Attityder till den svenska välfärdsstaten
Klass och konkurrerande förklaringsmodeller under 2010- talet
Institutet för samhällsstudier Kandidatuppsats
Författare: Christian Koponen Edvardsson Handledare: Gergei Farkas
Examinator: Dino Viscovi Termin:HT19
Ämne: Sociologi Nivå: Grund
Kurskod: 2SO30E, dk lll
Abstract
Title: Attitudes towards the Swedish welfare state: Class and competitive explanatory models
during the 2010s.
Author: Christian Koponen Edvardsson
Between the years of 2000 and 2010 attitudes towards the welfare state have seen a rapid decline in class dependence in Sweden. But from 2010 to today the research on the topic are non- existent. This study will examine how class attitudes towards the welfare state has changed in Sweden from 2010 to 2017 and if explanations other than class can be identified. By using survey data from the SOM-institute’s The National SOM surveys 2017 OLS regressions is applied to test the predictive power of class and two other hypotheses on welfare state attitudes.
The two other hypotheses are Inglehart and Flanagan’s theory of a value change in industrial societies and Sennetts theory proclaiming a new capitalist culture. The attitudes tested were towards privatization of schools, healthcare and level of unemployment benefits. The findings indicate that class dependence on welfare state attitudes in the last decade continue to decline.
The middle class have now embraced the state driven welfare and are now just as positive as the working class. Selfemployed and higher officials stand out with lower support of the state driven welfare but are still more supportive than not. Since the continuing rise of the support in state driven welfare class differences are virtually disappearing. In finding a new explanation I find low support for Sennetts theory which focuses on self-interest, trust against others and decline in political interest. Neither did this essay find support for political values organized in postmodern versus collectivist to predict welfare state attitudes. The three hypotheses did predict a small part each, but neither were strong enough to be proclaimed as a new explanation of welfare attitudes. The main finding in this essay is thus that class no longer can predict welfare attitudes in Sweden, a country that for long was politically defined by class conflict.
Nyckelord
Välfärdsstat, attityder, klass, värderingar, egenintresse
Keywords
Welfare state, attitudes, class, values, self-interest
Innehållsförteckning
1 Inledning ...1
2 Bakgrund ...2
2.1 Klassposition och attityder: Bindande sociala mekanismer ...2
2.2 Erodering av klassberoende intressen och den politiska artikuleringen ...2
2.3 2010-talets utmanande förklaringsmodeller ...3
2.4 Klass och konkurrerande förklaringsmodeller under 2010-talet ...4
3 Studiens syfte ...5
4 Tidigare forskning ...6
4.1 Den svenska opinionen ...6
4.2 Nationalekonomins neoklassiska teorier ...7
4.3 Sociala stratifieringsteorier ...8
4.4 Politiska attityder: En teoridualism ...8
4.5 Rekommodifiering och de-artikulering: En samtida paradox ...9
4.6 Åren 1980 till 2002: Klassberoende välfärdsattityder ...9
4.7 Åren 2002 till 2010: Minskat klassberoende för välfärdsattityder ... 10
4.8 Tidigare forskningens identifierade ingångsvärden för analys ... 11
5 Teoretiskt ramverk ... 13
5.1 Klassposition som indikator på välfärdsattityder ... 14
5.2 Postmodern-kollektivismskalan som indikator på välfärdsattityder ... 15
5.3 Kapitalistiska kulturens egenintresse som indikator på välfärdsattityder ... 16
5.4 Tre hypoteser om välfärdsattityders förklaringar ... 17
6 Metod och material ... 18
6.1 Material ... 18
6.2 Etiska riktlinjer ... 19
6.3 Beroende variabler... 19
6.4 Kontrollvariabler ... 20
6.5 Analysverktyg ... 21
7 Resultat ... 23
7.1 Klasspositioners predicerande styrka på välfärdsattityder ... 23
7.2 Postmodern-kollektivismskalans predicerande styrka på välfärdsattityder ... 26
7.3 Kapitalistiska kulturen och dess predicerande styrka på välfärdsattityder... 30
7.4 Resultatsummering ... 33
8 Diskussion ... 35
9 Källförteckning ... 38
10 Bilagor: ... 43
1
1 Inledning
Världens mäktigaste inhemska socialdemokratiska parti har över senaste årtiondena tappat i stöd. Samtidigt har attityder till det socialdemokratiska triumfbygget, den svenska välfärdsstaten tappat i klassbetoning. Historiskt har utgångspunkten för att förstå politiska attityder i Sverige varit att vända blicken mot det svenska klassamhället. Sedan 2002 har dock klass i allt mindre grad kunnat visa sig vara predicerande för attityder till välfärdsstaten (Svallfors 1996 s. 83-88; 2004 s. 117-121; 2011, s. 816-819). Att klass i allt mindre grad tycks styra politiska attityder innebär dock inte en ökad negativitet till välfärdsstaten. Istället syns sedan 1990-talets ekonomiska kris en konsolidering av stödet för den svenska välfärdsstaten (Nilsson 2018, s. 2-3, 10-13). Det visar sig ironiskt nog att Socialdemokraterna befinner sig i kris medan den socialdemokratiska välfärdsstaten upplever sitt högsta stöd på decennier (Svallfors 2016, s. 807, 819; Nilsson 2018, s. 2-3). Klassposition är inte längre självklart förknippat med attityder. Sedan 2002 har sambandet mellan klass och politiska attityder försvagats. Vi är hypotetiskt på väg in i en ny era där attityder inte längre formas i ett klassamhälle men den sociologiska litteraturen har här lyst med sin frånvaro. Senaste teoriförankrade analysen av svenskars attityder till välfärdsstaten är från 2010 (Svallfors 2011, s. 806-825). Om klass inte längre kan förklara välfärdsattityder så måste det finnas något annat som förklarar dessa. Samtidigt saknas empirisk bekräftelse på att klass verkligen har tappat sin inverkan på välfärdsattityder. Hur teoretiskt troligt det än må vara saknas bevisen för att övertyga juryn. Vårt mål med denna studie kommer vara att lägga fram dessa bevis. Hur kan vi förklara välfärdsattityder i Sverige under 2010-talet?
2
2 Bakgrund
2.1 Klassposition och attityder: Bindande sociala mekanismer
Utgångspunkten i sökandet efter en förklaringsmodell för välfärdsattityder bör vara bästa tillgängliga forskning (Creswell (2014, s. 32, 93). Denna visar att även om klass förlorat i förklaringsvärde för attityder har ännu inget skifte till andra sociala skiktningar kunnat empiriskt beläggas (Svallfors, 2004, s. 117, 2016, s 816-819; Esping Andersen 2009, s. 39, 46- 48, 59-74; Durant & Legge 2001, s. 85-87; Holmberg & Oscarsson 2004, s. 47).
Utgångspunkten kommer alltså vara klass. Vi ska nu se hur relationen mellan klass och politiska attityder kan förstås och varför korrelationen har försvagats över tid. Tanken om Sociala mekanismer är en sociologisk idétradition som här kan hjälpa till att förklara relationen mellan klass och politiska attityder (Hedström 2005, s. 11-113; Hedström & Ylikoski 2010, s. 50-54;
Svallfors 2004, s. 34-42). Utgångspunkten är att all mänsklig handling ska ses som medveten.
Den medvetna handlingen påverkas av en persons A) intressen, B) övertygelser utifrån normer och C) möjligheter. Den sociala verklighetens kausala inverkan på en individ avgränsas därför till dessa tre områden. Utifrån Svallfors (2004, s. 34–42) kan sociala mekanismer identifieras som binder samman klassposition och attityder. De två starkaste mekanismerna är klassberoende intressen och klasspecifika normer. Det föregående formas av att risker och möjligheter ser olika ut beroende på vilken klass som personen i fråga har. Intresset att minska skattetrycket och välfärdsstaten kan gissningsvis vara större för en person som gynnas ekonomiskt än en person som missgynnas. Klasspecifika normer är istället byggda på interaktion och kommunikation. Ett normsystem mellan och inom klasser kan ligga kvar och påverka attityder även där ett klassberoende intresse säger en annan sak. Ytterligare social mekanism som länkar klass och attityder är den eventuella politiska artikuleringen. Detta begrepp innebär att politiska institutioner behöver betona klass och ge klass en politisk dimension för att klass ska kunna utmynna i diversifierade attityder. (Svallfors 2004, s. 14;
Holmberg & Oscarsson 2004, s. 64-67).
