Direktiv och riktlinjer

Genom att titta på de riktlinjer och direktiv som finns gällande utvecklingen av e-government kan man få en uppfattning om bakgrunden till det arbete som görs och om vad som kan väntas i framtiden. De direktiv som ska efterlevas kommer från EU-kommissionen och staten. De statliga direktiven baseras på EU-kommissionens och det är därför naturligt att börja genomgången med de direktiv som kommer från EU-kommissionen.

5.6.1 EU-direktiv

i2010 är kommissionens initiativ för informationssamhället och mediepolitiken. Den skall säkerställa att kommissionens politik avseende informationssamhället och medier är enhetlig och bidra till att stärka den viktiga roll som informations- och kommunikationstekniken (IKT) spelar för våra ekonomiers prestanda (EU-kommissionen,

2007, s. 3)

Detta är EU-kommissionens egen presentation av vad i2010 är. I2010 lanserades 2005 och hade då tre uttalade mål (EU-kommissionen, 2005) Det mål som är av intresse för oss är:

Ett informationssamhälle som är integrerat, tillhandahåller högkvalitativa offentliga tjänster och främjar livskvaliteten. (EU-kommissionen, 2005, s. 11)

För att uppnå det här målet inledde kommissionen en översyn av det europeiska regelverket för elektronisk kommunikation, med avsikt att göra det mer samordnat (EU-kommissionen, 2005). För närvarande går arbetet (inom de områden som är intressanta för den här rapporten) inom i2010 ut på att utveckla riktlinjerna kring interoperabilitet samt att följa upp de pilotprojekt som genomförts (EU-kommissionen, 2007).

5.6.2 Svenska direktiv

I den första presentationen av den svenska e-governmentsatsningen 24-timmarsmyndigheten, som gavs 2000, presenterar Statskontoret den trappa som ligger till grund för mätningen av e- tjänster. Statskontorets modell innehåller fyra steg som går från information på den första nivån, via interaktion och kommunikation på mellannivåerna och slutar i samverkan i det sista och mest avancerade av stegen. Mer information om den här modellen finns i 5.4. Modellen målar upp en bild av den utveckling som Statskontoret vill se. Målet för den svenska satsningen på e-government är det som vi tidigare i rapporten definierat som one-stop

government – att samla en så stor del av de offentliga e-tjänsterna som möjligt på en plats.

Statskontoret anger även att webben är den kanal som man ser som mest intressant och det är även den som satsningen på e-government kretsar kring. (Statskontoret, 2000)

År 2004 presenterade Statskontoret (2004a) visionen för e-government enligt nedan.

Vår vägledande vision är en offentlig förvaltning med ändamålsenliga, effektiva och behovsanpassade system och processer som använder de nya e-teknologierna för att skapa en hög användar- och verksamhetsnytta. Sverige ska vara ett ledande e-samhälle, med en effektiv och tillgänglig infrastruktur som bygger på marknadsmässiga lösningar, och med bättre förutsättningar för att utveckla och använda elektroniska media och tillämpningar än i andra länder. (Statskontoret, 2004a, s. 2)

Här kan man se att visionen innehåller både system- och processperspektiv. Nyttan för användarna såväl som för verksamheten framhävs. Visionen säger till och med att Sverige ska

vara ledande i utvecklingen, vilket tyder på att ett starkt intresse från myndighetshåll finns för att utveckla en fungerande e-government. Senare i samma text finns följande textstycke att läsa.

Morgondagens offentliga förvaltning kommer att kännetecknas av en ny tillgänglighet, av utbyggda självbetjäningstjänster, av en rationell informationshantering och av en omvandlad förvaltningsstruktur. Det nya informationssamhället medför nya möjligheter till utvecklade och förbättrade tjänster. (Statskontoret, 2004a, s. 5)

Här betonas utvecklingen av de tjänster som erbjuds. Samverkan och informationshantering framhävs både här och i andra delar av dokumentet som viktiga faktorer för att nå tillgänglighet och interaktivitet för de tjänster som erbjuds via webben, vilken fortfarande är den informationskanal som sätts främst. (Statskontoret, 2004a)

