KAPITEL 7
Diskussion och slutsatser
Resultaten kommer i detta kapitel att diskuteras bland annat utifrån de texter som jag tidigare valt att sätta inom parentes (se kapitlet ”Tidigare arbeten”).
Anledningen till detta var att även dessa texter gav uttryck för diskurser om informationssamhället. Det skulle ha varit svårt att motivera varför några av texter skulle ha använts till att teckna bakgrunden och redovisas som tidigare forskning medan några skulle ha utgjort undersökningsmaterialet. I ett diskus-sionskapitel däremot kan de med fördel fungera som olika perspektiv på, och fördjupningar av, avhandlingens resultat. Dessa perspektiv tar sin utgångspunkt i pedagogiska, sociologiska, idéhistoriska och filosofiska inlägg om globalisering, individualisering, informationssamhället, teknik, lärande och kunskap.
I stort försöker jag i detta kapitel hålla mig till den struktur som ”Resultatsam-manfattningen” följer, det vill säga först tas de frågor som handlar om informa-tionssamhället i stort upp, därefter frågor som berör kunskap, lärande, identitet och slutligen IT som verktyg. Eftersom många av dessa frågor flätar i varandra är det dock svårt att helt konsekvent följa denna linje.
Det landskap som utgör informationssamhället
7.1
En väg att uppnå mitt syfte är att beskriva hur det diskursiva landskapet ser ut i
”informationssamhället”så som det konstrueras i undersökningstexterna. Detta
”landskap” menar jag kan beskrivas genom att redogöra för den diskursordning som kommer till uttryck i texterna. Enligt Fairclough (2000) finns inom varje social praktik en diskursordning där flera diskurser existerar parallellt och tävlar om att ge innehåll åt detta rum. Det är alltså oftast flera diskurser i ”luften”
samtidigt som konstruerar den sociala praktiken. Beroende på vilken nivå man är intresserad av att studera kan en diskurs beskrivas mer eller mindre detaljerat.
I denna undersökning har jag valt att presentera fyra tydliga diskurser som finns i diskursordningen, nämligen:
1. En marknadsekonomisk diskurs 2. En globaliseringsdiskurs 3. En individualiseringsdiskurs 4. En informationsteknologisk diskurs
Dessa fyra diskurser är på en rätt övergripande nivå var och en men skulle ock-så kunna betraktas som komponenter i en ännu mer övergripande diskurs för det svenska ”informationssamhället”. Ett naturlandskap till exempel kan dekon-strueras till sina beståndsdelar när det ska beskrivas; landskapet består av barr-trädsbevuxna bergssidor med branta sluttningar ner mot små sjöar och så vida-re. Likväl kan detta kallas för ett nordvärmländskt landskap. Hur stor en diskurs är och vad som ska anses ingå i den beror på syftet med analysen och den dra-maturgi som varje undersökningsprojekt väljer att skapa (Börjesson, 2003). I denna undersökning framstår de fyra nämnda diskurserna som lagom stora en-heter för att på ett rimligt sätt kunna beskriva det informationssamhälleliga landskapet. De tre första diskurserna är inte speciellt unika i sig utan har beskri-vits i mängder av rapporter och böcker tidigare. Det är diskurser som funnits under mycket lång tid. Det är därför inte så konstigt att det är just dessa som jag sett växa fram ur undersökningsmaterialet även om jag vid analysen försökt hålla mig fri från etablerade teorier.
Marknadsekonomin har funnits sedan 1100-talet då de italienska handelsstäder-na började utvecklas som centrum för fjärrhandeln (Gidlunds, 1982). Globalise-ringen och globaliseringsdiskursen är ungefär lika gammal och kan härledas till de stora upptäcktsresorna och de gamla handelsvägarna genom vilka ett utbyte av både varor, nyheter och kultur förekom. Individualiseringsdiskursen är något yngre, den kan förknippas med renässansen och den då framväxande humanis-men som ägde rum någon gång under 1500-talet. Låt vara att dessa diskurser under århundradena förändrats efter rådande tidsanda men grundelementen är ändå desamma. Det som ändå gör dem intressanta är att de fortfarande är så aktuella och på ett så tydligt sätt uttrycks i undersökningsmaterialet och i dagens samhälle. Detta gör att de fortfarande har inverkan på vårt sätt att leva. Den fjärde diskursen som identifierats i undersökningstexterna, den informations-teknologiska, får betecknas som modernare.
Det ”nya” samhället
7.1.1
Vi lämnar industrialismen för att träda in i ”informationssamhället”. Man talar om att det skett en ”revolution”. Vi har nått den ”tredje vågens samhällsbygge”
som framtidsforskarna Toffler & Toffler (1997) uttrycker det. De menar att den första vågen var bondesamhället, den andra vågen var industrisamhället och den tredje vågen är alltså informationssamhället. Detta skrev de redan 1980 och de undersökta texterna konstruerar i hög grad ett ”informationssamhälle” utifrån de kriterierna.
Det som orsakat denna ”revolution” och ”epokskifte” är IT. Det ”nya” samhäl-let innebär bland annat ”nya sätt att tänka” och ”nya sätt att uppfatta verklig-heten” på. Det nya samhället baseras på information, det är den nya ”naturtill-gången”. Eftersom information i stor utsträckning i undersökningstexterna jäm-ställs med kunskap så säger man också att kunskap är makt, det vill säga den som har kontrollen över informationen har också makt. En av de viktigaste egenskaperna i ”informationssamhället” är därför att vara ”informationskompe-tent” eller ”information literate”. En definition av begreppet ”information lite-rate” fastställdes vid en UNESCO-konferens 2003 med namnet ”Towards an Information Literate Society”. Definitionen säger att man för att anses vara in-formationskompetent ska ha förmågan att identifiera, lokalisera, värdera, orga-nisera, effektivt skapa, använda och kommunicera information. Detta anses som en nödvändig förutsättning för att kunna verka i ”informationssamhället”
UNESCO, 2005). Vidare säger man att:
To date, advancements in information and communication technologies have only increased the divide between the information rich and the in-formation poor.
Detta är något som också uttrycks i undersökningstexterna. Man menar att en risk med det ”nya informationssamhället” är att det kan skapa nya klassklyftor.
Denna gång finns klyftorna mellan dem som har tillgång till information och de som inte har det. Lösningen på detta problem är just att se till att så många som möjligt blir ”information literate”. Lyckas man med det så finns möjligheterna istället till ett samhälle med ”förnyad” och ”vitaliserad” demokrati. Detta är nå-got som Rolandsson (2003) har funnit även inom fackföreningsrörelsen. Där hoppas och tror man att IT ska kunna leda till ”direktdemokrati”.