Syftet med denna uppsats har varit att undersöka planeringen och resonerandet kring barnens plats i det fysiska biblioteksrummet. Efter genomförandet av uppsatsens undersökning och diskussion hamnar funderingarna på begreppet nytänkande. Med en återblick på den historiska utvecklingen av barnbiblioteken i Sverige; har det inte alltid varit nytänkandet som varit drivkraften för barnbiblioteken? Hade det inte funnits en insikt hos vuxna att satsa på barnen och personer villiga att jobba ideellt hade barnbiblioteken haft en ännu kortare historia. Förutsättningarna var och är viljan och engagemanget hos de involverade på biblioteken. Detta är något som återfinns i planeringen hos de båda informantbiblioteken. Ett nytänkande som bygger på att främst försöka förstå vad barn och unga behöver och vill ha i det fysiska biblioteksrummet idag.
Informantbiblioteken i denna uppsats hade turen att dels få sponsorpengar och dels få produkter och rabatter som bättrade på möjligheterna för rummens utseende. De gynnades även av att kunna genomföra sina tankar och viljor utan att bli påverkade utifrån. I grunden hade personalen vid de båda biblioteken kontroll över rummets utseende. Arkitekterna i planeringarna av inredningen hölls också i bakgrunden och fungerare mer som rådgivare. Rum för barns arkitekt påpekade även själv att när man skapar för barn är det andra förutsättningar än när man skapar för vuxna. Barn använder inte ett rum som en vuxen och i detta fall hade personalen mer förståelse kring barnens behov. Biblioteken i denna undersökning genomgick grundläggande planering av sina lokaler, men det är inget måste för att skapa ett bättre bibliotek för unga. De medverkande folkbiblioteken i projektet ”Kampen mot de räta linjernas tyranni” förändrade sitt tänkande på rummets funktion, vilket bara krävde
mindre justeringar. Projektet visar också att även ett ”vanligt” folkbibliotek som inte har en specifik målgrupp kan förändras.
En viktig aspekt som utmärker informantbiblioteken är att rummet lockar barnen och att det minst lika mycket fyller ett behov hos den vuxne. Rum för
barn fungerar som en mötesplats för föräldrar, Dieselverkstadens bibliotek drar
till sig besökare i alla åldrar på grund av sin teknik. Rummen är heller inte uppdelade i vuxen- och barnavdelning på Dieselverkstadens bibliotek. Barnen måste ta sig igenom hela biblioteket för att komma till sin specifika plats, vilket kan innebära stopp på vägen.
Eftersom denna uppsats har haft fokus på barn och unga är det relevant att fråga sig på vilket sätt de får plats i planeringen. Hur förmedlar barnen sina behov till den vuxne? Och hur uppfattar de vuxna barnens behov? Jean Piagets utvecklingsperioder visar hur barnen uppfattar sin omgivning i olika åldrar och hur deras utveckling steg för steg närmar sig en vuxens förmåga att betrakta sin omvärld. Barnen uppfattningsförmåga styrs länge av deras sinnen och de skapar fiktiva världar av sin omgivning. Därför kan det vara viktigt med ett rum inrett med möbler och former som uppmuntrar till kreativitet och rörelse. Det har en positiv inverkan på barnens utveckling. Hjort menade att vi omedvetet påverkas av miljön vi upplever som barn i det avseendet att det delvis skapar våra värderingar. Genom Hjorts resonemang kan man se fördelar med att skapa ett rum som är stimulerande för barnet. Om rummet upplevs som positivt kan det påverka individen retroaktivt när de själva är vuxna och har ansvaret för hur rummet för barnen ska se ut. Sebba menade att det är den miljö som sticker ut, som präglar våra minnen.
