6. Slutsats
6.1 Diskussion och framtida forskning
utan betraktas i ljuset av olika ämneskaraktäristika.
Slutligen kan det poängteras att universitetsanställda till följd av den konkurrenssituation som prestationsmåtten och finansieringsstrukturen skapar, tycks agera med försiktighet i sin forskning där risktagande på olika sätt undviks. Därmed kan det understrykas att styrningen i förlängningen skulle kunna medföra ett övergripande resultat som inte är önskvärt från universitetens perspektiv- trots att de anställda blir prestationsorienterade.
6.1 Diskussion och framtida forskning
Eftersom studiens resultat tyder på att de normer som återfinns inom olika ämnesområden kan leda till att anställda påverkas på olika sätt av prestationsmåtten, bör framtida studier inte endast inriktas mot universitetsanställda inom ett visst ämnesområde utan nyanseras genom hänsynstagande till hur dessa olika kontextuella skillnader kan påverka styrningens utfall.
Vidare bör inte heller prestationsmåttens inverkan på universitetsanställdas identiteter begränsas till att studeras från ett perspektiv som främst inriktas mot emotioner (se Ball, 2003; Lorentz, 2012; Warren 2017). Andra betydelsefulla aspekter framträder från studiens resultat, som indikerar hur enskilda universitetsanställda till följd av ökad prestationsorientering tenderar att utveckla individuella strategier som vid aggregering kan få effekter på lärosäten och den svenska forskningen överlag. Sådana potentiella effekter torde vara av stor betydelse för högre utbildning i Sverige, och därmed kan ökat fokus i framtida studier riktas mot vilket resultat som universitet överlag kan få av de anställdas prestationsorientering.
Studiens urval består, i likhet med annan litteratur på området (se Lea & Stierer, 2011), av universitetsanställda som är aktiva inom forskning. Respondenterna strävan att forska istället för att undervisa kan tänkas ha påverkat studiens resultat gällande prestationsorienteringen. Universitetsanställda som inte strävar efter att forska i lika bred utsträckning kan tänkas påverkas av prestationskriterierna på ett annat sätt än vad studiens resultat tyder på. Studien har inte heller omfattat hur den prestationsbaserade styrningen påverkar andra aspekter av universitetsanställdas arbete, såsom undervisning och samverkan vilket kan vara intressanta aspekter att studera.
Urvalet består även av universitetsanställda som befinner sig i mitten samt i det senare skedet av sin karriär. Studiens resultat tyder på att ju tidigare en individ befinner sig i karriären, desto mer betydelsefullt blir det från de anställdas perspektiv att uppfylla prestationskriterierna. Därmed kan framtida studier inriktas mot universitetsanställda som relativt nyligen disputerat, för att utforska om nydisputerade anställda erfar ett större tryck från prestationsmåtten och därmed utvecklar en identitet som är allt mer prestationsorienterad.
Studiens resultat indikerar att olika psykologiska mekanismer är verksamma för olika mått då de universitetsanställda kan uppleva sig drivas av ett beroende i förhållande till ett visst prestationsmått, och samtidigt drivas av självförverkligande avseende ett annat prestationsmått. Därmed kan framtida studier även inriktas mot att fördjupa förståelsen för hur universitetsanställda kan påverkas på olika sätt av olika prestationsmått.
Slutligen är studiens slutsatser begränsade till falluniversitets kontext då varje universitets styrsystem i viss mån är lokalt. Framtida studier kan därmed även inriktas mot universitet som skiljer sig mot falluniversitetet, i bemärkelsen att de har en annan finansieringsstruktur, använder andra mått för styrning eller har andra målsättningar avseende styrningen.
Appendix A: Intervjuguide
Introduktion
Som vi nämnt skriver vi vår D-uppsats denna termin, inom ramen för ett forskningsprojekt som bedrivs på Handelshögskolan vid Örebro universitet. Vår kontaktperson är professor Hans Englund och projektet heter ”Räkna med vetenskapen”. Det är ett projekt som handlar om betydelsen av prestationsmätningar inom akademin. Ett exempel på en sådan prestationsmätning är att det blivit allt vanligare att man mäter hur mycket externa medel olika forskare eller forskargrupper drar in, vilket är det fokus vi kommer att ha i intervjun.
Innan vi börjar så vill vi bara säga att alla intervjuer som görs inom projektet är frivilliga och att du när som helst kan avbryta intervjun om du så önskar. Om du känner att det kommer frågor som du inte vill eller kan besvara så är det bara att säga till. Är det okej för dig att vi spelar in intervjun? Inspelningen kommer i sådant fall att användas som en form av minnesanteckning för oss och för de forskare som ingår i projektet. Det kommer inte i vår uppsats eller några andra publikationer att framgå vem som har sagt vad, vilket innebär att du som individ kommer att vara anonym.