2.2 Erodering av klassberoende intressen och den politiska artikuleringen
Nu när förståelsen för de kausala mekanismerna mellan klass och politiska attityder synliggjorts kan fokus läggas på varför länken försvagats senaste decennierna. En central distinktion kring klass är enligt Svallfors anställningstyper (Svallfors 2004, s. 19). Sedan 2010 finns en kultur i samhället som bygger på korta anställningar och en förändrad arbetsmarknad (Sennett 2007, s.3 45; Svallfors 2004, s. 11). Detta indikerar att klassberoende intressen kan ha ändrats eller förskjutits för den svenska befolkningen sedan 2010. Redan 2004 testade Svallfors (2004, s.
13) tre hypoteser då han såg ett föränderligt samhälle och en minskad klassinverkan på attityder.
Dessa tre hypoteser löd enligt följande. A) Klasspåverkan på attityder stärks av ett hotande föränderligt samhälle. B) Klasspåverkan på attityder minskar på grund av ett föränderligt samhälle. C) Klasspåverkan på attityder stärks i vissa frågor och försvagas i andra frågor. 2002 visade sig klass fortfarande ha bäring men hypoteserna är fortfarande aktuella.
Politiken i Sverige har sedan 2000-talets början minskat i transparens gällande policyprocesser.
Ekonomiskt starka aktörer utan klassintressen har fått mer makt och traditionellt sett starka klasspolitiskt orienterade organisationer som exempelvis LO har sett sitt inflytande minska.
Detta har gjort att den politiska artikuleringen minskat (Svallfors 2016, s. 507, 511-513). Den konstaterade minskningen av klassamhällets styrka mellan 2002–2010 hänvisar Svallfors i stort till en minskad betoning på klass i den politiska debatten. Svallfors beskriver denna minskning av politisk artikulering kring klass som en de-artikulering (Svallfors 2011, s. 818-819).
2.3 2010-talets utmanande förklaringsmodeller
Redan 1987 pekade Inglehart och Flanagan (1987, s. 1304) på att politiska konfliktlinjer inte längre kan hänvisas till en höger vänster-skala och ekonomisk fördelningspolitik. Istället pekar de på att en tyst revolution svept fram bland yngre generationer. En postmodern ungdom som sympatiserar med individuella rättigheter, självförverkligande och allmänt frihetliga attityder.
En äldre generation har enligt Inglehart och Flanagan gått i polemik med dessa värderingar.
Äldre generationer vandrade istället mot värderingar av kollektivism och auktoritära attityder.
Inglehart och Flanagan menar att den traditionella fördelningspolitiken som är tätt förknippad med klass börjar försvinna. Statsvetare använder idag GAL-TAN skalan för att kategorisera dessa värderingar (Oscarsson u.å, s. 411-412). Postmoderna värderingar (GAL) befinner sig på en sida av skalan och kollektivistiska (TAN) värderingar befinner sig på andra sidan av skalan.
Trots att Ingleharts och Flanagans artikel publicerades redan 1987 är det först under 2010-talet som teorin visat sig få konkret förankring i Sverige. Rydgren och van der Meiden visar inte bara att klassposition i allt mindre grad kan förklara partipolitiska sympatier (Rydgren & van der Meiden 2018, s. 441-443). De visar också att Ingleharts och Flanagans identifierade konfliktlinje även börjat få konkret påverkan på den svenska politiken senaste 15 åren (Rydgren
& van der Meiden 2018, s. 443-447).
4 Richard Sennett (2007, s. 98-125) pekar på att 2000-talets politik blivit mer kortsiktig och att en kapitalistisk kultur idag dominerar samhället. Ifrån en politisk sociologisk dimension innebär det att politiken blivit kortsiktig och populistisk. Sennett menar att väljarna varken vill eller orkar sätta sig in i komplexa frågor utan konsumerar politik och går vidare till nästa om den inte fungerar, en kortsiktighet råder. Vidare menar han även att tilliten till såväl institutioner som till andra människor försvagas i denna nya samhällskultur. Om blicken riktas mot de sociala mekanismerna som kopplar klass till attityder så pekar Sennetts teori främst på att den politiska artikuleringen börjar luckras upp. Inglehart och Flanagans forskning pekar istället på att klasspecifika normer börjar lösas upp.
2.4 Klass och konkurrerande förklaringsmodeller under 2010-talet
Minskningen av klassretoriken till trots så menade Svallfors att Sveriges politiska attityder 2002 kunde sammanfattas som ett klassamhälles kollektiva medvetande (Svallfors 2004). Från 2002 fram till 2010 visade sig klassbetoningen på attityder till välfärdsstaten vara starkt avtagande och ha tappat i betydelse. Den senaste förklaringen av svenska folkets attityder till välfärdsstaten från 2010 visar att medelklassen visade ett homogent starkt stöd för kollektiv välfärdsfinansiering. Detta eftersom den övre medelklassen blev mer positiv till en kollektiv välfärd i jämförelse med tidigare. Arbetarklassen har alltid varit positivt inställd till kollektivt finansierad välfärd. Alltså har övre och undre medelklassen under 2000-talet börjat likna arbetarklassen i sina attityder till välfärd (Svallfors 2011, s. 818-819). Klasspositioners korrelationer med välfärdsattityder utmanas dock under 2010-talets Sverige enligt litteraturen av en ekonomiserad och individualistisk kultur. Samt av nya värderingskonflikter där postmodern individualism står mot kollektivism. Med hjälp av data från SOM-institutets senaste tillgängliga opinionsundersökning från 2017 (Göteborgs universitet 2019) ämnar denna uppsats återigen undersöka attityder till den svenska välfärdsstaten i ett föränderligt samhälle.
5
3 Studiens syfte
Syftet med denna studie är att bidra med ny kunskap om hur klassmönstret i attityder till välfärdsstaten förändrats från 2010 till 2017. Samt att se om andra förklaringar än klassposition kan identifieras för att förstå attityder till välfärdsstaten 2017.
Frågeställningar:
- Om det finns ett samband mellan klassposition och attityder till välfärdsstaten hur ser sambandet ut?
- Om det finns ett samband mellan positionen på en postmodern-kollektivismskala och attityder till välfärdsstaten hur ser sambandet ut?
- Om det finns ett samband mellan en kapitalistisk kultur och attityder till välfärdsstaten hur ser sambandet ut?
- Hur har förklaringen av attityder till välfärdsstaten förändrats mellan 2010 och 2017?
6
4 Tidigare forskning
2010-talets avsaknad av teoretiskt grundad forskning gällande välfärdsattityder till trots kan en överblick av den tidigare forskningen vara till behjälplighet. Resultat från liknande studier kan belysas. Den befintliga litteraturen kan också peka ut referenspunkter uppsatsens resultat kan jämföras med (Creswell, s. 60). En blick tillbaka på inledningen visar också att detta arbetes sammanhang, utformning och relevans belyses utifrån den existerande litteraturen. I vårt angreppssätt på den tidigare forskningen bör fokus ligga på fyra delar. A) Dels bör vi kartlägga svenska befolkningens allmänna politiska attityder. B) Vi bör också bygga upp en förståelse för vilka teoretiska utgångspunkter som brukar används när politiska attityder ska förklaras. C) Det är också önskvärt att identifiera statistiska referenspunkter för den kommande analysen. D) För att göra en så adekvat analys så möjligt bör också metodologiska referenspunkter har hittats.
