En något ironisk situation har uppstått kring välfärdsattityder i Sverige rent forskningsmässigt under 2010-talet. Ett fallande klassamhälle kring värderingar har identifierats men när väl brytpunkten för klass som förklaringsmodell rent teoretiskt skulle kunnat uppstå har mätningarna slutat. I detta arbete har ambitionen varit att dels ta reda på klassförklaringens faktiska nuvarande värde samt att hitta eventuella nya förklaringar. Om detta arbete kan anses ha empiriskt bevisat klassamhällets förlorade grepp om välfärdsattityder är en validitetsfråga.
Men om vi anser oss ha gjort det kvarstår att hitta en teori som tar vid där klassamhället tidigare stått som förklaring. OLS regressionerna gav visst stöd för värderingshypotesen men inte i tillräckligt hög grad för att proklamera en ny empirisk erövring. Vi ska som sagt inte sticka under stolen med att ett visst statistiskt brus har varit centralt genom arbetet.
Hypotesernas låga förklaringskraft kan vara delvis nedslående. Samtidigt har arbetet identifierat att ett klassperspektiv troligtvis kommer vara oanvändbart i diskussionen om välfärdsattityder om inget ändras kommande decennierna. Att en förklaring inte lyckades identifieras kan hänvisas till ett antal troliga förklaringar. Antingen var de operationaliserade variablerna av för låg validitet för att fånga upp de hypoteser som var ämnade att testas. Eller så var hypoteserna inte de rätta för att fånga in välfärdsattityder. Detta har stöd i att klassposition, variabeln med den troligtvis högsta validiteten var lika svag som förklaringsmodell som övriga hypoteser. Inte heller kön, ålder eller stad-landsbygdsboende visade sig förklara en tillfredställande del vilket kan vara ursäktande för den låga förklaringskraft som hypoteserna visade. Dock skulle det lika gärna kunna vara så att nollresultatet förklaras av att de beroende variablerna inte mäter det vi vill. Välfärdsattityder är ett brett begrepp och möjligen var det för optimistisk att försöka mäta detta med endast tre variabler. En blick över flertalet datamaterial visade att SOM-data gav störst chans att besvara frågeställningarna. Att då endast lyckas få fram tre variabler utan möjlighet till indexkonstruktioner är något överraskande. En möjlighet var initialt att använda flera datamaterial men på grund av den tidsbegränsning arbetet legat under avskrevs detta i ett tidigt skede. Det har också varit olyckligt ur uppsatsens vinkel, att datamaterialets potentiella beroende variabler alla funnits i de sju separata enkäterna vilket omöjliggjort indexkonstruktioner. Samt försvårat operationaliseringen av oberoende variabler.
Något som inte beskrivits i uppsatsen är det eventuella reliabilitetsproblemet som kan beskrivas som ett informationsproblem. Vet respondenterna exempelvis vad A-kassa är? Uppsatsens
36 hållning är att de i alla fall vet tillräckligt mycket för att svara på frågan. Spelar det någon roll om de inte vet? Denna fråga kan sägas bero på hur attityder definieras. De svarande har bevisligen tagit ställning till frågan i enkäten. Åsikter är inbäddade i alla möjliga normativa kontexter. Om respondenterna fått information och därefter tagit ställning till frågorna kanske svaren blivit annorlunda. Men då är det snarare ett informationsglapp som studeras eller i alla fall läggs in i uppsatsens ramverk. Detta ligger utanför frågeställningen. I denna uppsats har hållningen varit att även om attityder till de beroende variablerna hypotetisk är dåligt underbyggda med kunskap har svar givits och svaren ska ses som representativa för attityder.
Informationsglappet behöver inte för den delen vara ointressant. Att det ligger utanför just denna uppsats var en avgränsningsfråga. Informationsproblemet som sådant är dock något som i framtiden kan vara intressant att undersöka gällande välfärdsattityder.
En del som vi snuddat vid men inte använt fullt ut är diskussionen om kausalitet och sociala mekanismer. Svallfors pekar på att de-artikuleringen av klasspolitiken är bidragande till att klassposition tappat bäring på välfärdsattityder. Vad gäller rekommodifieringens, också kallat markandiseringens påverkan på välfärdsattityder undersöktes denna 2002 utan att Svallfors hittade nämnbar påverkan. Men idag kan det hypotetiskt vara så att den fått påverkan på välfärdsattityder tillslut. Svar saknas gällande välfärdsattityder. Men förändringar i den politiska debatten och i offentlig sektors utformning är empiriskt bekräftade. Troligtvis är det någonstans här svaren finns. Ett bra utgångsläge i framtiden skulle kunna vara att identifiera den politiska artikuleringen för att därigenom identifiera nya skiljelinjer. Troligtvis är den politiska artikuleringen eller rekommodifieringen som sker en aspekt som man bör utgå ifrån.
Uppsatsen pekar på att idétraditionen om sociala mekanismer är en bra utgångspunkt för att hitta den kausala verkan som förklarar välfärdsattityder.
Det framkommer en hel del obesvarade frågor när vi summerat fynden som gjorts i detta arbete.
Problematiken i att validiteten kan ifrågasättas leder också till att hypoteserna inte kan förkastas till hundra procent. Det kanske bästa sättet att i framtiden undersöka välfärdsattityder torde vara att ställa de frågor Svallfors ställde senast 2010. Något som kan bevisas är att konstaterade förändringar i samhället gör det motiverat att testa frågorna som denna uppsats ämnat besvara.
Svallfors forskning ger en färdig modell över hur en enkätkonstruktion skulle kunna se ut. Samt tre index som sedan kan konstrueras. Indexen i fråga är Utgiftsinexet, Finansieringsindexet och Serviceinexet som redovisades under tidigare forskning. Varför skulle inte SOM-institutet kunna lägga in Svallfors enkätfrågor i 2021 års undersökning? Vill opinionen öka eller minska
37 skatteutgifterna på sjukvård och hälsovård, stöd till de äldre, stöd till barnfamiljer, socialbidrag, bostadsbidrag och sysselsättningspolitik? Hur vill opinionen finansiera dessa områden? Vem är bäst lämpad som huvudman för Utbildning, sjukvård, Barnomsorg, Äldreomsorg och Socialvård? Det nuvarande forskningsläget och den pågående välfärdsdebatten borde göra alla ovanstående frågor både inom och utomvetenskaplig relevanta. En projektplan finns alltså halvfärdig redan nu. Om vi dock generöst godkänner denna uppsatsens slutsats, att klass inte längre kan förklara välfärdsattityder finns dock en utmaning kvar. Att finna en lämplig teori som förklarar välfärdsattityder. Validitetsproblemen med uppsatsen skulle kunna motivera att testa hypoteserna igen. Att återvända till en fråga som inte testats på 20 år har varit en utmaning.
Den genomgående validiteten och diskussionen kring densamma är det kanske bästa exemplet på svårigheterna som stötts på. Detta arbete kan ses som ett första försök att ge sig på att försöka förklara välfärdsattityder under 2020-talet. Ett 2020-tal som tveklöst kommer ha anledningen att återkomma till välfärdsattityder i Sveriges föränderliga politiska klimat.
38