Klasspositioners predicerande styrka på välfärdsattityder

Arbetets första frågeställning frågade om det fanns något samband mellan klassposition och välfärdsattityder, samt hur detta eventuella samband ser ut. Genom att undersöka klasspositioner och deras olika relationer till välfärdsstaten ges också en inblick i den fjärde frågeställningen. Nämligen hur förklaringen av välfärdsattityder förändrats mellan 2010 och 2017. Välfärdsattityder konkretiserades ovan. Operationaliseringen av klass sker utifrån respondenternas självrapporterade yrke på en öppen fråga. Mått av subjektivitet och skilda arbetsvillkor mellan yrken med samma titel är eventuella problem. Men detta alternativ är ändå mindre subjektivt än att ange sin egen samhällsklass utifrån givna svarsalternativ (Svallfors, s.

26-27). Vi får också en kodning med samma premisser som Svallfors mätningar använt fram till 2010. De öppna svaren i enkäterna är färdigkodade enligt ISCO8803 som är en internationell yrkesklassificering vida använd inom samhällsvetenskaplig klassforskning (Leiulfsrud, Bison

& Jensberg 2005; Oskarsson 2007; International labour organization 2004). Omkodningen av ISCO8803 till samhällsklasser sker via samma algoritm som Svallfors använde 2002 (Svallfors 2004, s. 242-245). Algoritmen har anpassats för att passa vårt material, mer utförlig om kodningen kan läsas under bilagor. Algoritmen har omvandlat subjektivt yrke till sex olika samhällsklasser. Vi väljer utifrån Svallfors (2004, s. 19-31) att se variabeln som nominal snarare än ordinal. Vi har utifrån vårt teoretiska perspektiv nu delat in yrken utefter dels ägande av produktionsmedel eller säljande av arbetskraft. Typ av produktionsenhet och avslutningsvis plats inom produktionsenheten. Vi får då fram sex olika samhällsklasser. Eftersom vi här har tre separata beroende variabler skiljer sig fördelningen av samhällsklasser något mellan de beroende variablerna. Skillnaderna är dock så små att de inte påverkar analysen. Därför presenteras högsta och lägsta frekvensfördelningen av klassvariabeln. För exakta tal se bilagor.

I tabellen nedan för slår vi ihop Mycket bra förslag och Ganska bra förslag. Vi slår också ihop Ganska dåligt förslag med Mycket dåligt förslag. Detta gör vi för att få en överblick av hur olika samhällsklasser ser på våra beroende variabler. Notera att OLS regressionen i tabell 4 kommer ha standardkodningen 1-5.

24 Tabell 3. Deskriptiv statistik av klassvariabel samt korstabell med beroende variabler.

Samtliga siffror är angivna i procent

Satsa mer på friskolor N=1554

Bedriva mer av sjukvården i privat regi

Negativa Positiva Varken eller

Negativa Positiva Varken eller Klasspositionerna visas i högsta till lägsta observerade frekvensen mellan de tre beroende variablerna.

Källa: Göteborgs universitet 2019 (egenkonstruerad).

Frekvensen av de olika klasspositionerna avslöjar en sammanlagd tjänstemannaklass större än den sammanlagda arbetarklassen. En förskjutning blir tydligt från 2010 fram till 2017. Vårt material visar att övre tjänstemän idag är mer positiva än egenföretagarna till nyliberala förslag.

Visserligen är frågan om A-kassan ett undantag men med marginell differens mellan dessa klasser. Faktum är att om övre tjänstemän utesluts syns inga centrala linjer som skiljer tjänstemännen från arbetarna. Den trend som identifierades av Svallfors mellan 2002 och 2010 verkar utifrån vår framtagna data ha fortsatt. Typ av produktionsenhet, alltså om en person tillhör en tjänstemannaklass eller arbetarklass tycks nu helt ha förlorat bäring. De övre tjänstemännen är undantaget som fortsatt är något mer positiva till våra förslag om att minska den statliga välfärden. Vi har nu fakta på att produktionsenhet inte längre är den starkast skiljande faktorn mellan klasspositioner vilket varit fallet innan.