4.1 Den svenska opinionen
Till att börja med vänder vi blicken mot litteraturen för att få en överblick kring den svenska opinionen. Sedan 1986 genomför SOM-insitutet vid Göteborgs universitet en årlig enkätundersökning med ett representativt urval av den vuxna befolkningen. Undersökningen ligger till grund för hundratals rapporter och artiklar kring den svenska opinionen. Några exempel är rent statistiska framställningar som beskriver förtroendet för Finansinspektionen, Public service och försäkringskassan (Weissenbilder 2019a; Weissenbilder 2019b;
Weissenbilder 2019c). Det finns även mer heltäckande rapporter om ämnen såsom tilliten inom det svenska samhället till institutioner (Wärnlöf Bové 2019). I ett komparativt perspektiv sticker Sverige ut med en hög tilltro till den offentliga sektorn. Över tid syns dock en nedåtgående trend i tilliten till det offentliga. Den nedåtgående trenden har stark korrelation till partisympatier. Sverigedemokraternas sympatisörer sticker ut med en större skepsis mot den offentliga sektorn. Om dessa sympatisörer exkluderas är tilliten relativt stabil även över tid.
Partisymatisörer till Moderaterna och Kristdemokraterna har något lägre tilltro än väljare till vänster men den är marginell i jämförelse med Sverigedemokraternas sympatisörer (Holmberg
& Weissenbilders 2019, s. 3-13). I specifika frågor såsom arbetskraftinvandring syns viss skillnad i åsikter mellan löntagare som är mer negativa och arbetsgivare som är mer positivt inställda (Lindgren 2018, s. 384-386). En diskrepans mellan arbetstagare och arbetsgivare kan med enkelhet teoretiseras utifrån ett klassperspektiv. I denna specifika fråga verkar klass alltså fortfarande ha bäring.
7 Mellan åren 1980-1990 med bakgrund av finansiell instabilitet kulminerade missnöjet mot det offentliga i Sverige, 1990 var över 50 av befolkningen positiva till en minskning av offentlig sektor. 2017 var den siffran nere på 21% (Nilsson u.å, s. 55-64; Nilsson 2018, s. 1-4). Sedan 1994 har opinionen som vill minska offentlig sektor konstant legat under 30%. Att minska offentliga sektorn och privatisera har alltså svagt stöd hos den svenska befolkningen. SOM- institutets litteratur påvisar här en motsättning sedan 1990-talet där väljare till Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna är starkt emot vinster i välfärden. Deras riksdagsrepresentanter är istället positivt inställda till detsamma. Bland Socialdemokratiernas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets sympatisörer och riksdagsledamöter finns en konsekvent motsättning mot privatiseringar. Sverigedemokraternas sympatisörer visar sig något mer negativa till privatiseringar än deras riksdagsledamöter. (Nilsson 2014, s. 311, 313; Bendz 2014, s. 297, 299; Nilsson 2018, s. 3, 5, 12). I relation till uppsatsen kan följande slutsatser kring SOM-institutets litteratur göras. Svenska folkets tillit till offentlig sektor är generellt sett hög. Politisk ideologi präglar graden av tillit till den offentliga sektorn, här sticker Sverigedemokraternas väljare sticker ut i fråga om låg tillit till offentlig sektor. Över lag har personer som sympatiserar med partier till höger en något lägre tillit till offentlig sektor än väljare med vänstersympatier.
4.2 Nationalekonomins neoklassiska teorier
En överblick av den teorigrundade litteraturen kring politiska attityder pekar mot ett interdisciplinärt ämne vilket bland annat Holmberg och Oscarsson (2004, s. 45-82, 227-245) beskrivit, liksom Azarian, Daoud och Larsson men mer indirekt (Azarian, Daoud & Larsson 2014, s. 5-6). En inriktning här är neoklassiska nationalekonomiska teorier. Den kanske mest kända är Rational choice theory (Becker 2007). Denna teori menar att människan är rationellt kalkylerande utifrån den information som finns tillgänglig och tar beslut enligt denna princip.
Nationalekonomiska teorier appliceras även på politiska attityder, se exempelvis Durant och Legges (2001, s. 80-81) studie som beskrivs längre ner i forskningsöversikten men då utifrån ett metodologiskt perspektiv. De neoklassiska teorierna kan sägas vila på tre centrala antaganden. A) att mänsklig handling alltid bygger på rationella beräkningar. B) Att dessa beräkningar kan förklaras av hur smärtsamt eller lyckosamt ett drag kan bli. C) Att egna konsekvenser väger tyngre än konsekvenser för andra personer (Holmberg & Oscarsson 2004, s. 227; Sears & Funk 1991, s. 3). Begreppet homo economicus kan här konkretisera förståelsen kring nationalekonomins neoklassiska teorier (Azarian, Daouds och Larssons 2014). Begreppet
8 syftar till att människan är ekonomiskt beräknande och vill göra val som gynnar denne ekonomiskt (Holmberg & Oscarsson 2004, s. 229; Azarian, Daoud & Larsson 2014, s. 5-12).
Metoderna är genomgående kvantitativa när denna teorigren operationaliseras i studier, Durant och Legge (2001, s. 83-84) kan återigen verka som exempel på detta. En neoklassisk teoretisering av attityder till välfärdsstaten skulle förenklat kunna sammanfattas enligt följande.
De som skulle tro sig gynnas ekonomisk av en stor välfärdsapparat skulle vara positivt inställda till välfärdsstaten och de som inte skulle tro sig gynnas skulle vara negativt inställda.
4.3 Sociala stratifieringsteorier
I kontrast till nationalekonomins neoklassiska teorier framträder en annan teorigren. Oscarsson
& Holmberg (2004, s. 48) benämner dessa teorier som en sociologisk modell. Detta eftersom svar söks utifrån socioekonomiska faktorer. Gemensamt för denna teorigen är att social stratifiering sägs förklara politiska attityder. Dessa teorier vill alltså specifikt förklara politiska värderingar och attityder. Denna teorigrens kanske mest klassiska verk är Lazarsfelds, Berelsons och Gaudets (1944) teori People’s choice. Teorin menar att socioekonomisk status och religionstillhörighet kan förklara en persons partisympati. I en svensk kontext har såväl Oscarsson (1994) som Holmberg (2000) gjort liknande fynd femtiotalet år senare. Sociala stratifiering i allmänhet och klass i synnerhet som förklaring av politiska värderingar och attityder är den enskilt mest applicerade teorigrenen inom samhällsvetenskaperna (Holmberg
& Oscarsson 2004, s. 52). Samtidigt visar en enhetlig litteratur att klassförklaringen för politiska attityder har minskat i kraft senaste decennierna, och även hos denna teorigren syns en kvantitativ övervikt gällande forskningsmetoder (Svallfors, 2004, s. 117, 2016, s 816-819;
Esping Andersen 2009, s. 39, 46-48, 59-74; Durant & Legge 2001, s. 85-87; Holmberg &
Oscarsson 2004, s. 47).
4.4 Politiska attityder: En teoridualism
I granskningen av den tidigare litteraturens förklaringssökande kring politiska värderingar kunde två huvudsakliga teoriinriktningar identifieras. Dels nationalekonomins neoklassiska teorier och i andra änden svarssökande utifrån socioekonomiska strukturer. Den kvantitativa metodläran är genomgående. Ämnet är interdisciplinärt. De nationalekonomiska teorierna är mer inriktade på att allmänt förklara mänskligt handlande, utgångspunkten här är mänsklig rationalitet. De socioekonomiskt grundade teorierna är specifikt inriktade på att förklara politiska attityder och värderingar. Andra forskningsöversikter har visat att nationalekonomins
9 neoklassiska teorier haft svårt att nå empirisk bekräftelse (Hindmoor 2010, s. 55; Azarian, Daoud & Larsson 2014, s. 5-11). Vilket kan vara en bidragande faktor till de sociala stratifieringsteoriernas mer frekventa användning inom samhällsvetenskaperna.
4.5 Rekommodifiering och de-artikulering: En samtida paradox
Hittills har allmänna attitydmönster och teoretiska förklaringar av desamma gåtts igenom.
