5.6
10
Underlaget till denna rapport är en utfrågning av ett sextiotal experter på temat ”Hur vill vi ha det framtida digitala tjänstesamhället år 2011?” /…/ Frågorna som belystes gällde vilka digitala tjänster som vore önskvärda på 10-15 års sikt. De medverkande fick utgå från två premisser, nämligen att alla nås av ”bredband” med mycket hög kapaci-tet och att all önskvärd information finns tillgänglig i digital form (SOU 2002:25, s. 5, min fetstil).
Detta är tillika med SOU 1997:31 en rätt annorlunda form av SOU-rapport.
Texten i rapporten har tillkommit genom ett referat av en så kallad ”hearing”, det vill säga en utfrågning som genomförts med totalt ett sextiotal ”experter”, dessa experter kallas också ”kloka framstående personer – erkänt kreativa stra-tegiska visionärer”. Det framgår dock inte vem/vilka det är som definierat dem som experter? Det framgår inte klart av texten men med stor sannolikhet är det de som ansvarat för hearingen, det vill säga IT-kommissionen.
I SOU 2002:25 är det i huvudsak tre kapitel som jag analyserat ”Vision 2011:
Utbildning och lärande”, ”Vision 2011: Samhällets tjänster till medborgarna”
och ”Vision 2011: Möjligheter genom IT”. I dessa tre kapitel är det tretton, av de totalt sextio personerna, som kommit till tals. Bland dessa tretton finns re-presentanter från offentlig förvaltning (3 st), det privata näringslivet (6 st) och akademiker från akademiska institutioner (4 st). I grunden kan dessa personer betraktas som författare, det vill säga de vars ordval ligger till grund för rappor-tens text.
11
För att ytterligare frigöra visionsarbetet från störande närliggande hinder och hämmande begränsningar gällde för visionärerna att inom sina respektive verksamheter ”tänk fritt, tänk stort och tänk om…” (SOU 2002:25, s. 21).
Även om de projektansvariga för denna hearing gärna ville ”frigöra visionsarbe-tet från störande hinder och hämmande begränsningar” och de ville att de utfrå-gade personerna skulle ”tänka fritt och stort” fanns en del förutsättningar och ramar inför respektive vision vilket naturligtvis påverkade vilken väg ”visione-randet” tog. Fairclough (2000) menar att det är svårt att frigöra sig från den so-ciala praktiken som är fast rotad i och utgår från verkliga materiella soso-ciala strukturer. Det gör att människors fantasier och kreativitet inte alltid är så fri som man kan tro. Det finns hela tiden en dialektik mellan de reproducerande krafterna och de transformerande. Så även om IT-kommissionen ville att delta-garna skulle ”tänka fritt” så finns det strukturer som de inte rår på. Deras egen utgångspunkt i frågan ”Hur vill vi ha det digitala tjänstesamhället år 2011”
(SOU 2002:25, s. 5) påverkar naturligtvis riktningen för visionerna.
Att försöka rekapitulera eller dekonstruera vem som egentligen i avgörande be-tydelse påverkar en text som denna att bli det den blivit är naturligtvis mycket svårt. Förutom de strukturella faktorer som jag beskrivit ovan finns även en rad medverkande personer som i olika steg fungerat som ”gatekeepers”, det vill säga som har tolkat och bestämt vad de ansett vara viktigt och inte att ta med.
Den som varit projektledare för arbetet har varit en ledamot i IT- kommissio-nen. Planering och genomförande har skötts av projektledaren och en konsult från ett namngivet företag. Vid själva hearingen fungerade IT-kommissionens kanslichef som ordförande. Han har troligen varit anställd av kommissionen men i vilken grad han varit politiskt tillsatt eller ej framgår inte. Analys av det som framkommit vid hearingen har skötts av ovan nämnda projektledare, kans-lichef och konsult. Dessutom har ytterligare en av IT-kommissionens ledamöter deltagit i arbetet (SOU 2002:25, s. 347). Närmare om hur denna ”analys” gått till, och vilken kompetens de som medverkat i den har, framgår inte.
Tolkning:
Animatör i detta fall blir de som konkret har skrivit texten i rapporten. Exakt vem eller vilka det är framgår inte klart. IT-kommissionens kanslichef har up-penbarligen deltagit i arbetet och det ligger då nära till hands att anta att han och hans administrativa personal ansvarat för denna, den rent praktiska delen av rapportframställningen.
Författare är de som svarar för orden och dess innehållsmässiga del och blir naturligtvis till dels de som deltagit i hearingen med sina visioner men även de personer som ”analyserat” referaten från hearingen. Dessa kan vara samma personer som återfinns som animatörer.
Uppdragsgivare är den vars röst eller budskap kommer till uttryck genom tex-ten. I detta fall kan det vid en första anblick verka som om det är de utfrågade
”experternas” och ”visionärernas” röst som kommer fram i SOU 2002:25. Det är naturligtvis till viss del sant men jag skulle också kunna argumentera för att det ytterst är landets styrande politiska organ, det vill säga regeringspartiets röst som kommer till uttryck i SOU-rapportens texter. Denna, den fjärde IT-kommission, tillsattes av den socialdemokratiska regeringen 1998. Orsakerna till att regeringens röst skulle kunna komma till uttryck är dels för att de formulerat kommissionens direktiv och dels för att de tillsatt ledamöterna i kommissionen.
Därutöver har man definierat vilka som ansetts vara ”experter” och ”kloka framstående personer” som varit ”erkänt kreativa strategiska visionärer”. Direk-tiven för den fjärde IT- kommissionen var: ”Att analysera informationstekni-kens påverkan på samhällsutvecklingen och dessutom främja en bred använd-ning av IT” (IT- kommissionens, 2003).
Att utifrån detta direktiv välja att göra en hearing som en ”vision” skulle kunna indikera att IT-kommissionen haft som syfte att skapa en positiv framtidsbild . Ur det perspektivet kan det vara rimligt att anse att man ska kunna få en bild av
”informationsteknikens påverkan på samhällsutvecklingen” och också ”främja en bred användning” av IT. Man skall också komma ihåg att denna rapport (SOU 2002: 25) endast är en av flera som är utgivna av den fjärde IT- kommissionen och som har samma direktiv.
Texten i SOU 2002:25 är producerad för offentlig konsumtion. De som i för-sta hand ska ta del av texten är riksdagen och regeringen som ska ha den för att
”stimulera till debatt om framtiden och de intressanta möjligheter som vårt digita-la tjänstesamhälle erbjuder” (SOU 2002:25, s. 5). I Faircloughs distributionster-mer är det de som är addresseess, det vill säga de som är den direkta målgrup-pen för distributionen. Utöver dessa antar man på goda grunder att även till exempel politiska partier, massmedia, forskare och allmänhet tar del av budska-pet. Dessa är då enligt Faircloughs terminologi hearers det vill säga sådana som inte ingår i den direkta målgruppen men finns med i tankarna när texterna dis-tribueras. Overhearers, de som officiellt inte ska ha budskapet men ändå får del av det är svårare att finna i situationen med SOU:er. En SOU är ju en of-fentlig text och är då till för alla. Rapporten finns i första hand i tryckt form på landets bibliotek men den går också att köpa från förlaget. Det finns även en elektronisk utgåva att fritt läsa eller ladda ner från Internet. Sammantaget är dessa produktions-, konsumtions- och distributionsfaktorer sådant som påver-kar SOU-textens utformning.