Överlag kan vi också konstatera att inställningen är genomgående negativ till alla våra tre förslag, de enda två undantag vi hittar är övre tjänstemännens och egenföretagarnas positiva syn på att minska A-kassan. För att se mer exakt hur starkt sambandet är mellan klassposition och välfärdsattityder visar nästa tabell en OLS regression mellan klass och välfärdsattityder.

Klassposition ska här ses som nominal. Icke facklärda arbetare sätts som referensgrupp, vår hypotes är då att övriga samhällsklasser bör vara mer positiva till de tre förslag i har som beroende variabler.

25 Tabell 4. OLS regressioner. Klassposition med beroende variabler. Ostandardiserade B-koefficienter.

Samtliga beroende variabler: 1= mycket bra förslag; 2= Ganska bra förslag; 3 Varken bra eller dåligt förslag; 4= Ganska dåligt förslag; 5 Mycket dåligt förslag

Satsa mer på friskolor:

N=1554

Bedriva mer av sjukvården i privat regi: N=1555

Sänka A-kassan:

N=1605

kontrollgrupp Kontrollgrupp kontrollgrupp

Övre tjänsteman

Källa: Göteborgs universitet 2019 (Egenkonstruerad).

Vi ser att den teoridriva regressionsmodellen inte håller för inställning till friskolor. Ett alternativ kan dock vara att klassposition helt enkelt tappat bäring på denna typ av välfärdsfrågor. Våra övriga justerade R² värden skulle kunna vara en indikator på detta. Likaså de likartade intercepten som alla ligger på värde tre, varken bra eller dåligt och angränsar mot fyra, ganska dåligt. Men i och med att vi saknar tillförlitliga resultat är det dock bättre att utlämna klass som indikator när åsikter om satsningar på friskolor ska förklaras. Om vi ser till övriga två regressioner är de mer tillförlitliga i fråga om ett helhetsgrepp. Skulle vi blint litar på vårt material skulle vi svart på vitt kunna säga att klassamhället i fråga om attityder till att sänka A-kassan och satsa på privat sjukvård är död. Vi beaktar dock de validitetsnotiser som

26 presenterats tidigare. Det klaraste koefficientvärdet finner vi för övre tjänstemän. Våra OLS regressioner tyder på att övre tjänstemän övertagit rollen som rollen som mest skeptisk gällande statlig välfärd från egenföretagarna. Vi har dock som syns endast ett statistiskt signifikant värde att jämföra med hos egenföretagarna vilket manar till försiktighet i analysen. I jämförelse med Svallfors R² värden på över tio, runt 2000-talets början ser vi dock en klar nedåtgående trend.

Varken bedriva mer av sjukvården i privat regi eller sänka A-kassan når 0,04 markeringen på R² värdet.

Kontrollvariablerna indikerar att ålder har en signifikant predicerande styrka på två av våra regressionsmodeller. Utifrån kontrollvariablerna ser vi också att de väl signifikanta resultaten för klass inte försvinner när kontrollvariablerna ingår i modellen. Klass har alltså viss predicerande styrka om än liten. Kön, ålder och stad-land boende är inte bakomliggande faktorer. Hur väl predicerar då klassposition med välfärdsattityder? Ska man se på vår friskolefråga är svaret kort och gott, inte alls. Om vi lägger fokus på frågeställningen kan avsaknaden av predicerande kraft ses som en bekräftelse av vår idé att klass ytterligare tappat i förklaringskraft på välfärdsattityder. Om validiteten bedöms vara okej så har vi ett antal intressanta resultat. Den rekommodifiering och de-artikulering som skett senaste decennierna tycks till stor del ha suddat ut klass som förklaringsmodell för välfärdsattityder sedan 2010. Ett resonemang utifrån sociala mekanismer tyder på att antingen har intressen, övertygelser utifrån normer eller möjligheter har dramatiskt blivit mer lika mellan samhällsklasserna.

Rekommodifieringen som skett gör att vi direkt kan utesluta möjligheter, klassberoende möjligheter till individuell välfärd bör snarare ha ökat mellan klasspositioner. Den kanske mest rimliga förklaringen är att normer hos tjänstemannaanställda har förändrats. Genom ökad facklig organisering kan normerna i denna grupp ha skiftat till att bli mer positivt inställda till statligt driven välfärd. En logisk förklaring som har stöd i vårt material som kan ge intressanta underlag för diskussion och fortsatta studier.