Svallfors (2004) bok Klassamhällets kollektiva medvetande erbjuder istället en explicit förklaring till hur klass och attityder sammanlänkats och ser ut i Sverige. Svallfors presenterar utöver det svenska perspektivet även ett komparativt moment mellan länder. Tidsperioden som mäts är 1980-talet fram till 2002. En underliggande frågeställning som boken undersöker kan identifieras. Svallfors visar att en paradox börjat framträda genom en ökad rekommodifiering och de-artikulering inom klasspolitiken under 1990-talet (Svallfors 2004, s. 10-14). Svallfors menar att denna paradox har kapacitet att påverka klasspositioners samvariation med attityder och värderingar. Rekommodifiering innebär att människor blir mer beroende av marknaden för att få välfärd. En kort överblick över fenomenet kan sammanfattas enligt följande.
Finansmarknader får ökat inflytande över människors liv. Osäkerheten i anställningsförhållanden ökar. Nedskärningar sker i traditionella välfärdsprogram vilket ökar ojämlikheten i tillgång till densamma. Försvagning av fackliga institutioner. Interna marknader skapas där resultat hamnar i fokus istället för personen som nyttjar den offentliga tjänsten. En omfattande litteratur kring detta fenomen finns tillgänglig där fenomenet har olika benämningar som New public management, Nyliberalism, administrationssamhället, utvärderingssamhället och en ny kapitalistisk kultur (Ahlbäck Öberg 2018, s. 180-189; Nilsson 2018, s. 1-2; Forsell &
Ivarsson Westberg 2014, s. 9-12; Lindgren 2014, s. 25-29; Sennett 2007). Med de-artikulering menar Svallfors att politiken i allt mindre utsträckning betonar och lägger vikt vid klasspolitik, vilket vi snuddade vid i inledningen. En värd notering att göra kring omdaningen av välfärden i Sverige (Nilsson 2018, s. 1-2) är att typ av välfärdsstat inte verkar påverka klasspositionens bäring på attityder utifrån komparativa data (Svallfors, s. 132).
4.6 Åren 1980 till 2002: Klassberoende välfärdsattityder
Att mäta just attityder till välfärdsstaten kan ses som något stort och abstrakt i vissa fall.
Svallfors kontinuerliga mätningar av välfärdsattityder fram till 2010 tacklar detta genom att göra index av flertalet frågor kring välfärdsarrangemang. Totalt konstruerar han tre index. Ett Utgiftsindex utifrån viljan att öka eller minska skatteutgifterna på sjukvård och hälsovård, stöd
10 till de äldre, stöd till barnfamiljer, socialbidrag, bostadsbidrag och sysselsättningspolitik. Det andra indexet är ett Finansieringsindex där liknande områden som ovan behandlas fast för frågan, hur bör följande finansieras? Avslutningsvis konstruerar han också ett serviceindex utifrån följande fem frågor. Vem är bäst lämpad att sköta följande fem välfärdstjänster?
Utbildning, sjukvård, Barnomsorg, Äldreomsorg och Socialvård. Där får respondenterna svarsalternativ som exempelvis staten, kommuner eller privata företag. Klassprägeln på attityder 2002 visade sig ligga på samma nivå som 1980-talet. I ett komparativt perspektiv hade Sverige den starkaste klassprägeln på välfärdsattityder. Svallfors beskriver 2002 en arbetarklass bestående av facklärda och icke-facklärda som sticker ut med positiva attityder till välfärdsstatens alla delar. Tjänstemän av olika grader har mellan 1980 och 2002 varierat i välfärdsattityder. Egenföretagare har under denna tid cementerat sig som den samhällsklass som är mest negativ till välfärdstjänster. De har i och med detta övertagit de högre tjänstemännens plats. Med hjälp av OLS regressioner visade sig klassposition 2002 predicera 15,7% av attityder till välfärdsutgifter, 11,2% av attityder till välfärdsfinansiering och 6,6% av attityderna gentemot serviceutförande av välfärdstjänster. Vid 2002 visar Svallfors att klassposition tydligt kunde förklara attityder till välfärdsstaten. Vid denna tid visade sig alltså rekommodifieringen och de-artikuleringen inte ha lett till en försvagning av klasspositioners samvariation med attityder till välfärden (Svallfors 2004, s. 117-121).
4.7 Åren 2002 till 2010: Minskat klassberoende för välfärdsattityder
Svallfors nästa mätning sträcker sig fram till 2010 och publicerades i hans artikel A bedrock of support? Trends in welfare state attitudes in Sweden, 1981-2010 (Svallfors 2011). Från 2002 till 2010 syns en försvagning av länken mellan klassposition och välfärdsattityder (Svallfors 2011, s. 816-819). Artikeln visar att skillnader i attityder till välfärdsstaten minskat mellan klasspositioner (Svallfors 2011, s. 817). Standardavvikelsen mellan klasser för Utiftsindexet sjönk från 8 till 5,5 mellan 2002 0ch 2010. Finansieringsindexets motsvarande siffra sjönk från 10,5 till 6,5 och Serviceindexet sjönk från 6,5 till 5 (Svallfors, s. 817). De index som avses är de tre som Svallfors mätte även 2002.
Oavsett om attityderna gäller välfärdsstatens utgifter, finansiering eller service har klass en nedåtgående trend i förklaringskraft mellan 2006 och 2010. Över tid har frågan om välfärdens finansiering varit den mest polariserande mellan de olika samhällsklasserna (Svallfors 2011, s.
818). Artikeln visar att så även var fallet 2010. Dels identifierar Svallfors att skillnaderna mellan
11 samhällsklasserna är som minst 2010 och att stödet för kollektiv finanisering av välfärden är det högsta på decennier. 2010 Syns ett homogent högt stöd för välfärdsstaten. Det som skedde var att de tre medelklasserna i allt större del började acceptera kollektiva välfärdsarrangemang.
Över tid fram till 2010 har övriga samhällklasser börjat likna arbetarklassen i fråga om attityder till välfärdsstaten (Svallfors 2011, s. 818-819). En något ironisk korrelation som Svallfors identifierat är att Socialdemokraterna över tid tappat i stöd. Samtidigt som den socialdemokratiska välfärdsmodellen upplevde sitt högsta uppmätta stöd på decennier.
4.8 Tidigare forskningens identifierade ingångsvärden för analys
Med bakgrund av vårt mål att undersöka hur väl våra tre hypoteser kan förkara attityder till välfärdsstaten kan Durants och Legges (2001) studie Politics, public opinion, and privatization:
A test of competing theories in Great Britain fungera som riktmärke. Studien genomförde både OLS regressioner och logistiska regressioner för att testa vilken av fem konfronterande teorier som bäst kunde förklara inställningen till privatisering av statligt ägda företag. I vårt fall bör vi inte lägga vikt vid den predicerande kraften och resultatet av regressionsanalysen. Detta eftersom studien är över tjugo år gammal, är gjord i Storbritannien och visar sig förklara mindre än Svallfors som är gjorda senare och i en svensk kontext. Men i fråga om metod kan Durants och Legges studie vara behjälplig. De argumenterar för att även om de kunde se sin beroende variabel som ordinal snarare än på intervallskala är en OLS regression lättare att tolka och visade sig ge likvärdiga resultat som en logistisk regression (Durant & Legge 2001, s. 83-84).
Den hierarkiska skala som ofta finns i värdering av förslag kan alltså motivera att OLS regression ska användas. Vi minns även att Svallfors i sin analys använde sig av OLS regressioner (Svallfors 2002, s. 120). I vår studie har vi nu alltså flera motiv till att använda OLS regressioner för att förklara attityder till välfärdsstaten. Utifrån Durant och Legge (2001, s. 83-84) har vi nu underlag för att göra väl valda avvägningar gällande vilken typ av statistisk metod som bäst fungerar för att mäta attityder till välfärdsstaten.
En metodologisk referenspunkt är alltså identifierad vilket var en av delarna tidigare forskningen var menat att finna. En annan identifierad del är svenska befolkningens politiska attityder. Vi har sett en hög tillit till institutioner och en positiv inställning till den offentliga sektorn. Dock kunde en något dalande trend i tillit identifieras. Våra konfronterande förklaringsmodeller som utmanar klass om att förklara attityder till välfärdsstaten har satts i relation till befintliga teoritraditioner. Genom Svallfors (2004; 2011) har vi avslutningsvis
12 också fått referenssiffror fram till 2010 som förklarar klasspositioners tidigare relation till välfärdsstatsattityder.
