7 Resultat
7.2 Postmodern-kollektivismskalans predicerande styrka på välfärdsattityder
Nästa hypotes som ska testas är om värderingsskalan som presenterats kan förklara attityder till välfärdsstaten. På grund av att vissa frågor saknar svar till beroende variabler som beskrivits ovan kommer något skilda frågor att få identifiera GAL respektive TAN värderingar beroende på vilken beroende variabel som undersöks. För att identifiera frågor har främsta utgångspunkten varit Andersson (u.å) som identifierat frågor som kan fånga in respektive
27 åsiktsdimension. Frågor har också identifierats utifrån teoretiseringen där åsikter om migration, kulturella uttryck, miljöfrågor och synen på hot och hur kollektivet ska hantera dessa har varit till grund för operationaliseringen. Respondenterna har antingen fått svara enligt följande. 1, Mycket bra förslag, 2, Ganska bra förslag, 3, Varken bra eller dåligt förslag, 4, Ganska dåligt förslag och 5, Mycket dåligt förslag. Eller ange hur oroliga de är enligt följande. 1 Mycket oroande 2 Ganska oroande 3 Inte särskilt oroande och 4 Inte alls oroande. Eftersom variablerna som mäter oro inför framtiden har fyrdelade svarkategorier saknas det mittersta värdet av naturliga orsaker i tabellen nedan. Variabeln Invandrare ska fritt kunna utöva sin religion här.
Hade svarsalternativen Helt riktigt, Delvis riktigt, Delvis felaktigt, Helt felaktigt, Ingen uppfattning. Här kodar vi in ”Ingen uppfattning” som mittensvaret i variabeln då denna kan ses som logiskt intervallsteg mellan delvis riktigt och delvis felaktigt. För att lättare tolka resultaten vänder vi på vissa av variablerna så att svarsalternativen går från positivt GAL till negativ TAN, här tar vi igen hjälp av Andersson (u.å). Vi vänder på variabeln Ta emot färre flyktingar, något GAL-värden i teorin bör finna positivt och benämner den Ta emot fler flyktingar. Vi gör likadant med förbjud tigger till Tillåt tiggeri. Vi vänder och omnämner även Oro inför framtiden: Ökat antal flyktingar till Avsaknad av oro inför framtiden: ökat antal flyktingar och Oro inför framtiden: Terrorism till Avsaknad av oro inför framtiden: Terrorism.
Vid databearbetningen syntes här det största problemet med att vissa variabler saknar frekvenser mellan varandra. Att vi har olika variabler kan som beskrivits ovan fungera eftersom vi vill mäta bakomliggande värderingar. Ett eventuellt validitetsproblem kan dock finnas vid orosvariablerna, eftersom det kan inkomma andra faktorer än värderingar vid bedömning av framtida händelser. Eftersom vi också enbart kunnat testa fyra oberoende variabler per beroende variabel kan det också argumenteras om att materialet är för svagt för att mäta den bakomliggande värderingsskalan korrekt. Fråga per fråga kan vi dock konstatera att alla beroende variabler passar in i värderingsskalan. För en överblick slås svaren mycket bra och ganska bra ihop och bildar svaret Positiv. Svarsalternativen ganska och mycket dåligt slås ihop och bildar Negativ. Efter denna justering presenteras frekvenserna nedan.
28 Tabell 5. Deskriptiv statistik. Postmodern-kollektivismskalan.
Siffrorna är angivna i procent och uppdelade per beroende variabel.
Satsa mer på friskolor N=1678
Bedriva mer av sjukvården i privat regi
Svarsalternativen mycket bra förslag och ganska bra förslag har slagits ihop och läses som (GAL) Positiv. Ganska dåligt förslag och mycket dåligt förlag har slagits ihop och läses som (TAN) Negativ. Där siffror saknas på Varken eller alternativet saknas detta svarsalternativ i enkäten.
Källa: Göteborgs universitet 2019 (Egenkonstruerad).
