Language action perspective

Language Action Perspective, (LAP), fritt översatt till språkhandlingsperspektivet bygger, som namnet antyder på två grundläggande principer nämligen språklig kommunikation och handlingar via nämnda kommunikation. (Winograd, 2006)

Den språkliga kommunikationen är enligt LAP grunden för vad som händer i ett informationssystem. Enligt teorin är all information kommunikation, kommunikation som egentligen inte består av ettor och nollor utan möjligheter för människor att interagera. Den andra grundprincipen i LAP är att språket är handlingar, genom sina språkliga handlingar påverkar människor sin omgivning. I LAP ligger fokus på handlingar och inte informationsinnehåll. (Winograd, 2006)

Språket används alltså inte bara för att utbyta information om världen, som exempelvis via rapporter och uttalanden, utan för att förändra världen genom löften, order och deklarationer. LAP framhåller hur människor kommer överens om saker och hur de koordinerar deras aktiviteter baserat på dessa överenskommelser. (Weigand, 2006)

I kärnan för LAP ligger frågan: Hur kan IT anta en roll i att förbättra mänsklig kommunikation i organisationer och samhället i stort? Man menar att väl utförda handlingar alltid sker i en kontext baserad på konversationer. I dessa konversationer yttrar deltagarna uttalanden genom vilka de förbinder sig till och genererar handlingar. Expertbeteende bygger på att ta del av omgivningen och att veta vad man ska förbinda sig till. Weigand (2006) menar att datorer, eller beräkningsmaskiner, som behandlar symboler aldrig kan bli experter och att det således är människorna som måste instruera datorerna. (Weigand, 2006)

Ingående i begreppet LAP är ett antal modeller rörande handling. Dessa gås här igenom för att ge en bild av vilka grunder som finns gällande LAP.

6.1.1 Handling

Cronholm och Goldkuhl presenterar en handling som en aktörs utförande av en aktivitet. Den här aktiviteten ger upphov till ett resultat, det vill säga det som aktören faktiskt får gjort i samband med den utförda aktiviteten. Handlingen ger upphov till effekter vilket är sådana följder av aktörens agerande som ligger utanför dennes direkta kontroll. I Figur 25 illustreras vad en handling är. (Sjöström & Goldkuhl, 2003)

Figur 25 – Handling.

Baserad på Cronholm & Goldkuhl, 2006, s. 14.

6.1.2 Den cykliska handlingsmodellen

Cronholm och Goldkuhl beskriver en cyklisk handlingsmodell som belyser olika faser som mänskliga handlingar kan delas in i. Tre olika faser identifieras – förvärdering, ingripande och eftervärdering. Modellen finns återgiven i Figur 26. Under den första fasen gör aktören en värdering av de handlingsalternativ som finns, utgående från den världsbild han eller hon har (förvärdera). I den andra fasen gör aktören ett ingripande (utföra) samtidigt som den världsbild han eller hon har förändras (kontinuerlig varseblivning). I den tredje fasen observerar aktören de effekter handlandet medfört. Den tredje fasen innehåller reflektion kring huruvida aktörens mål med handlandet uppfylldes (eftervärdera). Efter att den tredje fasen genomgåtts kan en ny förvärdering påbörjas, varpå en cykel av handlande har skapats (Cronholm & Goldkuhl, 2006)

Figur 26 – Den cykliska handlingsmodellen. Baserad på Cronholm & Goldkuhl, 2006, s. 20.

6.1.3 Ett kommunikativt perspektiv på användargränssnitt

Sjöström och Goldkuhl (2003) för fram sin syn på hur användargränssnitt kan ses ur ett kommunikativt perspektiv. För att på ett förståeligt sätt kunna beskriva den modellen krävs en viss förståelse för författarnas syn på kommunikation.

Enligt författarna kan språklig kommunikation beskrivas med att meddelanden skickas mellan aktörer. En aktör kan antingen vara en talare eller en lyssnare. Talaren skapar ett meddelande som riktas mot en eller flera lyssnare. Lyssnaren tolkar det meddelande som skickas mot denne. Meddelandet är talarens formulering av det som han eller hon försöker förmedla till lyssnaren. Referenten är det som talaren omtalar. Meddelandet har olika förhållanden till talaren, lyssnaren och det omtalade. Meddelandet är ett symptom i relation till talaren, en signal i relation till lyssnaren och en symbol i relation till det omtalade. I Figur 27 visas hur

de olika aktörerna, referenten och meddelandet förhåller sig till varandra. (Sjöström & Goldkuhl, 2003)

Figur 27 – Meddelandet i språklig kommunikation. Baserad på Sjöström & Goldkuhl, 2003, s. 4.

Baserat på synen att ett meddelande skapas av en talare och tas emot av en lyssnare byggs en bild av den interaktion som pågår i informationssystemssammanhang upp. Enligt författarna är det viktigt att inse att när en användare använder ett informationssystem är den bakomliggande tanken att kommunicera – ett informationssystem är endast en teknisk lösning för att kommunicera med andra användare. (Sjöström & Goldkuhl, 2003)

Gränssnittet är enligt Cronholm och Goldkuhl (2006) en arbetsyta. Detta innebär att gränssnittet spänner upp de handlingsmöjligheter som användaren har – gränssnittet är användarens handlingsmedium inom informationssystemet.

Författarna presenterar tre typer av kommunikation som kan utföras genom informationssystem, nämligen handlingsrepertoar, förutsättningar och resultat (se Figur 28). Handlingsrepertoaren innebär en kommunikation från systemets utvecklare till användaren. Systemutvecklaren skapar när systemet utvecklas meddelanden till användaren i form av de möjligheter för kommunikation som skapas. Användaren tolkar dessa möjligheter och skapar en egen bild av vilken handlingsrepertoar som systemet erbjuder. Förutsättningar innebär att en användare tar emot och tolkar meddelanden från andra användare. Detta kallas en läshandling. Resultat innebär att användaren skapar meddelanden till andra användare. (Sjöström & Goldkuhl, 2003)

Utöver de olika typer av kommunikation som erbjuds av gränssnittet hos ett informationssystem så kan en användare även navigera (se Figur 28). Det kan ses som förberedelser inför de andra typerna av handlingar som finns tillgängliga för användaren. (Sjöström & Goldkuhl, 2003)

Figur 28 – Ett kommunikativt perspektiv på användargränssnitt. Baserad på Sjöström & Goldkuhl, 2003, s. 30.