13
5 Teoretiskt ramverk
Vi ska nu konkretisera klassteorin samt de två utmanande förklaringsmodellerna.
Samhällsvetenskaplig forskning ska vara teoridriven. Utan en teoretisering försvinner möjligheten att diskutera kausala samband mellan korrelationer (Swedberg 2014, s. 75-76). Att komma fram till teorier kan ske på olika sätt och kanske främst inom kvalitativ forskning finns diverse konkurrerande läror som diskuterar om teori kan upptäckas i materialet eller om teorin ska vara förutbestämd och testas via teoriprövning (Rennstam & Wästerfors 2015, s. 27-28;
Swedberg 2014, s. 17-18, 23-24). Den vanligaste teoriläran i kvantitativ forskning är att använda hypoteser och deduktivt ta sig fram till en bekräftad eller förkastad teori (Creswell 2014, s. 93). Det är denna hållning vi kommer hålla i fortsättningen. Ett alternativ för denna studie skulle kunna vara att testa alla möjliga teorier för att nå en förklaring av välfärdsattityder.
Tidsbegränsningen och den enorma kvantiteten av teorier gör dock att en avgränsning är nödvändig. Litteraturen har här hjälpt till att peka ut hypoteser som utmanar klassmodellen.
Sennetts analys av en framväxande kapitalistisk kultur är en alternativ förklaring och Inglehart och Flanagans teori om nya värderingskonfliktlinjer är en annan.
Målet med vår teoretisering är att lägga en grund för att kunna förklara attityder till välfärdsstaten. Den sociologiska synen på attityder och värderingar är att de formas av omgivningen snarare än att vara rationellt och objektivt skapade av individen. Attityder ska i detta arbete förstås som normativt influerade åsikter till ett specifikt objekt. (Svallfors 2004, s.
31-32). I enkätstudier väcks ofta frågor om hur välinformerade svaren verkligen är. Detta ligger dock utanför frågeställningen i denna uppsats. Det är attityderna i sig som mäts inte hur väl underbyggda av kunskap de är. För att identifiera länken mellan den sociala verkligheten och attityder till välfärdsstaten återkommer vi här till sociologins sociala mekanismer. Explicit utgår vi från Hedströms (2005, s. 11-33) syn på dessa. Vi repeterar grunderna i Hedströms tankegods.
All mänsklig handling ska ses som medveten. Den medvetna handlingen regleras av tre interna mekanismer. Dessa i fråga är en persons A) intressen, B) övertygelser utifrån normer och C) möjligheter. De utomstående mekanismerna som kan påverka människans medvetna val är alltså avgränsade till alternativen A, B eller C. Figur 1 illustrerar tanken på sociala mekanismer.
14 Figur 1. Sociala mekanismer.
Figuren illustrerar hur mänskligt handlande kan förklaras enligt Hedströms sociala mekanismer.
Källa: Hedström 2005, s. 11-33 (Egenkonstruerad)
Att identifiera de kausala mekanismerna för attityder till välfärdsstaten kommer vi dock inte explicit att fokusera på. Denna avgränsning gör vi utifrån att uppsatsen är ett examensarbete med tids och resursbegränsningar. Istället är utgångspunkten i sociala mekanismer menat att ge djup till arbetet och förbättra de teoretiska förutsättningarna. Med denna konkretiserade kunskap om sociala mekanismer vänder vi oss nu mot vår första hypotes.
5.1 Klassposition som indikator på välfärdsattityder
Länken mellan attityder till välfärdsstaten och klassposition har tidigare empiriskt styrkts av bland annat Svallfors (Svallfors 2004, s. 14). Just klass och klassposition har otaliga teoretiska definitioner (Leiulfsrud, Bison & Jensberg 2005, s. 7, 10, 13; Oskarsson 2007, s. 12-14). Vår hållning kommer vara att utgå från Svallfors klasschema, som i sig utgår från Goldthorpes operationalisering. (Svallfors 2002, s. 19-31; Erikson & Goldthorpe 1992). Detta eftersom denna definition dels är en av de mest erkända, samt att den ger oss en bättre precision i jämförelsen med den tidigare förklaringsmodellen av välfärdsattityder (Svallfors 2004, 2011).
Goldthorpes klasschema identifierar tre skiktningar som differentierar människor. Beroende på en persons anställningsrelation, typ av produktionsenhet och position inom produktionsenheten struktureras personens livsvillkor. En persons anställningsrelation är antingen ett ägande av produktionsmedlen eller ett säljande av sin arbetskraft. Produktionsenheter definieras till fysiskt eller icke-fysiskt arbete. Inom produktionsenheter finns även olika typer av uppdelningar, exempelvis chefer och nyanställda (Svallfors, s. 19-31). Det finns goda möjligheter till fördjupad läsning om vårt valda klasschema (Leiulfsrud, Bison & Jensberg 2005, s. 7-9;
Oskarsson 2007, s. 9; Mitnik & Cumberworth 2016; Erikson & Goldthorpe 1992).
Vi länkar nu in de sociala mekanismerna. Beroende på en persons ställning inom Goldthorpes tre skiktningar påverkas dennes A) intressen, B) övertygelser utifrån normer och C) möjligheter.
15 Det rent ekonomiska intresset att ha kollektiv välfärd eller inte justeras här av klasspecifika normer och möjligheter. Svallfors adderar även hur politisk artikulering är med och formar klassbeteenden. En stor del i att prata om klass istället för inkomst som predicerande för attityder är just denna sociala dimension. Normer och värderingar är inte alltid ekonomiskt rationella. I Sverige har LO och andra fackförbund tillsammans med Socialdemokratierna inte bara byggt ett välfärdssamhälle utan också med detta har normer och värderingar om klasskamp och ett arbetarkollektiv byggt upp positiva attityder till statligt driven välfärd. Men sedan 2002 ser vi också att dessa institutioner börjar tappa i inflytande (Svallfors 2016, s. 506-507). De utomstående kausala mekanismer som vi vet påverkar klasspositioners relation till välfärdsattityder förändras alltså. Även om i inte vet de exakta i denna komplexitet tyder dessa på att klassposition bör minska i betydelse och att tidigare differentierade klasspositioner rör sig närmare varandra i avseendet välfärdsattityder.
Vi bör i vår studie rent teoretiskt se att individer som äger produktionsmedlen är mer negativa till statligt driven välfärd än de som är anställda. Ytterligare bör högre status på en produktionsenhet vara predicerande för mer negativ inställning till statlig välfärd. Den största skiktningen bör vara mellan produktionsenheter där personer med fysiska arbeten bör vara mest positiva till kollektiva välfärdsarrangemang. Om vi går vidare från distinktioner mellan klasser tyder den fallande politiska artikuleringen och tjänstemansfackförbundens alltmer framskridna politiska roll på att statlig välfärd överlag kommer att ses som positivt genomgående mellan alla samhällsklasser (Svallfors 2016, s. 506-507). Vi har heller ingen anledning att tro att klass helt plötsligt blivit starkare i sin förklaringskraft av välfärdsattityder. I takt med att samtliga samhällsklasser rör sig mot ökad positiv inställning till välfärdsattityder bör vi rimligtvis se klasspositioners predicerande styrka försvagas.
5.2 Postmodern-kollektivismskalan som indikator på välfärdsattityder
Vår andra hypotes bygger istället på något Inglehart och Flanagan (1987) kallar en tyst revolution. De menar att politiska attityder likt välfärdsattityder kan struktureras och förklaras utifrån en indelning i postmoderna respektive kollektivistiska värderingar. I Sverige har denna förklaringsmodell fått ökat empiriskt stöd samtidigt som klassförklaringen visat sig tappa i stöd (Svallfors 2010, s. 816-819; Rydgren & van der Medien 2018, s. 441-443). Med den tysta revolutionen menar Inglehart och Flanagan att en yngre generation succesivt distanserat sig från en äldre generation. Värderingarna som skiljer postmodernister från kollektivister är flera.