Kollektivistiska värderingar gällande miljöfrågor tyck stämma på få personer i Sverige. I övrigt tycks frågorna mellan regressionsmodellerna matcha någorlunda. Vid analysen av denna hypotes ber vi läsaren notera de validietsfrågor vi nämnt. Även om frågorna tycks ha någorlunda bra fördelning mellan modellernas två frågebatterier är GAL attityderna något mer frekvent förekommande vid regressionsmodellerna ett och två. Notera att vid nedanstående regression är de oberoende variablerna i orginalkonstruktion, alltså i skala 1-5 och 1-4. Nu när postmodern-kollektivismskalan konkretiseras visar nästa tabell hur väl skalan samvarierar med välfärdsattityder. Tabellen är återigen en OLS regression där välfärdsattityder återigen är de tre redan presenterade variablerna som frågar efter attityder till friskolor, privat sjukvård och A-kassan.
29 Tabell 6. OLS regressioner. Postmodern-kollektivismskalan med beroende variabler.
Ostandardiserade B-koefficienter.
Samtliga beroende variabler: 1= mycket bra förslag; 2= Ganska bra förslag; 3 Varken bra eller dåligt förslag; 4= Ganska dåligt förslag; 5 Mycket dåligt förslag
Satsa mer på friskolor:
N=1678
Bedriva mer av sjukvården i privat regi: N=1674
Sänka A-kassan:
N=1682
kontrollgrupp Kontrollgrupp Kontrollgrupp
Ta emot fler flyktingar
Källa: Göteborgs universitet 2019 (Egenkonstruerad).
Regressionsmodellerna förbättras i stort när kontrollvariablerna läggs in även här. Men hypotesens operationaliserade variabler visar sig fortfarande ha vissa signifikanta predicerande värden. För alla de signifikanta koefficienterna sånär som på en enstaka ser vi att ju mer kollektivistiska värderingar vi har ju positivare är inställningen till våra beroende variabler.
Alltså ser vi att ju mer kollektivistiska åsikter en person har ju positivare är de till att privatisera
30 och sänka A-kassan. Detta går stick i stäv med vår hypotes. Denna paradox ska dock inte överdrivas. Vid en titt på våra R² värden ser att även om modellerna är signifikanta så är den predicerande styrkan låg även för denna hypotes. Vi kan med självdistans säga att visst korrelerar postmodern-kollektivismskalan med välfärdsattityder till viss del. Dock med det lätt komiska tillägget att korrelationen går åt andra hållet än vår hypotes förutsett.
Vid denna hypotesprövningen finns en anledning att lägga lite extra fokus på kontrollvariablerna. Vi minns att Inglehart och Flanagan beskrev värderingskonflikten som en generationell konflikt. Vi har i vår kontrollgrupp ett signifikant värde på 16-29 åringar. Det är alltså till viss del en generationell fråga som inte fångas upp av värderingskonflikten. Dock så innehar vi inte ett överdrivet högt R² värde på denna variabel heller. Vår hypotes var att värderingar är den bakomliggande förklaringsfaktorn vilket vid positivt resultat borde ha renderat ålderskategorin överflödig, något som inte var fallet här. Flera frågor har nu uppkommit. Varför är sambandet omvänt gentemot vår hypotes? Varför har generationell tillhörighet påverkan när hypotesen snarare pekade på värderingarna som den egentliga bakomliggande faktorn? Om vi först fokuserar på den omvända korrelationen kan en möjlighet vara följande. Vi vet att sverigedemokraterna i stort lockar väljare med kollektivistiska, nationalistiska åsikter. Partiet befinner sig dock mer åt höger gällande ekonomisk politik. Den politiska artikuleringen från Sverigedemokraterna skulle kunna vara en faktor till att i Sverige så innebär kollektivistiska värderingar också en mer tveksam inställning till statlig välfärd (Nilsson 2018; Rydgren 2018). Vad gäller ålder och värderingar, är en möjlighet att de oberoende variablerna inte fångar in tillräckligt för att kategorisera GAL respektive TAN värderingar. En annan förklaring skulle kunna vara att de helt enkelt inte är så tätt korrelerade.
Om vi kort vänder oss till de sociala mekanismerna synliggörs att övertygelser och normer i form av postmoderna respektive kollektivistiska förklarar välfärdsattityder i liten del men inte tillräckligt för att proklamera en ny förklaringsmodell.