Initiativ i andra länder

I en genomgång av olika ramverk för interoperabilitet jämförs aktuella ramverk från Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Danmark, EU och USA. Det konstateras att fokus i alla dessa ramverk ligger på att först skapa förutsättningar för interoperabilitet genom att standardisera informationshanteringen med tekniska standarder. I första steget ligger de stora vinsterna i att myndigheter på enklare sätt kan utbyta information med varandra. När informationsutbyte sedan gjorts enklare kan fokus istället läggas på att samordna arbetet mellan de olika myndigheterna. Gemensamt för samtliga genomgångna ramverk är ett uttalat fokus på internet. (Guijarro, 2007)

Eftersom det enligt Guijarro (2007) finns stora likheter mellan de olika nationella ramverk för interoperabilitet som finns väljer vi här att endast gå igenom det från Danmark. Utöver det danska ramverket för interoperabilitet går vi även igenom ett österrikiskt initiativ som har vissa likheter med den uppgift vi arbetar med.

5.8.1 Danmark

I Danmark går en stor del av arbetet med e-government ut på att bygga upp en gemensam informationsarkitektur. Samarbete över gränserna för de befintliga myndigheterna framhävs i arbetet med att ta fram ett ramverk för verksamhetsarkitektur. Ett centralt problem som presenteras är interoperabilitet mellan olika system. Effektivisering och digitalisering av processer med medborgaren i fokus är viktigt. (Ministry of science, technology and innovation, 2004)

Ministry of Science, Technology and Innovation presenterar i sin White Paper on Enterprise

Architecture (2003) den arkitektur för IT-system som utgör grunden för den danska strategin

gällande e-government. Fördelarna som ses med att ha ett ökat fokus vid arkitekturen kring IT-system är många och innefattar en ökad flexibilitet och minskade risker med individuella projekt. Den fördel som ses som allra störst med att ha en arkitektur för IT-system är att en sådan underlättar när det gäller att skapa interoperabilitet. Just interoperabilitet framhålls som ett nyckelbegrepp.

E-government is largely a matter of getting public sector IT systems geared to interoperability. (Ministry of Science, Technology and Innovation, 2003, s. 3)

System måste kunna kommunicera med varandra vilket kräver att data behandlas på samma sätt och att användare och säkerhet hanteras enligt en överenskommen standard. Den systemarkitektur som föreslås som en lösning definieras på följande sätt av Ministry of Science, Technology and Innovation.

Enterprise architecture denotes the basic organisation of one or more IT systems, including principles for system design and development and for interoperability. The establishment of a common framework for enterprise architecture means that solutions are defined on the basis of a common conceptual framework and that individual IT solutions are organised so that they can interoperate with other solutions on a functional level. (Ministry of Science, Technology and Innovation, 2003, s. 7)

Fram tills idag har systemutvecklingen inom offentlig sektor varit centrerad kring funktion samtidigt som interoperabilitetsfrågan inte setts som viktig – de IT-system som köpts in har i många fall varit väl lämpade för att lösa den uppgift som de köpts in för att lösa men de olika

systemen har haft begränsade möjligheter att kommunicera med varandra. (Ministry of Science, Technology and Innovation, 2003)

Den största förändringen som e-government tillför är att minska antalet kontaktytor en kund har med olika myndigheter. Det skifte som genomförs beskrivs som att gå från ett fokus på myndigheter och dessas arbete och ansvar till ett fokus på medborgare eller andra kunder och lägga fokus på hela behov eller ärenden, sett ur medborgarens perspektiv. (Ministry of Science, Technology and Innovation, 2003)