Observation är ett återkommande begrepp i diskussioner om hur de vuxna ska identifiera barnens behov. Piaget använde sig av det, informantbiblioteken likaså. Det är ett sätt att förstå sig på barnens förutsättningar och begränsningar. I uppsatsens syfte görs ett antagande om att rummen byggs utifrån vuxnas minne från sina barndomsupplevelser. Detta kan vara riskabelt eftersom dels den vuxne inte längre upplever omvärlden som ett barn och dels att den vuxne missar att behoven förändrats sedan han/hon själv var barn. Thorhauge skrev i sin artikel att biblioteken måste vara öppna inför
förändringarna och anpassa sin verksamhet efter behoven och hur de förändras. Detta gör vissa bättre än andra. Därför kan det vara av vikt att observera och även att kommunicera med barnen, något Piaget lade vikt vid. Informantbiblioteken har fokuserat på att stimulera sina besökare och använt sig av inredningen i lokalen. Utifrån resonemanget ovan borde detta kvarlämna ett positivt intryck på både barn och vuxna.
Personligen har jag inga dåliga minnen från biblioteket som barn. Jag kommer ihåg platsen där man kunde lyssna på LP-skivor och jag minns det stora målade äppelträdet på väggen i trapphuset, som jag har det starkaste minnet från. Det visar att det är vad jag som barn lägger märke till som etsar sig fast i minnet. Det behöver inte vara det som biblioteket lagt ner mest tid på, men det visar att detaljer i det fysiska rummet kan locka besökaren och göra besöket mer spännande.
Arkitekten Magnus Troedsson talade också om ett minne från det tidiga Kulturhuset. Han hade som barn suttit i sittgropar i golvet och lyssnat på musik, ett minne som lämnat ett positivt intryck hos honom.199
Gunilla Lundahl anser att det finns ett rätt svar om vad som är bäst för barn inom arkitekturen. Hon menar att det vi kan göra är att betrakta det som med
god tanke redan gjorts till barnen och se hur det har mottagits.200 Detta
uttalande stämmer överens med mina egna tankar om den goda viljan, men också vikten av att betrakta andra projekt, lära av dem och se vad som fungerade där. Bara för att vi blir vuxna försvinner inte fantasin och förståelsen för vad som kan tänkas stimulera barnen. De vuxna behöver förstå att barnen är begränsande i sitt tänkande på samma sätt som de själva är begränsade i förståelsen av barnens verkliga perspektiv.
5.1 Fortsatta funderingar
I dag är inte längre bibliotekets roll fokuserad på litteraturen. Behoven av pedagogik blir alltmer påtaglig och det talas mycket om bibliotekets roll i
199
Troedsson, 2006
200
lärande. Men olikt de gamla värderingarna om att uppfostra ska biblioteket vara ett hjälpmedel. I denna aspekt kan man se att biblioteksrummet också får en ny roll. Eleanor Nicholson diskuterar skolbyggnaden som en tredje lärare. Artikeln pekar på hur viktig skolbyggnaden är för lärandet och att det är en
plats barnen spenderar mycket av sin vakna tid på.201 Funderingar kring
skolrummet leder tankarna kring biblioteks rum i detta avseende. Biblioteket har fått en alltmer framträdande pedagogisk roll i sin verksamhet. Borde inte biblioteken och skolans rum ha liknande krav på sitt utseende? Eller har de det, vilka är bäst?
Med nedskärningar och nedläggningar av bibliotek kan man undra om sponsring från den privata sektorn är en räddning eller stjälpning. Det finns många aspekter att diskutera kring valet Dieselverkstadens bibliotek gjort i form av sponsring. Biblioteket gynnas av dels bibliotekets rabatt hos Wahlström, ett förlag vars böcker ses inte klassificeras som kvalitetslitteratur och dels valet att göra reklam för olika tekniska produkter som de har mottagit gratis. Handlar det om en miss i moraliskt ansvar eller en vågad anpassning till samhällets förändrade behov? Finns det en sann bild på hur biblioteken ska se ut och vad de ska innehålla? Vad är ett bibliotek idag, 2006?
201