Idag är målen för den svenska satsningen på e-government i grunden desamma som dem som hittills presenterats. Vissa saker har tillkommit och förändrats. Tillkommit har att det som tidigare har benämnts som användare nu preciserats till medborgare och näringsliv. Begreppen kvalitet betonas mer i senare målformuleringar vilket kan tolkas som att utvecklingen går framåt. Tidigare låg fokus på att införa e-tjänster medan det nu rör sig mot att utveckla och förbättra de befintliga (även om det fortfarande ska införas fler). Rättssäkerhet och demokrati är två andra begrepp som får mer utrymme. (Verva 2007b) I Figur 20 kan man grafiskt se den målbild för e-government som i början av 2007 presenterades av Verva. Medborgare kan i modellen nå samtliga e-tjänster genom en portal. Myndigheterna som utför de tjänster som beställs samarbetar i nätverk men utför i stort sina uppgifter på samma sätt som de gjort tidigare. Information som behövs för att utföra tjänsterna lagras i gemensamma databaser och kan sedan kommas åt av alla myndigheter som behöver den – en medborgare ska bara behöva ange en viss typ av information en gång, sedan ska den lagras och återanvändas. (Verva, 2007b)

Figur 20 – "Målbild för ett nationellt informationssystem". Källa: Verva, 2007b, s. 59.

Begreppet 24-timmarsmyndigheten som tidigare nämnts har på senare tiden kritiserats och har numera ersatts av begreppet e-förvaltning (Verva, 2007c). Verva förklarar kort vad 24- timmarsmyndigheten stod för.

Begreppet illustrerade en vision där myndigheter var mer serviceinriktade. Service och information skulle ges via webben på tider och platser som passade individen. (Verva,

2007c)

Namnbytet motiveras av Verva med att det inte var tillräckligt tydligt vad begreppet innebar.

Många tolkade det som att det bara handlade om att skapa nya e-tjänster, eller att myndigheter skulle vara bemannade dygnet runt. Att ordet myndighet fanns med i själva begreppet gjorde också att kommunerna inte kände sig omfattade. Det fanns till och med de som tolkade begreppet som att det stod för en särskild myndighet med namnet 24- timmarsmyndigheten. (Verva, 2007c)

Det nya begreppet ska enligt Verva (2007b) betona det faktum att kundkontakten är viktig för hela den offentliga sektorn. Förvaltningen ska effektiviseras och ytterligare fokus ska läggas på kunderna och det är ICT, organisationsförändring och kompetensutveckling som ska göra det möjligt.

I samband med detta bör nämnas att e-förvaltning tidigare har stått för den del av e- government som är myndighetsintern och handlar om effektivisering, det vill säga ”de

administrativa systemen och processerna” (Svenska Kommunförbundet &

Landstingsförbundet, 2002, s. 2).

Regeringskansliet (2008) presenterar i ett styrdokument en ny serie mål som satts upp för utvecklingen av den svenska e-förvaltningen. Målet med satsningen på e-förvaltning sammanfattas som ”så enkelt som möjligt för så många som möjligt” (Regeringskansliet, 2008, s. 3). I dokumentet framhålls interoperabilitet som ett av de viktigaste målen. Rättsliga förutsättningar för att möjliggöra e-förvaltning framhålls också som viktigt. En samlad tillgång till individrelaterad information framhålls också som viktigt. I dokumentet framhålls även det faktum att den kommunala verksamheten utgör en stor del av den offentliga sektorn. På grund av detta ses det som viktigt att samordna det nationella arbetet med e-förvaltning med det kommunala.

5.6.3 Mål hos svenska kommuner

Sveriges Kommuner och Landsting gjorde 2005 en genomgång av vilka initiativ som finns, vilka hinder som måste övervinnas och vilka mål som bör sättas inom kommunal e- governmentutveckling (SKL, 2005). I rapporten lyfts tre olika aspekter fram för den roll IT ska spela. Enligt rapporten ska IT:

• Frigöra resurser från administration till kärnverksamhet.

• Effektivisera och kvalitetssäkra verksamheten i syfte att skapa ”mer tid för kund”

genom att minska tiden för kringuppgifter.

Fokus ligger även i dessa mål på en kombination av intern effektivisering och medborgarnytta. Även om dessa mål inte är lika formella som de som tidigare presenterats visar de att de mål som presenterats på nationell nivå i hög grad liknar de lokala målen.