Forskarrollen
1. Hur ser din forskningssituation ut?
a. Hur stor del av din tjänst ägnar du åt forskning?
2. Vad innebär det för dig att vara forskare? a. Vad är det som är viktigt med forskning?
3. Vad innebär det att vara framgångsrik som forskare för dig? a. Finns det olika syn på vad framgång är?
4. Hur framgångsrik känner du dig som forskare? a. Hur kommer det sig tror du?
b. Är det viktigt att uppfattas som framgångsrik?
5. Vilka krav ställs på dig från universitetet och hur har det förändrats sedan du började din forskarkarriär?
Forskningsfinansiering
6. Vad tänker du på när du väljer dina forskningsprojekt? Finns det något
speciellt som påverkar vad du väljer att forska om?
7. Om vi går över att prata om finansiering, hur viktigt är det?
8. [Icke-professorer] Om du skulle vilja ägna mer tid åt forskning, skulle du då kunna finansiera denna internt eller skulle du behöva söka
a. Hur ser konkurrensen om interna medel ut?
b. Vad behöver man göra för att kunna konkurrera om sådana pengar? c. Om man får interna medel, vilka förväntningar får man på sig då? d. Vad händer om man inte lever upp till de förväntningarna
som följer? (Ens möjlighet att få nya interna medel)
9. Extern finansiering, hur viktigt är det?
a. Vart vänder du dig i normalfallet om du skulle söka externa medel? b. Är det svårt att erhålla pengar därifrån? Varför/varför inte?
c. Vad skulle du säga är viktigt för att man ska erhålla pengar därifrån?
d. Hur skulle du säga att din forskning passar i förhållande till de krav som finansiären normalt ställer? Behöver du så att säga anpassa dig för att ha en chans att få pengar?
e. Om ni söker pengar tillsammans, hur bestämmer ni då vem som ska göra vad och hur mycket pengar man ska söka för respektive person?
10. Vad upplever du när du får externa medel? Hur känns det? Om du eller någon av dina kollegor drar in externa forskningsmedel, uppmärksammas då detta på något sätt?
a. Här på institutionen? På universitet som sådant? Vad tycker du om det?
b. Är det viktigt att uppmärksamma att någon har lyckats i detta avseende? Hur känns det?
11. Hur betraktas en person som försöker men inte lyckas dra in pengar? a. Hur ser man på en person som slutat försöka dra externa
medel?
b. Hur ser man på en person som drar in väldigt mycket externa medel?
12. Hur ser du på att en relativt stor andel av forskningsfinansieringen i Sverige är konkurrensutsatt, d v s att man får söka forskningsmedel i konkurrens med andra?
Mått externa medel
13. [Professorer]: Vi har hört talas om en löneenkät som årligen skickas ut inför löneförhandlingen (där ni bland annat ska fylla i hur mycket externa medel ni dragit in) skulle du kunna berätta lite om hur den ser ut?
a. Vad tycker du om att en sådan används? b. Vad brukar du trycka på när du fyller i den?
14. [Samtliga anställda]: Vi har hört talas om att ni regelbundet har utvecklingssamtal, i vilken utsträckning brukar frågor om externa medel diskuteras?
a. Hur går diskussionerna då?
15. Om man ser till den allmänna diskussionen inom ditt ämne eller i din forskargrupp; pratas det mycket om forskningsfinansiering?
a. Hur går diskussionerna då?
16. Vi vet att det från ledningens sida finns en önskan om att öka externa medel, hur förhåller du dig till det?
17. Oroar du dig för om du drar in tillräckligt mycket forskningsmedel?
18. Brukar du fundera över hur det ser ut för andra angående externa medel?
19. Finns det forskare i din närhet som är väldigt duktiga eller dåliga på att dra in pengar?
a. Hur får det dig att se på din egen situation?
Deras forskning
20. Bedriver du vanligtvis din forskning individuellt eller i grupp?
a. Hur stor är gruppen?
b. Arbetar ni tillsammans på en plats eller består gruppen av forskare i flera städer eller länder?
c. Kan du välja vilka du vill samarbeta med- vad blir viktigt då? Väljer du mest utifrån exempelvis hur det sociala samspelet, erfarenhet eller den inriktning de har?
d. Vad ser du som viktigt i ett samarbete, varför väljer du att samarbeta med någon?
e. Är det så att olika forskare spelar olika roller i ett sådant samarbete och vad brukar du i sådant fall ikläda dig för ”roll”?
Referenslista
Vetenskapliga artiklar
Anderson, G & Cohen, MI. (2015). Redesigning the identities of teachers and leaders: A framework for studying new professionalism and educator resistance. Education Policy Analysis Archives, 23(85), ss. 1–29.
