Vi ska nu konkretisera klassteorin samt de två utmanande förklaringsmodellerna.
Samhällsvetenskaplig forskning ska vara teoridriven. Utan en teoretisering försvinner möjligheten att diskutera kausala samband mellan korrelationer (Swedberg 2014, s. 75-76). Att komma fram till teorier kan ske på olika sätt och kanske främst inom kvalitativ forskning finns diverse konkurrerande läror som diskuterar om teori kan upptäckas i materialet eller om teorin ska vara förutbestämd och testas via teoriprövning (Rennstam & Wästerfors 2015, s. 27-28;
Swedberg 2014, s. 17-18, 23-24). Den vanligaste teoriläran i kvantitativ forskning är att använda hypoteser och deduktivt ta sig fram till en bekräftad eller förkastad teori (Creswell 2014, s. 93). Det är denna hållning vi kommer hålla i fortsättningen. Ett alternativ för denna studie skulle kunna vara att testa alla möjliga teorier för att nå en förklaring av välfärdsattityder.
Tidsbegränsningen och den enorma kvantiteten av teorier gör dock att en avgränsning är nödvändig. Litteraturen har här hjälpt till att peka ut hypoteser som utmanar klassmodellen.
Sennetts analys av en framväxande kapitalistisk kultur är en alternativ förklaring och Inglehart och Flanagans teori om nya värderingskonfliktlinjer är en annan.
Målet med vår teoretisering är att lägga en grund för att kunna förklara attityder till välfärdsstaten. Den sociologiska synen på attityder och värderingar är att de formas av omgivningen snarare än att vara rationellt och objektivt skapade av individen. Attityder ska i detta arbete förstås som normativt influerade åsikter till ett specifikt objekt. (Svallfors 2004, s.
31-32). I enkätstudier väcks ofta frågor om hur välinformerade svaren verkligen är. Detta ligger dock utanför frågeställningen i denna uppsats. Det är attityderna i sig som mäts inte hur väl underbyggda av kunskap de är. För att identifiera länken mellan den sociala verkligheten och attityder till välfärdsstaten återkommer vi här till sociologins sociala mekanismer. Explicit utgår vi från Hedströms (2005, s. 11-33) syn på dessa. Vi repeterar grunderna i Hedströms tankegods.
All mänsklig handling ska ses som medveten. Den medvetna handlingen regleras av tre interna mekanismer. Dessa i fråga är en persons A) intressen, B) övertygelser utifrån normer och C) möjligheter. De utomstående mekanismerna som kan påverka människans medvetna val är alltså avgränsade till alternativen A, B eller C. Figur 1 illustrerar tanken på sociala mekanismer.
14 Figur 1. Sociala mekanismer.
Figuren illustrerar hur mänskligt handlande kan förklaras enligt Hedströms sociala mekanismer.
Källa: Hedström 2005, s. 11-33 (Egenkonstruerad)
Att identifiera de kausala mekanismerna för attityder till välfärdsstaten kommer vi dock inte explicit att fokusera på. Denna avgränsning gör vi utifrån att uppsatsen är ett examensarbete med tids och resursbegränsningar. Istället är utgångspunkten i sociala mekanismer menat att ge djup till arbetet och förbättra de teoretiska förutsättningarna. Med denna konkretiserade kunskap om sociala mekanismer vänder vi oss nu mot vår första hypotes.
5.1 Klassposition som indikator på välfärdsattityder
Länken mellan attityder till välfärdsstaten och klassposition har tidigare empiriskt styrkts av bland annat Svallfors (Svallfors 2004, s. 14). Just klass och klassposition har otaliga teoretiska definitioner (Leiulfsrud, Bison & Jensberg 2005, s. 7, 10, 13; Oskarsson 2007, s. 12-14). Vår hållning kommer vara att utgå från Svallfors klasschema, som i sig utgår från Goldthorpes operationalisering. (Svallfors 2002, s. 19-31; Erikson & Goldthorpe 1992). Detta eftersom denna definition dels är en av de mest erkända, samt att den ger oss en bättre precision i jämförelsen med den tidigare förklaringsmodellen av välfärdsattityder (Svallfors 2004, 2011).
