege sig dit på egen hand utan att de legat på ett längre avstånd från bostaden.76
Den naturliga miljö som finns utanför det som människan konstruerat har en inverkan hos barnen som är påtaglig och som gör att den minns. Naturen är full av inspiration för både barn och vuxen. Skiftandet i väder, temperatur och marken under ens fötter som ändrar yta beroende på vart man förflyttar sig, påverkar våra sinnen. Den konstruerade inomhusmiljön är däremot mer tillbakadragen och gör inte samma intryck på barnet.77 Undersökningen visar att barn tydligt beskriver den naturliga omgivningen på flera sätt. Barnen upplever naturen ur olika aspekter, de upplever naturen som stimuli för fantasi och lek, medan den vuxnes beskrivning och förklaringar är mer ostrukturerad.78
“The conclusion that the child has a unique affinity to the environment comprises the hypotheses that this is not similar to the adult’s, that it is connected to his/her development, and that some of its qualities will not endure to maturity.”79 Med andra ord försvinner en del av de upplevelserna barn har
75 Sebba, 1991, s.401
76 Sebba, 1991, s.400ff
77 Sebba, 1991, s.416ff
78 Sebba, 1991, s.406f
79 Sebba, 1991, s.411
under sin utveckling. Rachel Sebba ser det som att när den vuxne minns gör personen; ”a journey as the adult self into the childhood self”.80 Den vuxne behåller sin vuxna syn och bildar en imaginär bild av sina barndomsupplevelser och har därmed heller inte den objektiva syn ett barn har.
81
80 Sebba, 1991, s.419
81 Sebba, 1991, s.419f
3. Historisk Bakgrund
Här följer ett kapitel som redogör för barnbibliotekets utveckling i Sverige under 1900-talet. Genom att dela upp det föregångna seklet i två vill jag uppmärksamma den milstolpen under 1960 talet som präglades av stora förändringar för biblioteken och de besökande barnen. Avslutningsvis ges en kort redogörelse av några aspekter kring dagens barnbibliotek.
3.1 1900-1960
De första barnbiblioteken utvecklades i England och USA. En föregångare till dessa bibliotek var söndagsskolan, där religion och fostran blandades med litteratur. Rörelsen hade ett mindre bestånd som barnen fick låna hem böcker ifrån. USA:s bibliotek blev en förebild för Europa och Sverige. I Norden var Norge först att intressera sig för bibliotek för barn.82
1895 öppnades de första barnavdelningarna för små barn i USA och fick snabbt efterföljare. Det fysiska rummet var viktigt på barnbiblioteken, man placerade om möjligt avdelningen på solsidan, prydde väggarna med tavlor och ställde gröna växter och blommor runt om i rummet. Målet var att barnen skulle känna sig hemmastadda under sitt besök.83 Bibliotekens huvuduppgifter var två; det första var att lära de unga besökarna självständighet och förbättra deras allmänbildning, det andra var att biblioteket skulle fungera som barnens privata plats med öppna hyllor och en speciell lappkatalog, enkel att lära sig.
Bord och stolar anpassades både efter de små och efter de lite äldre barnens storlek. En mycket populär händelse på biblioteket var sagostunderna, som
82Örvig, Mary, 1980; ”Barnbibliotekets rötter -en kort genomgång, Barnboken, s.4
83 Palmgren, Valfrid, 1909; Bibliotek och Folkuppfostran anteckningar från en studieresa i Amerikas förenta stater, Stockholm, s. 97
drog till sig många barn, men även vuxna. Under stunderna lästes klassiska berättelser om till exempel Kung Arthur eller dramer av Shakespeare.