Archer, L. (2008). The new neoliberal subjects? Young/er academics’ constructions of professional identity. Journal of Education Policy.
Ball, S. J. (2003). The teacher’s soul and the terrors of performativity. Journal of Education Policy, 18(2), ss. 215–228.
Barry, J., Chandler, J. & Clark H. (2001). Between the ivory tower and the academic assembly line. Journal of Management Studies, 38(1), ss. 87–101.
Baruch, Y. & Hall, D, T. (2004) The academic career: A model for future careers in other sectors? Journal of Vocational Behavior, 64(2), ss. 241-262.
Becher, T. (1994). The significance of disciplinary differences. Studies in Higher Education, 19(2), ss. 151-161.
Brown, A, D. & Lewis, M, A. (2011). Identities, Discipline and Routines. Organization Studies. ss. 871-895.
Carvalho, T. & Santiago, R. (2010). Still Academics After All… Higher Education Policy. 23(3), ss. 397-411.
Chatelain-Ponroy, S., Mignot-Gérard, S., Musselin, C. & Sponem, S. (2018). Is Commitment to Performance-based management Compatible with Commitment to University
“Publicness”? Academics’ Values in French Universities. Organization Studies. 39 (10), ss. 1377-1401.
Clegg, S. R. (1989). Radical Revisions: Power, Discipline and Organizations. Organization Studies, ss. 97-115.
Davies, B. & Bansel, P. (2010). Governmentality and academic work: Shaping the hearts and minds of academic workers. Journal of Curriculum Theorizing, 26(3), ss. 5–20.
Englund, H. & Gerdin, J. (2019). Performative technologies and teacher subjectivities - A conceptual framework. British Educational Research Journal (submitted)
Fereday, J. & Muir-Cochrane, E. 2006. Demonstrating Rigor Using Thematic Analysis: A Hybrid Approach of Inductive and Deductive Coding and Theme Development. International Journal of Qualitative Methods, 5 (1), ss. 80-92
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, ss. 105-112.
Henkel, M. (2005). Academic identity and autonomy in a changing policy environment. Higher Education: The international Journal of Higher Education and Educational Planning, 49(1-2), ss. 155-176.
Herbert, A. & Tienari, J. (2013). Transplanting tenure and the (re)construction of academic freedoms. Studies in Higher Education, 38(2): ss. 157–173.
Holloway, J. & Brass, J. (2018). Making accountable teachers: the terrors and pleasures of performativity. Journal of Education Policy, 33(3), ss. 361–382.
Hsieh, H-F. & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. QUALITATIVE HEALTH RESEARCH, 15(9), ss. 1277-1288.
Jeanes, E., Loacker, E., & Śliwa, M. (2018). Complexities, challenges and implications of collaborative work within a regime of performance measurement: the case of management and organisation studies. Studies in Higher Education.
Jeffrey, B. & Troman, G. (2011). The construction of performative identities. European Educational Research Journal, 10(4), ss. 484–501.
Kallio, KM., Kallio, T., Tienari, J. & Hyvönen, T. (2016). Ethos at stake: Performance management and academic work in universities. Human Relations, 69 (3), ss. 685-709.
Knights, D. & Clarke, C. A. (2014). It’s a Bittersweet Symphony, this Life: Fragile Academic Selves and Insecure Identities at Work. Organization Studies, 35(3), ss. 335–357.
Kolsaker, A. (2008). Academic professionalism in the managerialist era: a study of English universities. Studies in Higher Education, 33(5), ss. 513–525.
Krejsler, J. (2006). Discursive battles about the meaning of university: The case of Danish university reform and its academics. European Educational Research Journal, 5(3-4), ss. 21020.
Kornberger, M., Justesen, L. & Mouritsen, J. (2011). ‘When you make manager, we put a big mountain in front of you’: an ethnography of managers in a Big 4 accounting firm.
Accounting, organizations and society, 36(8), ss. 514-533.
Lam, A. (2010). From ‘Ivory Tower Traditionalists’ to ‘Entrepreneurial Scientists’? Academic Scientists in Fuzzy University–Industry Boundaries. Social Studies of Science, 40(2), ss. 307- 340.
Lea, M.R. & B. Stierer. (2011). Changing Academic Identities in Changing Academic Workplaces: Learning from Academics’ Everyday Professional Writing Practices. Teaching in Higher Education, 16(6), ss. 605–16.
Lorenz, C. (2012). If You're So Smart, Why Are You under Surveillance? Universities, Neoliberalism, and New Public Management. The University of Chicago Press, 38(3), ss. 599- 629.
Lea, M. R. & Stierer, B. (2011). Changing academic identities in changing academic workplaces: learning from academics’ everyday professional writing practices, Teaching in Higher Education, 16(6), ss. 605-616.