Goldthorpes klasschema identifierar tre skiktningar som differentierar människor. Beroende på en persons anställningsrelation, typ av produktionsenhet och position inom produktionsenheten struktureras personens livsvillkor. En persons anställningsrelation är antingen ett ägande av produktionsmedlen eller ett säljande av sin arbetskraft. Produktionsenheter definieras till fysiskt eller icke-fysiskt arbete. Inom produktionsenheter finns även olika typer av uppdelningar, exempelvis chefer och nyanställda (Svallfors, s. 19-31). Det finns goda möjligheter till fördjupad läsning om vårt valda klasschema (Leiulfsrud, Bison & Jensberg 2005, s. 7-9;
Oskarsson 2007, s. 9; Mitnik & Cumberworth 2016; Erikson & Goldthorpe 1992).
Vi länkar nu in de sociala mekanismerna. Beroende på en persons ställning inom Goldthorpes tre skiktningar påverkas dennes A) intressen, B) övertygelser utifrån normer och C) möjligheter.
15 Det rent ekonomiska intresset att ha kollektiv välfärd eller inte justeras här av klasspecifika normer och möjligheter. Svallfors adderar även hur politisk artikulering är med och formar klassbeteenden. En stor del i att prata om klass istället för inkomst som predicerande för attityder är just denna sociala dimension. Normer och värderingar är inte alltid ekonomiskt rationella. I Sverige har LO och andra fackförbund tillsammans med Socialdemokratierna inte bara byggt ett välfärdssamhälle utan också med detta har normer och värderingar om klasskamp och ett arbetarkollektiv byggt upp positiva attityder till statligt driven välfärd. Men sedan 2002 ser vi också att dessa institutioner börjar tappa i inflytande (Svallfors 2016, s. 506-507). De utomstående kausala mekanismer som vi vet påverkar klasspositioners relation till välfärdsattityder förändras alltså. Även om i inte vet de exakta i denna komplexitet tyder dessa på att klassposition bör minska i betydelse och att tidigare differentierade klasspositioner rör sig närmare varandra i avseendet välfärdsattityder.
Vi bör i vår studie rent teoretiskt se att individer som äger produktionsmedlen är mer negativa till statligt driven välfärd än de som är anställda. Ytterligare bör högre status på en produktionsenhet vara predicerande för mer negativ inställning till statlig välfärd. Den största skiktningen bör vara mellan produktionsenheter där personer med fysiska arbeten bör vara mest positiva till kollektiva välfärdsarrangemang. Om vi går vidare från distinktioner mellan klasser tyder den fallande politiska artikuleringen och tjänstemansfackförbundens alltmer framskridna politiska roll på att statlig välfärd överlag kommer att ses som positivt genomgående mellan alla samhällsklasser (Svallfors 2016, s. 506-507). Vi har heller ingen anledning att tro att klass helt plötsligt blivit starkare i sin förklaringskraft av välfärdsattityder. I takt med att samtliga samhällsklasser rör sig mot ökad positiv inställning till välfärdsattityder bör vi rimligtvis se klasspositioners predicerande styrka försvagas.
5.2 Postmodern-kollektivismskalan som indikator på välfärdsattityder
Vår andra hypotes bygger istället på något Inglehart och Flanagan (1987) kallar en tyst revolution. De menar att politiska attityder likt välfärdsattityder kan struktureras och förklaras utifrån en indelning i postmoderna respektive kollektivistiska värderingar. I Sverige har denna förklaringsmodell fått ökat empiriskt stöd samtidigt som klassförklaringen visat sig tappa i stöd (Svallfors 2010, s. 816-819; Rydgren & van der Medien 2018, s. 441-443). Med den tysta revolutionen menar Inglehart och Flanagan att en yngre generation succesivt distanserat sig från en äldre generation. Värderingarna som skiljer postmodernister från kollektivister är flera.
16 Centrala konfliktlinjer är kring migration, kulturella uttryck, miljöfrågor och synen på hot och hur kollektivet ska hantera dessa. För att exemplifiera jämför vi de två extremaste positionerna av postmodernism och kollektivism. Postmodernism kan vi förkortar med GAL, står för grön, alternativ och libertär. Kollektivism förkortar vi TAN som står för traditionell, auktoritär och nationalistisk.