16 Centrala konfliktlinjer är kring migration, kulturella uttryck, miljöfrågor och synen på hot och hur kollektivet ska hantera dessa. För att exemplifiera jämför vi de två extremaste positionerna av postmodernism och kollektivism. Postmodernism kan vi förkortar med GAL, står för grön, alternativ och libertär. Kollektivism förkortar vi TAN som står för traditionell, auktoritär och nationalistisk.
• GAL värderingar kopplas till öppna nationsgränser medan TAN står för stängda nationsgränser.
• GAL kopplas till att tillåta alla former av kulturella uttryck medan TAN kopplas till att bevara gamla traditioner och assimilera andra grupper.
• GAL kopplas till att i grunden reformera samhället för att hantera klimatförändringarna medan TAN istället kopplas till klimatförnekelse.
• GAL kopplas till att individens frihet inte är värd att inskränka för att skydda kollektivet från hot. TAN kopplas till att individens frihet bör inskränkas för att skydda kollektivet från hot.
Vi tittar återigen på Hedströms sociala mekanismer. Vi ser då att normer och övertygelser är de centrala mekanismerna som enligt denna hypotes ligger till grund för skilda attityder. Med utgångspunkt ur Durant och Legge (2001) och Rydgren och van der Meiden (2018) kan vi konstruera vår hypotes enligt att postmoderna värderingar är predicerande för mer negativa attityder till statlig välfärd. I gengäld borde då kollektivistiska värderingar vara predicerande för positiv inställning till statlig välfärd.
5.3
Kapitalistiska kulturens egenintresse som indikator på välfärdsattityder
Vår sista förklaringsmodell är att grundad i Sennetts samtida samhällsanalys (Sennett 2007).Han beskriver en kapitalistisk kultur vuxit fram senaste decennierna med ojämlikhet och eroderande tillit som följd. Kortfattat kan vi förstå det som att samhället ekonomiserats och nu utgår från en kapitalistisk logik där utbud och efterfrågan trumfar till och med mänskligt liv.
Sennett pekar också på att vi ser allt mer osäkra anställningsformer och en ökad politisk populism och fallande politiskt intresse (Sennett 2007, s. 33-40, 43, 95-127). Från denna mer allmänna samhällsbeskrivning har Sennetts samhällsteori dock en mer konkret koppling till vårt mål att förklara välfärdsattityder. En persons A) intressen ligger idag allt mer individualiserat enligt Sennett (Sennett 2007, s. 50.55). I fråga om välfärdsattityder kan vi här i teorin anta att ju närma en person är att behöva tillgång till välfärd desto mer positiv inställning till densamma
17 har personen. Just de empatiska och sammanhållande samhällsnormerna som kan påverka har enligt Sennett försvagats (Sennett 2007, s 51). Med närhet kan vi exempelvis konkretisera till att en person med säkert arbete är mer negativ till att höja A-kassan eftersom den ändå inte kommer få nytta av den inom överskådlig framtid. Samhällets erodering av tillit tillsammans med en allt mer populistisk politik gör enligt Sennett också att en allmän tillit och intresse till politiken försvagats. Vi kan anta att låg tillit och lågt intresse för politik också ger en negativ inställning till en kollektiv välfärdsstat. Avslutningsvis med ökade samhällsklyftor och minskat samhällsengagemang så får den egna ekonomin en allt viktigare plats när politiska attityder ska förklaras. En starkare ekonomisk position som leder till mindre vinning av att kollektivt finansiera välfärdsattityder borde generera en mer negativ inställning till statlig välfärd.
5.4 Tre hypoteser om välfärdsattityders förklaringar
Det teoretiska ramverket består alltså av tre hypotetiska förklaringsmodeller för välfärdsattityder. Första hypotesen pekar på klassposition, andra hypotesen på människors politiska värderingar och den sista på en övergripande samhällsförändring som förändrat beteenden och prioriteringar. De tre hypoteserna ser också olika på vilka sociala mekanismer som spelar störst roll i förklaringen av välfärdsattityder. Klasspositions-hypotesen pekar på att såväl intressen, övertygelser och möjligheter spelar stor roll men lägger även in hur den politiska diskussionen påverkar vilket ger institutioner erkännande för dess påverkan på attityder. Hypotesen om en kapitalistisk kultur ser istället intressen den absolut mest framstående sociala mekanismen. Även möjligheter, och då främst ekonomiska ges även visst utrymme. Postmodern-kollektivism-hypotesen ser övertygelse utifrån normer som de mest centrala sociala mekanismerna något som kapitalistisk kultur-hypotesen helt bortser ifrån.
18
6 Metod och material
I följande kapitlet presenteras studiens material och etiska övervägande i hanteringen av materialet. De variabler som genomgående användes i alla hypoteser presenteras också. Det handlar om variabler som ska konkretisera attityder till välfärdsstaten samt så kallade kontrollvariabler. Avslutningsvis ska också det valda analysverktyget presenteras. Hypoteserna testas var för sig i resultatkapitlet och den beskrivande informationen av hypotesernas specifika variabler betas av individuellt per hypotesprövning. Denna utformning motiveras av att många variabler endast kan korsas mellan variabler som ingår i samma hypotes, mer om detta nedan.
6.1 Material
Vårt valda material för att svara på frågeställningarna har varit andrahandsdata från SOM- institutet vid Göteborgs universitet. Datamaterialet kommer från enkätundersökningen Den nationella SOM-undersökningen 2017 (Göteborgs universitet 2019). Undersökningen består av sex parallella enkäter med fokus på svenska befolkningens politiska åsikter och medievanor.
Urvalet består av ett systematiskt sannolikhetsurval om 3400 personer boendes i Sverige i åldrarna 16-85 år per enkät. Vår studies material kommer från två av dessa enkätstudier. Dels Riks 1 där svarsandelen ligger på 54%, N=1755. Samt Riks 6 med svarsandel på 56%, N= 1828.
Vad gäller materialets representativitet kan vi säga följande. En viss övervikt för äldre respondenter finns i materialet. Vad gäller just demografisk fördelning kan materialet ändå ses som representativt (Tipple 2018, s. 416). Eftersom arbetet undersökt värderingar och åsikter finns dock ingen referenspunkt som kan säkerställa just den representativiteten. Dock är detta omöjligt att göra, om vi istället identifierar de mått som kan verifiera representativiteten har vi goda grunder att se datamaterialet som representativt (Jansson, Tipple & Weissenbilder 2018, s. 22-26; Tipple 2017, s. 415-417). Valet av SOM-data bygger på flertalet grunder. Materialet är större och av bättre kvalité än vad en egenkonstruerad enkätstudie kunnat producera.
Nackdelen är att variablerna inte är helt optimala för vår undersökning. Detta är dock vardag inom kvantitativa undersökningar (Svallfors 2004, s. 46). En egenkonstruerad studie om N=100 kan inte generaliseras ändå vilket vi bör kunna göra för att svara på frågeställningarna. SOM- datan låter oss också att delvis replikera Svallfors studier från 2002 0ch 2010. Detta genom att SOM-institutet tillhandahåller samma yrkeskodning som Svallfors använde för att koda sin klassvariabel. Dock med notisen att de beroende variablerna kommer skilja sig åt. Det kan också
19 vara värt att påpeka att arbetets tidsbegränsning legat på cirka två månader vilket även det talat för användningen av andrahandsdata.
6.2 Etiska riktlinjer
Genom arbetets gång har hänsyn tagits till de etiska riktlinjer Vetenskapsrådet satt för samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet u.å). Valet av anonymiserad andrahandsdata förenklade arbetet ur den hänsynen. Informationskravet har fyllts då SOM-institutet själva delade ut enkäterna. Samtyckeskravet likaså. Konfidentialitetskravet har följts då den hämtade SOM-datan endast har nyttjats av mig som uppsatsskrivare för uppsatsen explicit vilket även uppfyller nyttjandekravet. I praktiken skulle det gå att få fram känsliga uppgifter ur materialet, detta har inte varit fallet i denna uppsats eftersom alla variabler som använts har en svarsfrekvens på över 1500 respondenter utan möjlighet till identifiering.