Sagostunderna var en betydande del av bibliotekets verksamhet som bättrade på både besöken och utlånen. För att få barnen att intressera sig för ”seriös”
och lärande litteratur använde sig personalen av affischer med bilder från ett ämne som skulle väcka nyfikenhet hos barnen. Ämnet ändrades varje vecka och var ibland förknippat med sagostundernas böcker. Placeringen av dessa illustrationer och texter var noga genomtänkta till ett ställe barnen skulle uppmärksamma. 84
Det första barn- och ungdomsbiblioteket i Sverige öppnades 1911 i Stockholm och blev mycket välbesökt. 85 Valfrid Palmgren satt i föreningen Stockholms barn- och ungdomsbibliotek fram till det blev en del av stadsbiblioteket 1927. Palmgren var mycket inspirerad av de amerikanska barnbiblioteken, som hon studerat under ett besök i de nordöstra delarna av USA hösten 1907.86 Sveriges tidigare motsvarigheter till ett etablerat barnbibliotek hade varit sockenbiblioteken, folkrörelsebibliotek, kommersiella bibliotek och skolbiblioteken, alla mycket hårt hållna. Men det hade inte funnits ett bibliotek som har tagit tillvara barnens verkliga behov utan snarare styrts av vuxnas och deras värderingar87 Ett undantag före 1911 var Gustav Vasas församlingsbibliotek som tillät yngre barn låna böcker, nackdelen var att enbart den egna församlingen hade tillträde.88 Sockenbiblioteket var vanligt förekommande i Sverige ända sedan den allmänna folkskolan infördes 1842, antalet 1 437 motsvarar nästintill dagens 1 500 (jämförelse med år 1999) folkbibliotek.89
I Sverige, efter sekelskiftet 1900, började samhället se med allt mindre blida ögon på att barnarbete förekom. Genom att tillåta barnen en längre barndom skulle föräldrarna få bättre kontroll över sina barn och ett större
84 Palmgren, 1909, s.97ff
85 Ristarp, Jan, 2001; Mitt i byn! Om det moderna folkbibliotekets framväxt, s.68f
86 Jönsson och Samuelsson, 1996; Den som vinner barnen, honom tillhör framtiden, s. 6
87 Åberg, Åke, 1999;” Barnbibliotekets begynnelse”, Barnboken s.2ff
88 Jönsson, 1996, s.119
89 Svenska kommunförbundet, 2003; Bilden av biblioteket. Hösten 2003, s.11
inflytande på deras uppfostran.90 Sverige var ett land under stora förändringar och strävade mot en alltmer tydlig demokrati, vilket innebar fler upplysta invånare med lika rättigheter. Barnen hade oftast för låg ålder för att få låna böcker och den litteratur som fanns var inte alltid tilltalande för en ung person.
Samtidigt pågick en debatt om hur man skulle hindra den florerande skräplitteraturen som ansågs vara skadlig på grund av sitt innehåll av sex och snusk. Ett bibliotek för de yngsta sågs som ett alternativ och skulle locka dessa läsare. Valfrid Palmgren som hade erfarenhet av läraryrket insåg vikten av biblioteket som ett komplement till skolan och en plats att studera på.91
Finansieringen av barnbiblioteket dominerades av privata donationer men fick även kommunala anslag.92 Efter 1905 började staten ge bidrag till folkbiblioteken, vilket blev allt lättare att få under de följande åren.93 Personalen på Stockholms barn och ungdomsbibliotek (SBUB) kom oftast från välbärgade familjer och kunde därmed arbeta ideellt. I flera fall bidrog deras familjer med pengar till biblioteket. Inredningen på biblioteket kom från Sachs NK och var skapad av arkitekten Ivar Tengbom (osäkert är om möblerna var skänkta eller sålda till ett förmånligt pris).94 ”Man har i det hela sökt ge ett intryck av trevnad och ordning […]”, observerade Lizzie Moll, föreståndare för SBUB.95 Det placerades ut växter för att skapa en trevlig miljö att vistas i och de vackra dyrbara möblerna förmodade man ingav respekt eftersom de lämnades utan skador.96 En nyhet som det nya svenska barnbiblioteket införde var de öppna hyllorna. Det skulle ge barnen en möjlighet att själva botanisera och hitta passande litteratur. Detta kan jämföras med att tidigare varit styrda av bibliotekarien och behöva söka över disk. Yngre barn tilläts vistas på biblioteket, men det var enbart barn och ungdomar mellan tio och tjugo som fick låna. De besökande barnen fick lära sig att vara varsamma med böcker och de var tvungna att visa upp sina händer när de kom in; var de inte rena fick de
90 Jönsson, 1996, s.30ff
91 Jönsson, 1996, s.114ff.
92 Åberg, 1999, s.9
93 Skoglund Lena m.fl., 1982; Passa upp, passa, passa vidare, s.13
94 Åberg, 1999, s.9
95 Moll, Lizzie, 1980; ”Så arbetade Stockholms barn- och ungdomsbibliotek på 1910-talet” Barnboken, s.20
först tvätta dem. När biblioteket öppnades fanns det 1 400 band tillgängliga.
De nästa städerna att få ett eget barnbibliotek var Göteborg 1913 och Malmö 1914.97
Vid uppkomsten av Stockholm stadsbibliotek 1928 öppnades en ny barnavdelning, dock inte helt utan motstånd. Röster höjdes mot att ge barnen en egen plats i biblioteket. Valfrid Palmgren blev åter en av de drivande krafterna som slutligen möjliggjorde barnbiblioteket i det nya stadsbiblioteket.