• GAL värderingar kopplas till öppna nationsgränser medan TAN står för stängda nationsgränser.
• GAL kopplas till att tillåta alla former av kulturella uttryck medan TAN kopplas till att bevara gamla traditioner och assimilera andra grupper.
• GAL kopplas till att i grunden reformera samhället för att hantera klimatförändringarna medan TAN istället kopplas till klimatförnekelse.
• GAL kopplas till att individens frihet inte är värd att inskränka för att skydda kollektivet från hot. TAN kopplas till att individens frihet bör inskränkas för att skydda kollektivet från hot.
Vi tittar återigen på Hedströms sociala mekanismer. Vi ser då att normer och övertygelser är de centrala mekanismerna som enligt denna hypotes ligger till grund för skilda attityder. Med utgångspunkt ur Durant och Legge (2001) och Rydgren och van der Meiden (2018) kan vi konstruera vår hypotes enligt att postmoderna värderingar är predicerande för mer negativa attityder till statlig välfärd. I gengäld borde då kollektivistiska värderingar vara predicerande för positiv inställning till statlig välfärd.
5.3
Kapitalistiska kulturens egenintresse som indikator på välfärdsattityder
Vår sista förklaringsmodell är att grundad i Sennetts samtida samhällsanalys (Sennett 2007).Han beskriver en kapitalistisk kultur vuxit fram senaste decennierna med ojämlikhet och eroderande tillit som följd. Kortfattat kan vi förstå det som att samhället ekonomiserats och nu utgår från en kapitalistisk logik där utbud och efterfrågan trumfar till och med mänskligt liv.
Sennett pekar också på att vi ser allt mer osäkra anställningsformer och en ökad politisk populism och fallande politiskt intresse (Sennett 2007, s. 33-40, 43, 95-127). Från denna mer allmänna samhällsbeskrivning har Sennetts samhällsteori dock en mer konkret koppling till vårt mål att förklara välfärdsattityder. En persons A) intressen ligger idag allt mer individualiserat enligt Sennett (Sennett 2007, s. 50.55). I fråga om välfärdsattityder kan vi här i teorin anta att ju närma en person är att behöva tillgång till välfärd desto mer positiv inställning till densamma
17 har personen. Just de empatiska och sammanhållande samhällsnormerna som kan påverka har enligt Sennett försvagats (Sennett 2007, s 51). Med närhet kan vi exempelvis konkretisera till att en person med säkert arbete är mer negativ till att höja A-kassan eftersom den ändå inte kommer få nytta av den inom överskådlig framtid. Samhällets erodering av tillit tillsammans med en allt mer populistisk politik gör enligt Sennett också att en allmän tillit och intresse till politiken försvagats. Vi kan anta att låg tillit och lågt intresse för politik också ger en negativ inställning till en kollektiv välfärdsstat. Avslutningsvis med ökade samhällsklyftor och minskat samhällsengagemang så får den egna ekonomin en allt viktigare plats när politiska attityder ska förklaras. En starkare ekonomisk position som leder till mindre vinning av att kollektivt finansiera välfärdsattityder borde generera en mer negativ inställning till statlig välfärd.
5.4 Tre hypoteser om välfärdsattityders förklaringar
Det teoretiska ramverket består alltså av tre hypotetiska förklaringsmodeller för välfärdsattityder. Första hypotesen pekar på klassposition, andra hypotesen på människors politiska värderingar och den sista på en övergripande samhällsförändring som förändrat beteenden och prioriteringar. De tre hypoteserna ser också olika på vilka sociala mekanismer som spelar störst roll i förklaringen av välfärdsattityder. Klasspositions-hypotesen pekar på att såväl intressen, övertygelser och möjligheter spelar stor roll men lägger även in hur den politiska diskussionen påverkar vilket ger institutioner erkännande för dess påverkan på attityder. Hypotesen om en kapitalistisk kultur ser istället intressen den absolut mest framstående sociala mekanismen. Även möjligheter, och då främst ekonomiska ges även visst utrymme. Postmodern-kollektivism-hypotesen ser övertygelse utifrån normer som de mest centrala sociala mekanismerna något som kapitalistisk kultur-hypotesen helt bortser ifrån.
18