Mather, K. & Seifert, R. (2011). Teacher, lecturer or labourer? Performance management issues in education. Management in Education, 25(1), ss. 26 - 31.
Miller, P. & Power, M. (2013). Accounting, organizing, and economizing: Connecting accounting research and organization theory. Academy of Management Annals, 7, ss. 557– 605.
Montgomery, R. (2012). “It serves a bigger purpose”: The tension between professional identity and bureaucratic mandate in public education. English Teaching-Practice and Critique, 11(3), ss. 45-58.
Morrissey, J. (2015). Regimes of performance: practices of the normalised self in the neoliberal university. British Journal of Sociology of Education, 36(4), ss. 614–634.
Sousa, C-A., De Nijs, W-F. & Hendriks, P-H. (2010). Secrets of the beehive: Performance management in university research organizations. Human Relations, 63(9), ss. 1439–1460.
Shore, C. (2008). Audit culture and Illiberal governance: Universities and the politics of accountability. Anthropological Theory.
Silver, H. (2003). Does a University Have a Culture? Studies in Higher Education, 28(2) ss. 157- 169.
Teelken, C. (2012). Compliance or pragmatism: how do academics deal with managerialism in higher education? A comparative study in three countries. Studies in Higher Education, 37(3), ss. 271-290.
Teelken, C. (2015). Hybridity, Coping Mechanisms and Academic Performance Management: Comparing Three Countries. Public Administration, 9-3(2), ss. 307-323.
Thomas, G. (2011). A Typology for the Case Study in Social Science Following a Review of Definition, Discourse, and Structure. Qualitative Inquiry, 17 (6), ss. 511-521.
Van Wynsberghe, R. & Khan, S. (2007). Redefining Case Study. International Journal of Qualitative Methods, 6 (2), ss. 80-94.
Warren, S. (2017). Struggling for visibility in higher education: caught between neoliberalism ‘out there’ and ‘in here’- an autoethnographic account. Journal of Education Policy, 32(2), ss. 127-14.
Winter, R. (2009). Academic manager or managed academic? Academic identity schisms in higher education. Journal of Higher Education Policy and Management, 31(2), ss. 121-131.
Ylijoki, O. (2005). Academic nostalgia: A narrative approach to academic work. Human Relations, 58(5), ss. 555–576.
Ylijoki, O & Ursin, J. (2013). The construction of academic identity in the changes of Finnish higher education. Studies in Higher Education, 38(8), ss. 1135–1149.
Litteratur
Bryman, A & Bell, E. 2014. Företagsekonomiska forrskningsmetoder. 2. uppl. Liber, Stockholm.
Denscombe, M. 2014. The Good Research Guide - for small-scale social research projects. 3 uppl. Open International Publishing, Maidenhead.
Hennink, M., Hutter, I. & Bailey, A. 2011. Qualitative Research Methods. 1. uppl. SAGE Publications, London.
Kunda, G. 2006. Engineering Culture – Control and commitment in a High-Tech Corporation. Revised Edition. Philadelphia: Temple University Press.
Kvale, S & Brinkmann, S. 2014. Den kvalitativa forskingsintervjun. 3. uppl. Studentlitteratur, Lund.
Miles, B, Huberman, M & Saldaña, J. 2014. Qualitative data analysis: a methods sourcebook. 3 uppl. SAGE, Los Angeles.
Richards, L. & Morse, J. M. 2013. Readme first for a user’s guide to qualitative methods. 3. uppl. SAGE Publications, London.
Sahlin, K & Eriksson-Zetterquist, U. (2016). Kollegialitet: En modern styrform. 1. uppl. Studentlitteratur, Lund.
Elektroniska källor
Ekonomistyrningsverket, 2017. Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor. Hämtad 15/10-2018.
https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=18909
Statens offentliga utredningar, 2018. Utredningen om styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten (Strut) U 2017:05. [cit. Statens utredning om styrning av lärosäten] Hämtad 15/10-2018.
http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/Övergripande-modellförslag-180104.pdf
Regeringskansliet, 2015. Finansiering av starka forskningsmiljöer - en internationell utblick. Hämtad 1/10-2018.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-
ochhttps://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-
promemorior/2004/04/ds-200421/promemorior/2004/04/ds-200421/
UKÄ, 2017. Högskolans ekonomi och finansiering. Årsrapport 2017. Hämtad 25/10-2018.
http://www.uka.se/download/18.667441fa15af4fb7b21126b4/1496215666724/hogskolanshttp:/ /www.uka.se/download/18.667441fa15af4fb7b21126b4/1496215666724/hogskolans-ekonomi- finansiering.pdfekonomi-finansiering.pdf
UKÄ, 2018. Universitet och högskolor. Hämtad 15/10-2018. http://www.uka.se/fakta-om- hogskolan/universitet-och-hogskolor.html