Utmärkande för den nya lokalen var de verk av framstående konstnärer som prydde väggarna.98
Den stora förändringen för folkbiblioteken kom i och med 1930 års biblioteksförfattning. Då gavs biblioteken en högre status och beroendet av donationer utanför det offentliga försvann. Barnbiblioteken var inte prioriterade men gynnades av de förändringar som skedde. De tidiga biblioteken i landet huserades i lokaler som inte var anpassade för ett biblioteks verksamhet. Detta resulterade därefter i att inredningen inte heller kunde anpassas efter behoven. Den goda ekonomin som Sverige erhöll efter andra världskriget öppnade dock upp möjligheter för biblioteken att utvecklas. På 1940- och 1950-talen började biblioteksbyggnaden få sin egen form i Sverige, en byggnad som var konstruerad för bibliotekens verksamhet och inget annat.
Det fanns i dessa byggen ett tydligt behov att skilja de vuxna från barnen. Om man inte kunde ha en separat ingång till barnbiblioteket, placerades ofta avdelningarna med lånedisken emellan som tydlig avgränsning. 1950-talet blev tonåringarnas decennium i samhället såväl som på biblioteken. De blev en egen grupp, med egna behov.99
96 Moll, 1980, s.20.
97 Åberg, 1999, s.10f
98 Åberg, 1999, s.12
99 Åberg, 1999, s.12f
3.2 1960-talet och framåt
Den barnverksamhet och de rum som vi ser spår av idag påbörjades under 1960- talet.100 Detta var tiden då bibliotekstillväxten tog fart och gav upphov till ett nytt politiskt resonemang kring bibliotekens betydelse.101 Utbildningsdepartementet bildade en barnkulturgrupp, vars uppdrag skulle vara att föra in barnen i kulturen.102 Ett mycket stort ansvar för kulturens spridning mellan samhällets grupper lades på biblioteken. Specifikt handlade det om dem som inte fick ta del av en kulturrik miljö.103 Den viktigaste av dessa förbisedda grupper ansåg man vara barn och ungdom. Med fokus på små barn fanns det en vilja att satsa på de unga och berika deras sociala utveckling och mognad.104 Svensk biblioteksförenings (SAB) satte upp mål om att satsa och tänka nytt genom att förbereda inför en fortsatt utveckling på folkbiblioteken. 1972 utvecklade utredningen Kulturrådet ett betänkande; Ny kulturpolitik, som innebar att kulturen skulle integreras i vardagsmiljön såväl som inom de andra politiska avdelningarna.105 1974 satte riksdagen upp kulturpolitiska mål. Flera folkbibliotek formade ur dessa sina egna individuella mål för respektive bibliotek.106 Biblioteket blev en drivkraft för kulturen, men fungerade även som hjälpmedel i politiska frågor om utbildning, information och socialt välbefinnande. Av de utredningar som genomfördes vid tiden kunde man under det sena 1970-talet plocka fram tre huvudfunktioner för biblioteken;
medieförmedlare, centrum för information och kulturcentrum.107
Denna utveckling av nytänkandet om bibliotekets roll som florerade under det sena 1960 och 1970-talen resulterade i ett nytt utseende på biblioteksbyggnaden. Det skulle byggas och inredas efter det rådande samhällets stil. Flexibilitet var ett nyckelord. Tanken var att biblioteksrummet
100 Ristarp, 2001, s.116
101Folkbiblioteksutredningen; Folkbibliotek tal och tankar- En faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982 s 101
102 Ristarp, 2001, s. 116
103 Folkbiblioteksutredningen; Folkbibliotek i tal och tankar- En faktarapport från Folkbiblioteksutredningen, 1982, s 108
104 Folkbiblioteksutredningen, 1982, s.174
105 Folkbiblioteksutredningen, 1982, s.103f
106 Skoglund, 1982 s.17
107 Folkbiblioteksutredningen, 1982, s.101ff
skulle formas med möjlighet till enkel förändring. Man flyttade ut bokhyllorna från väggen och in i rummet och genom att utrusta dem med hjul kunde de lättare flyttas. Målet var att skapa en lokal som kändes bekväm för alla och tog avstånd från den tidigare stela ståndsmässiga bibliotekslokalen.108 Man flyttade sig också utanför det fysiska rummet genom uppsökande verksamhet, ett sätt att göra biblioteket tillgängligt för alla. Biblioteken började anordna olika evenemang i form av filmvisningar, teater och författarkvällar.109
Efter sextiotalet och fram till åttiotalet hade Sverige ett välmående industrisamhälle vars befolkning hade ett allt större behov av information.