6.3 Beroende variabler
Nu när datamaterialet presenterats är nästa steg att binda samman detta med vårt teoretiska ramverk. Operationaliseringen av attityder till välfärdsstaten skapar tre beroende variabler.
Inställningen till. Friskolor, privat sjukvård och A-kassan. Respondenterna har fått kryssa i sin inställning till dessa tre områden enligt följande. Vilken är din åsikt om följande förslag.
Bedriva mer av sjukvården i privat regi, Satsa mer på friskolor och Höja arbetslöshetsersättningen (a-kassan). Svarsalternativen och kodningen är 1 Mycket bra förslag, 2 ganska bra förslag, 3 varken bra eller dåligt förslag, 4 ganska dåligt förslag och 5 mycket dåligt förslag. För att lättare tolka resultaten vänder vi på resultatet från A-kassa frågan för att få tre förslag där svarsalternativ ett är mycket bra förslag på att privatisera eller sänka utgifter.
Nu är alla tre variabler satta så att nyliberalism eller minska den kollektiva välfärden är positiva förslag som första svarsalternativ (Nilsson 2018, s. 1-2). Vi har nu tre variabler som anger inställning till påståenden om att minska offentliga utgifter på välfärdsarrangemang. Satsa mer på friskolor, bedriva mer av sjukvården i privat regi och sänka A-kassan. Svarsalternativen går från 1 mycket bra förslag till och med 5 mycket dåligt förslag. En nackdel med vårt material är att det krävdes två enkätundersökningar för att få fram tillräckligt med material för att kunna mäta välfärdsattityder. Satsa mer på friskolor och bedriva mer av sjukvården i privat regi är från riks 1 och vår omkodade variabel sänka A-kassan är från Riks 6. Vid test av vår värderingshypotes kommer därför de oberoende variablerna att behöva skilja sig något mellan sänka A-kassan och övriga två beroende variabler. Eftersom vi dock vill mäta bakomliggande
20 värderingdimensioner vid denna hypotes och inte frågorna explicit kan detta fungera ändå.
Validiteten hänger på hur väl de valda frågorna speglar värderingshypotesen. Ett ytterligare problem med användningen av två enkätstudier är att det inte går göra index likt Svallfors eller testa den interna konsistensen mellan våra beroende variabler (Svallfors 2004, s. 248-252).
Validiteten av våra beroende variabler skulle därför kunna ifrågasättas. Mäter vi välfärdsattityder korrekt med dessa beroende variabler? För att avgöra detta vänder vi blicken mot de tre beroende variablerna.
Tabell 1. Deskriptiv statistik för beroende variabler
Siffrorna är angivna i procent. Mycket bra
Ganska bra
varken bra eller dåligt
Ganska dåligt
Mycket
dåligt N=
Satsa mer på friskolor 4,9 11,6 31,5 26,1 25,9 1706 bedriva mer av sjukvården i privat regi 6,2 15,8 25,1 25 27,9 1705
Sänka A-kassan 8,9 20,3 35,5 22,2 13,2 1715
Variablernas frekvenser kommer skilja sig något beroende på vilken OLS regression som utförs. Mot bakgrund av att skillnaderna är marginella visas endast ovanstående frekvensfördelning. Siffrorna är de totala i datamaterialet.
Källa: Göteborgs universitet 2019 (Egenkonstruerad).
Först och främst innebär inte ett sambandstest att variablerna har en hög validitet. Vi kan ha ett högt hypotetiskt samband utan att för den delen ha variabler eller index som mäter det vi vill.
Vi måste istället vara teoridrivna (Swedberg 2014, s. 169-187; Djurfeldt, Larsson &
Stjärnhagen, s. 19-34). Att våra tre beroende variabler mäter aspekter av välfärdsstaten är odiskutabelt. Variablernas svarsfrekvenser är samtliga viktade negativt till förslagen som vi anser vara nyliberala. Detta stödjer tesen att variablerna hör samman och följer mönster som exempelvis Nilsson (2018, s. 12-13) identifierat. Kritiken som skulle kunna ställas är snarare om vi i denna undersökning lyckas frambringa tillräckligt med information för att fånga in allmänna välfärdsattityder. Innan vi går vidare noterar vi att variablerna är något snedfördelade.
Med hänvisning till att vi ständigt är över 1500 respondenter för alla variabler i detta arbetet och att vi vill vara teoridrivna noteras snedfördelningen men ingen större vikt läggs vid fördelningsfrekvenserna.
6.4 Kontrollvariabler
För att minska risken att felaktiga slutsatser dras lägger vi även in tre kontrollvariabler som kontrollgrupp (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010, s. 269). Kön, ålder och stad-land boende. Först genomför vi en analys utan kontrollvariablerna och sedan görs en med dessa. På så sätt synliggörs om sambanden i sig står för det vi tror eller om exempelvis kön är den egentliga bakomliggande faktorn. Denna metod är inte heltäckande men funkar som
21 riskminimering. Valet på kön, ålder och stad-landsbygd som kontrollvariabler bygger på att dessa är empiriskt bekräftade skiktningar som skulle kunna vara egentliga bakomliggande faktorer (Svallfors 2004, s. 115; Inglehart & Flanagan 1987; Ahrne 2014, s. 89-99).
Vi noterar frekvensfördelningen ovan och finner variablerna lämpliga att använda. Siffrorna skiljer sig något beroende på vilken beroende variabel som analyseras men differensen är i så liten grad att vi nöjer oss med att här redovisa totala frekvensfördelningen i datamaterialet.
Exakta siffror finns istället tillgå i bilagorna. Rent praktiskt så kommer kontrollvariablerna påverka uppsatsen på följande sätt. De tre hypoteserna presenteras var för sig. Först presenteras frekvensfördelningarna för de oberoende variablerna. Sedan i analysmodellerna så kommer två rader per beroende variabel att presenteras. Först en rad med endast hypotesens variabler. Sedan en rad med hypotesens variabler och kontrollvariablerna tillsammans som vi i analysmodellen kallar kontrollgrupp. Det går då att se om hypotesens variabler har bäring i analysen eller om de försvinner till fördel för kontrollgruppen.
6.5 Analysverktyg
Det kanske mest centrala begreppet i uppsatsen, nämligen välfärdsattityder har konkretiserats till tre beroende variabler med en hierarkisk svarsstruktur som går från mycket bra till mycket
Tabell 2. Deskriptiv statistik för kontrollgrupp
Kön (I procent)
Kvinna 52,2
Man 47,8
N= 10 812
Ålder (I procent)
16-29 15,1
30-49 28,7
50-64 25,5
65-85 30,7
N= 10 564
Stad-landsbygd (I procent)
Ren landsbygd 14,4
Mindre tätort 18,9
Stad eller större tätort 47,9 Stockholm, Göteborg,
Malmö
16,6
N= 10 812
Variablernas frekvenser kommer skilja sig något beroende på vilken OLS regression som utförs. Mot bakgrund av att skillnaderna är marginella visas endast ovanstående frekvensfördelning. Siffrorna är de totala i datamaterialet.
Källa: Göteborgs universitet 2019 (Egenkonstruerad).
22 dåligt. Målet med studien är se hur sambandet mellan dessa tre variabler och hypotesernas oberoende variabler ser ut och hur stark sambandet är. För att därigenom se om några oberoende variabler i teorin påverkar välfärdsattityder. Med bakgrund av skalnivån på de beroende variablerna och målet att förklara variansen inom dessa variabler kommer OLS regressioner användas som analysverktyg. En diskussion om variablerna är på en ordinalskala eller på en intervallskala kan vi bortse ifrån med hänvisning till Durant och Legge (2001, s. 83-84). Att inte göra dummyvariabler av oberoende variabler som kan anses vara på ordinalskala motiveras även det utifrån Durant och Legge. Fokus ligger på om en hierarkisk dimension kan hittas i variablernas svarsalternativ.