5.8.2 Österrike

I den österrikiska staden Graz påbörjades 2003 ett e-governmentprojekt som resulterade i att ett antal e-tjänster lanserades 2005. Projektets mål var att införa kvalitativa e-tjänster med minimala ingrepp i den befintliga verksamheten – att i det första införandet undvika att ändra de interna processerna. Ett starkt skäl till detta var att en stor del av de projekt som har som mål att förändra interna processer på olika sätt kan ses som misslyckanden. Trots att de bakomliggande processerna för tjänsterna inte skulle påverkas av satsningen var målet att nå upp till nivån transaction enligt den trappmodell som tidigare presenterats (se Figur 18). (Salhofer & Ferbas, 2007)

När projektet påbörjades drevs de flesta satsningarna på e-tjänster som enskilda projekt – varje e-tjänst som skulle införas drevs som ett eget projekt. I Graz ville man istället skapa en plattform där enskilda e-tjänster var lätta att införa. Filosofin bakom projektet passar bra ihop med den definition av e-government som ges i artikeln, nämligen att e-government erbjuder ett elektroniskt gränssnitt till en förvaltnings interna processer. Detta illustreras i Figur 22. (Salhofer & Ferbas, 2007)

Figur 22 – E-tjänsteplattform i Graz. Baserad på Salhofer & Ferbas, 2007, s. 184.

De e-tjänster som skulle erbjudas är enligt det synsätt som presenterades ovan endast ett nytt sätt att tillgängliggöra redan befintliga tjänster – det faktiska arbetet utförs på samma sätt och av samma personer som tidigare. Vidare presenteras i artikeln att det under projektet identifierades två olika typer av interaktion som kan beskriva alla tänkbara fall. Dessa är beställning och leverans. Detta ställde tre krav på funktioner som de befintliga processerna behövde kompletteras med:

• Elektroniska formulär och funktioner för att skicka dessa, inklusive bilagor • Elektronisk identifikation

• Elektronisk leverans (Salhofer & Ferbas, 2007)

Eftersom den modell för införande av e-tjänster som användes inte ställer krav på att de bakomliggande processerna kan beskrivas blir utvecklingen av enskilda e-tjänster relativt enkel. Det som behöver beskrivas är användarens interaktion med systemet och hur dessa interaktioner kopplas ihop med de interna systemen. Efter att detta gjorts är e-tjänsten redo att publiceras.

Den arkitektur som presenteras består av tre olika lager. Gränssnittet består av alla komponenter som behövs för interaktion med antingen medborgare eller externa system.

Affärsfunktionslagret innehåller all affärslogik som exempelvis hantering av dokument. Transaktionslagret sköter kopplingen mellan e-governmentplattformen och de interna

systemen. Integrerat med alla dessa lager är säkerhetsfunktioner som exempelvis innehåller funktioner för identifikation. I Figur 23 illustreras arkitekturen. (Salhofer & Ferbas, 2007)

Figur 23 – Lager i arkitekturen. Baserad på Salhofer & Ferbas, 2007, s. 185.

Vid modelleringen av e-tjänsterna används teknologi och dataformat som skapats för att möjliggöra interoperabilitet. Anledningen till det är att individuella komponenter inte nämnvärt ska påverkas av ändringar. Målet är med andra ord att i så stor mån som möjligt ha en modulbaserad informationshantering. (Salhofer & Ferbas, 2007)

Efter att en e-tjänst införts rekommenderas kontinuerliga förbättringar och i ett längre perspektiv förespråkas även förändring av de interna processerna. Anledningen till detta är att införandet av e-tjänster möjliggör att data i stor utsträckning behandlas eller hämtas automatiskt. Det betyder att många av de uppgifter som tidigare skötts manuellt har potential att automatiseras. I artikeln exemplifieras detta med kontrollen av huruvida en person som lämnat in en ansökan faktiskt är en medborgare i kommunen. Tidigare har detta varit en uppgift som skötts manuellt genom uppslagning i ett centralt register. Istället är det tänkbart

att låta systemet jämföra personnummer (eller andra data) mellan ansökan och registret. Detta sparar tid hos handläggaren. (Salhofer & Ferbas, 2007)