Biblioteket effektiviserade utlåningen och anpassade sig. Allt fler unga valde att utbilda sig och en stor babyboom slog till, vilket ändrade förutsättningarna för biblioteken. Behovet av information växte.110 1980 tillsattes en utredning av folkbiblioteken. Deras slutbetänkande 1984 såg kultur och information som bibliotekets huvuduppgifter. De lyfte även fram den förhoppning biblioteksvärlden hade om förslag om en ny bibliotekslag, men så blev inte fallet. Lagen trädde inte i kraft förrän 1997 och några av punkterna är att bibliotek ska finnas till för alla, böcker ska vara gratis att låna och biblioteken ska drivas med skattemedel.111
Under 1990-talet fick IT-utvecklingen sitt stora genomslag och fick ta en allt större plats i bibliotekets verksamhet. Lånebiblioteket blev ett informationscentrum.112 Samtidigt befann sig landet i en ekonomisk kris som dominerades av sparande och nedskärning som kvävde kulturdebatten. Enligt Kommunförbundet upphörde en del av bibliotekens verksamheter på grund av krisen. 113
108 Ristarp, 2001, s.100ff
109 Ristarp, 2001, s.55
110Thorhauge, Jens, 2001;”The children’s library past and present” Scandinavian Public Library Quarterly,vol 34:2, s.5
111 Svenska kommunförbundet, 2003; s.9f
112 Svenska kommunförbundet, 2003, s.3ff
113 Svenska kommunförbundet, 2003, s.14
3.3 Dagens barnbibliotek
Svensk biblioteksförening (SAB) har en specialgrupp för barnbibliotek som ska främja biblioteksverksamheten för unga. Denna grupp ska finnas till för samtliga folkbibliotek runt om i landet och ska uppmuntra och stötta projekt som berör barn och ungdom. Gruppen, består av fem personer. De ska ansvara för att informationen om barns behov av biblioteken når ut och hålla medarbetare underättade om de utvecklingar som sker. De rekommendationer som kommer från SAB utgår från FN:s barnkonvention, som Sverige 1990 slöt sig till.114
Enligt undersökningar är besökarantalen på biblioteken positiva. Svenska kommunförbundet kom i sin undersökning 2003 fram till anledningen;
”Biblioteksbesöken ökar därför att biblioteken är en oslagbar miljö för lärande och en mötesplats för alla människor.”115 En av de största låntagarna är barnen.116
114 www.biblioteksforeningen.org 2005-01-12
115 Svenska kommunförbundet, 2003, s.20
116 Svenska kommunförbundet, 2003, s.19
4. Undersökning och analys
Här nedan följer resultatet av undersökningen. Tillsammans med det empiriska materialet och annat relevant material diskuteras uppsatsens huvudfrågor. Först och främst redogörs för betydelsen rummet har på barnen på ett bibliotek.
Därefter tar diskussionen itu med hur barnen förmedlar sina behov samt hur de vuxna identifierar dessa behov. En presentation av hur biblioteken i undersökningen genomförde sin planering och hur deras personliga resonemang ser ut tillför ett praktiskt exempel till diskussionen. För ytterligare en dimension på undersökningen diskuteras arkitektens roll i planering för barnens rum. Sist följer en kort diskussion om sponsringens betydelse för bibliotekens utseende och framgång.
4.1 Det fysiska rummets betydelse på barnbibliotek
Den verksamhet som ett bibliotek förmedlar avspeglas till stor del i dess inredning. Marianne Hiort-Lorenzen anser att man borde belysa betydelsen rummet har i informationssökningen mer.117 Men inredningen är inte allt, det är en mycket viktig del tillsammans med ett bra innehåll och personal.118 Ett barnbibliotek anses ha två huvudfunktioner. Den första är litteraturen; ge information, ordna boksamtal och sagostunder med mera. Den andra är biblioteket som lokal; det fysiska rummet, inredning och utrustning och administration. Ett tillfälle de båda sammanfaller är vid planeringen av bibliotekets verksamhet. Enligt Anna Birgitta Eriksson spelar inte lokalen lika stor roll när inredningen av ett bibliotek är avslutat. Hon ser inte betydelsen av
117 Hiort-Lorenzen, Marianne, 1989; I Forandringens favn, s.51ff.
118 Gomér, 2006.
