Figur 8. I bilden ovan exemplifieras några av de institutioner som den sociala praktiken ”informationssamhället” kan brytas ned i. Under dessa specificeras vidare några av de tänkbara ”diskursiva praktiker” som kan kopplas till institu-tionerna.
Diskurs Diskurs Diskurs
Ekonomi/
För att praktiskt kunna utföra en analys måste man ha klart för sig vad dessa olika nivåer motsvaras av i den aktuella undersökningsmiljön. Som tidigare nämnts harjag utgått från ett antagande om att vi lever i ett ”informationssam-hälle”, det finns goda grunder att anta att en sådan berättelse existerar idag (Tapscott, 1997; Castells, 1998; Hylland Eriksen, 2001; Hemer & Nilsson, 1998;
Turkle, 1997; Webster, 1995). Om jag då tar detta antagande som utgångspunkt så är mitt intresseområde vilken diskursordning som konstruerar informations-samhället och hur i sin tur de dominerande diskurserna och genrerna i denna diskursordning konstruerar kunskap, lärande, identiteter och IT-verktyg. Med denna utgångspunkt ser jag ”informationssamhälle” som den sociala praktiken i min undersökning (se figur 8).
Eftersom samhället är en stor och övergripande enhet kan man välja att på olika sätt bryta ned det i mindre delar. Fairclough (2000) menar att man istället för att utgå från en samhällsnivå också kan utgå från en institutionell nivå. Han talar då om ekonomiska, politiska och kulturella institutioner. Mer specifikt blir den sociala praktiken i min undersökning då olika samhälleliga funktioner som finns inom ”informationssamhället” till exempel politiska beslutsprocesser, utbild-ning och olika kulturella yttringar. Jag kan dessutom se kommunikation och massmedia som en viktig institution i informationssamhället även om man skul-le kunna hänföra det till kulturella och ekonomiska yttringar. Även utbildnings-väsendet är en institution som kan stå för sig själv eftersom det är svårt att hän-föra till någon annan institution. Jag kan dock se att de har kopplingar till både politiska, ekonomiska och kulturella institutioner. Utbildningsväsendet är också av speciellt intresse i pedagogiska sammanhang.
De diskursiva praktikerna är sådana funktioner som konkret svarar för texters produktion, konsumtion och distribution. Några exempel som finns inom de institutioner jag valt att bryta ned ”informationssamhället” i är till exempel de funktioner som svarar för utredningsväsendets rapporter, organisatio-ners/företags ekonomiska rapporter, skönlitteratur, läromedelsproduktion, facktidskrifter och dagspress.
Urvalsmetoder
4.4
Diskussionen om hur man skall välja ut sitt undersökningsmaterial är ofta svår.
Det handlar om hur man ska ge en så rättvis bild som möjligt av verkligheten utan att den blir förvanskad på grund av ett snedvridet eller ensidigt urval.
Diskursanalys kan utföras både med kvantitativa och kvalitativa metoder. Den inriktning som används av kritisk diskursanalys, och således även i denna av-handling, är kvalitativ till sin karaktär. Sättet att resonera kring materialval och insamling skiljer sig inte vid diskursanalys i förhållande till andra kvalitativa me-toder. Taylor (2001) säger att valet av dokument kan betraktas på samma sätt som valet av respondenter till en intervju, till exempel kan dokument väljas för att de är typiska för en specifik kategori. Ett annat sätt kan vara att välja doku-ment som på något sätt är väldigt speciella. Fairclough (2000) använder sig av uttrycket ”moments of crisis” för att beteckna en typen av material som kan vara av intresse att välja.
However material only becomes data through certain considered proc-esses, including selection. What count as data will depend on the re-searcher’s theoretical assumptions, about discourse and also about the broad topic of the research (Taylor, 2001, s. 24).
Eftersom man vid denna typ av undersökning inte är ute efter att generalisera från urval till population kan man istället använda sig av så kallad ”purposive sampling”, översatt brukar den kallas ”strategisk urvalsmetod” (Cohen, Manion
& Morrison, 2000; Miles & Huberman 1994). I detta fall innebär det att jag valt texter som uttrycker olika aspekter av ”informationssamhället”.
In purposive sampling, researchers handpick the cases to be included in the sample on the basis of their judgment of their typicality. In this way, they build up a sample that is satisfactory to their specific needs. As its name suggests, the sample has been chosen for a specific purpose /…/
Whilst it may satisfy the researcher’s needs to take this type of sample, it does not pretend to represent the wider population; it is deliberately and unashamedly selective and biased (Cohen, Manion & Morrison, 2000, s.
103-104).
Miles & Huberman (1994) nämner 16 typer av urvalsmetoder som alla har olika syften även om de i viss mån överlappar varandra. Vilken eller vilka metoder man ska välja beror naturligtvis på det syfte man har med undersökningen. Tre
av dessa urvalsmetoder har funnits fungera bra för detta arbete, dessa är ”inten-sity” som handlar om att söka upp sådana fall som är speciellt rika på informa-tion. I detta fall innebär det att söka upp sådana offentliga texter som handlar om användandet av IT och om ”informationssamhället” i stort. ”Politically im-portant cases” kan vara sådant material som på något sätt ger uttryck för politis-ka viljeyttringar. I detta fall representeras detta av SOU-rapporter som doku-menterar områden som bedöms viktiga att utreda innan politiska beslut fattas.
Avslutningsvis har också i viss mån ”stratified purposeful” använts vilket inne-bär att man väljer ut material från olika subgrupper som kan finnas inom ett område. I detta fall innebär det att texter ur olika diskursiva praktiker, vilka jag kallat ”kommittéväsendet” och ”tidskrifter”, valts (se fig. 8).
Börjesson (2003) säger att man kan välja ut och tolka ett material på olika sätt alltefter de ”syften” man har med undersökningen. I och med det finns också en fara att man hamnar i fällan att välja sådant material som man på förhand vet stödjer de tankar man redan har. Silverman (1995) säger att han inom “social science” funnit ”a tendency to select field data to fit an ideal conception (pre-conception) of the phenomenon” (s. 153). Denna risk är naturligtvis uppenbar med sådana urvalsmetoder som till exempel “intensity”, vars syfte ju är att söka upp sådana fall som är speciellt rika på information. Detta kan balanseras ge-nom att man kombinerar flera urvalsmetoder, i detta fall med till exempel ”stra-tified purposeful” som strävar efter att säkerställa materialets bredd.