23
7 Resultat
7.1 Klasspositioners predicerande styrka på välfärdsattityder
Arbetets första frågeställning frågade om det fanns något samband mellan klassposition och välfärdsattityder, samt hur detta eventuella samband ser ut. Genom att undersöka klasspositioner och deras olika relationer till välfärdsstaten ges också en inblick i den fjärde frågeställningen. Nämligen hur förklaringen av välfärdsattityder förändrats mellan 2010 och 2017. Välfärdsattityder konkretiserades ovan. Operationaliseringen av klass sker utifrån respondenternas självrapporterade yrke på en öppen fråga. Mått av subjektivitet och skilda arbetsvillkor mellan yrken med samma titel är eventuella problem. Men detta alternativ är ändå mindre subjektivt än att ange sin egen samhällsklass utifrån givna svarsalternativ (Svallfors, s.
26-27). Vi får också en kodning med samma premisser som Svallfors mätningar använt fram till 2010. De öppna svaren i enkäterna är färdigkodade enligt ISCO8803 som är en internationell yrkesklassificering vida använd inom samhällsvetenskaplig klassforskning (Leiulfsrud, Bison
& Jensberg 2005; Oskarsson 2007; International labour organization 2004). Omkodningen av ISCO8803 till samhällsklasser sker via samma algoritm som Svallfors använde 2002 (Svallfors 2004, s. 242-245). Algoritmen har anpassats för att passa vårt material, mer utförlig om kodningen kan läsas under bilagor. Algoritmen har omvandlat subjektivt yrke till sex olika samhällsklasser. Vi väljer utifrån Svallfors (2004, s. 19-31) att se variabeln som nominal snarare än ordinal. Vi har utifrån vårt teoretiska perspektiv nu delat in yrken utefter dels ägande av produktionsmedel eller säljande av arbetskraft. Typ av produktionsenhet och avslutningsvis plats inom produktionsenheten. Vi får då fram sex olika samhällsklasser. Eftersom vi här har tre separata beroende variabler skiljer sig fördelningen av samhällsklasser något mellan de beroende variablerna. Skillnaderna är dock så små att de inte påverkar analysen. Därför presenteras högsta och lägsta frekvensfördelningen av klassvariabeln. För exakta tal se bilagor.
I tabellen nedan för slår vi ihop Mycket bra förslag och Ganska bra förslag. Vi slår också ihop Ganska dåligt förslag med Mycket dåligt förslag. Detta gör vi för att få en överblick av hur olika samhällsklasser ser på våra beroende variabler. Notera att OLS regressionen i tabell 4 kommer ha standardkodningen 1-5.
24 Tabell 3. Deskriptiv statistik av klassvariabel samt korstabell med beroende variabler.
Samtliga siffror är angivna i procent
Satsa mer på friskolor N=1554
Bedriva mer av sjukvården i privat regi
N=1555
Sänka A-kassan N=1605 Positiva Varken
eller
Negativa Positiva Varken eller
Negativa Positiva Varken eller
Negativa Övre tjänsteman
(11,8-12,2)
Tjänsteman mellannivå (34,1-34,5)
Lägre tjänsteman (13,3-13,9)
Facklärda arbetare (8,4-9,4)
Icke facklärda arbetare (20,1-20,6)
Egenföretagare (9,9-11,9)
18,4 13,4 13,3 14,8 16,0 21,2
34,6 31,3 31,3 28,2 33,3 23,2
47,0 55,3 55,5 57,1 50,6 55,7
34,4 20,0 19,0 17,1 18,9 26,3
24,2 26,6 22,4 24,8 22,8 21,1
41,4 53,3 58,6 58,1 58,3 52,7
37,5 29,6 25,5 27,5 20,8 42,1
39,7 38,1 32,7 35,9 33,5 31,9
22,9 32,3 41,9 36,7 45,7 25,9 Klasspositionerna visas i högsta till lägsta observerade frekvensen mellan de tre beroende variablerna.
Källa: Göteborgs universitet 2019 (egenkonstruerad).
Frekvensen av de olika klasspositionerna avslöjar en sammanlagd tjänstemannaklass större än den sammanlagda arbetarklassen. En förskjutning blir tydligt från 2010 fram till 2017. Vårt material visar att övre tjänstemän idag är mer positiva än egenföretagarna till nyliberala förslag.
Visserligen är frågan om A-kassan ett undantag men med marginell differens mellan dessa klasser. Faktum är att om övre tjänstemän utesluts syns inga centrala linjer som skiljer tjänstemännen från arbetarna. Den trend som identifierades av Svallfors mellan 2002 och 2010 verkar utifrån vår framtagna data ha fortsatt. Typ av produktionsenhet, alltså om en person tillhör en tjänstemannaklass eller arbetarklass tycks nu helt ha förlorat bäring. De övre tjänstemännen är undantaget som fortsatt är något mer positiva till våra förslag om att minska den statliga välfärden. Vi har nu fakta på att produktionsenhet inte längre är den starkast skiljande faktorn mellan klasspositioner vilket varit fallet innan.
Överlag kan vi också konstatera att inställningen är genomgående negativ till alla våra tre förslag, de enda två undantag vi hittar är övre tjänstemännens och egenföretagarnas positiva syn på att minska A-kassan. För att se mer exakt hur starkt sambandet är mellan klassposition och välfärdsattityder visar nästa tabell en OLS regression mellan klass och välfärdsattityder.
Klassposition ska här ses som nominal. Icke facklärda arbetare sätts som referensgrupp, vår hypotes är då att övriga samhällsklasser bör vara mer positiva till de tre förslag i har som beroende variabler.
25 Tabell 4. OLS regressioner. Klassposition med beroende variabler. Ostandardiserade B- koefficienter.
Samtliga beroende variabler: 1= mycket bra förslag; 2= Ganska bra förslag; 3 Varken bra eller dåligt förslag; 4= Ganska dåligt förslag; 5 Mycket dåligt förslag
Satsa mer på friskolor:
N=1554
Bedriva mer av sjukvården i privat regi: N=1555
Sänka A-kassan:
N=1605
kontrollgrupp Kontrollgrupp kontrollgrupp
Övre tjänsteman Tjänsteman mellannivå Lägre tjänsteman Facklärda arbetare Egenföretagare (Icke facklärda arbetare referensgrupp) Kön
(1=Kvinna, 0=Man) Ålder
16-29 30-49 65-85
(50-64 referensgrupp) Stad-landsbygd Ren landsbygd Mindre tätort Stockholm, Göteborg, Malmö
(Stad eller större tätort referensgrupp)
-0,128 0,062 -0,017 0,088 -0,066
-0,186 0,029 -0,026 0,052 -0,052
0,001
-0,453***
-0,047 0,037
-0,071 -0,037 -0,143
-0,420***
-0,093 0,021 0,054 -0,193
-0,446***
-0,095 0,033 0,036 -0,198
-0,019
-0,116 0,050 -0,044
-0,042 -0,103 -0,124
-0,627***
-0,380***
-0,167 -0,327**
-0,680***
-0,655***
-0,431***
-0,138 -0,316**
-0,728***
0,116*
-0,560***
-0,187*
0,031
-0,010 0,090 0,114
Intercept R² (adjusted) Anova sig.
3,609***
0,000 0,361
3,745***
0,018 0,000
3,641***
0,010 0,001
3,722***
0,008 0,015
3,426***
0,038 0,000
3,474***
0,066 0,000 Signifikansnivåer: * p<0,05. ** p<0,01. *** p<0,001
Källa: Göteborgs universitet 2019 (Egenkonstruerad).
Vi ser att den teoridriva regressionsmodellen inte håller för inställning till friskolor. Ett alternativ kan dock vara att klassposition helt enkelt tappat bäring på denna typ av välfärdsfrågor. Våra övriga justerade R² värden skulle kunna vara en indikator på detta. Likaså de likartade intercepten som alla ligger på värde tre, varken bra eller dåligt och angränsar mot fyra, ganska dåligt. Men i och med att vi saknar tillförlitliga resultat är det dock bättre att utlämna klass som indikator när åsikter om satsningar på friskolor ska förklaras. Om vi ser till övriga två regressioner är de mer tillförlitliga i fråga om ett helhetsgrepp. Skulle vi blint litar på vårt material skulle vi svart på vitt kunna säga att klassamhället i fråga om attityder till att sänka A-kassan och satsa på privat sjukvård är död. Vi beaktar dock de validitetsnotiser som
