Vi har sedan starten av denna studien velat lyfta diskussionen om bemanningsbranschen på en annan plattform än i debattartiklar eller genom traditionell forskning. Vårt syfte har varit att visa på en mer generell bild av hur diskussionerna förs och lämna politiken som präglar ämnet utanför. Detta för att visa på hur sidorna skiljer sig så åt, när båda påstår sig se sanningen. Därför har en diskursanalys varit på sin plats för ämnet genom att dekonstruera och visa på att saker kan vara annorlunda. Med denna kunskap lämnar vi sedan läsaren för att själv bilda sig en uppfattning, och handla i enlighet med egna mål utan några hinder som kan framstå objektiva, men som egentligen är diskursiva. Diskursiva hinder kan överkommas. Det är vår bestämda åsikt, efter denna studien, att bemanningsbranschen varken är fundamentalt negativ eller positiv, utan har sina kontextuella fördelar och nackdelar som allt annat.
7.1 Teoretisk implementering
Vi tycker att vår studie på ett bra sätt har integrerat de mest centrala teoretiska begreppen inom diskursteorin. De har använts genomgående i analysen och som ett erkännande av metodologin har vi inte stött på några teoretiska oegentligheter som varit svåra att överkomma. Istället har teorin i största mån passat vår valda metod och material. Den kritik vi skulle kunna rikta mot oss själva är de lösa och spretiga definitionerna av diskurserna vi kartlagt. Detta är däremot i enlighet med diskursområdet, då diskurser ofta är gråzoner och, som varit centralt i uppsatsen, interdiskursiva. Ytterligare en kritik som skulle kunna riktas mot vår arbetsprocess är behandling av vår corpus. Vi gick genom en kropp av material som förklarats, för att bilda oss en uppfattning om ämnet och området. Corpus används inte och refereras inte till, så att det inte redogörs för närmare är inte problematiskt i våra ögon. Däremot hävdar vi att våra rapporter är tänkta att representera den bild som corpus gav oss, och med tanke på att corpus inte redogörs så blir detta anspråk något problematiskt i och med att läsaren inte kan kontrollera det. Att ha med corpus och dess omfattande innehåll var däremot inte rimligt i hänseende till uppsatsens tänkta omfattning.
7.2 Resultatdiskussion
När vi talar om den kartlagda diskursordningen är det viktigt att minnas den övergripande flexibilitetsdiskursen. Denna diskurs är inget vi explicit kunde hitta i rapporterna men som är högst närvarande. Kompetensföretagen driver framåt en offensiv om att etablera sig på marknaden som ett rimligt alternativ. Att de i mindre utsträckning använder sig av interdiskursiva praktiker är en indikator på att deras diskurs bryter ny mark. Detta sker i enlighet och med stöd från flexibilitetsdiskursen som arbetsmarknaden är underordnad. De principer denna diskurs talar om är sådant som bemanningsbranschen, enligt Kompetensföretagen, försöker agera på. Om man istället ser till fackförbundens uppgift i den diskursiva kampen så är deras strategi defensiv. De är inte de huvudsakliga drivarna av åtgärder eller policys. De fungerar mer som moderator till de faktiska beslutsfattarna. Diskursen de driver kan även jämföras med den lagstiftningsanda som dominerade på 70- och 80-talet på den svenska arbetsmarknaden. Denna anda är däremot inte längre hegemonisk utan är ersatt av flexibilitet och avreglering. Detta är kanske den huvudsakliga teoretiska utgångspunkt som faktiskt präglat vår uppsats. Vi har, som vi diskuterat tidigare, försökt vara teorilösa och låta materialet tala men denna västerländska samhälleliga diskurs som vi ingår i är svår att frikopplas från. Studien har således påverkats av denna underliggande uppfattning av samhället. Om studien hade genomförts i en annan samhällelig kontext hade resultatet förmodligen sett annorlunda ut.
46 Relationen mellan fackförbunden är inte helt oväntad eftersom bemanningsbranschen har en stor påverkan på de flesta branscherna. Intressant är däremot att där finns strukturella skillnader som har varit tydliga i analysen av materialet. Dessa skillnader är tydliga både i åsikter och i argumentation. Trots dessa skillnader ser det ändå ut som att fackförbunden i det stora hela hittar snarlika problem med branschen, vilket gör att de alltså förenas i samma perspektiv gentemot nodalpunkterna.
Något viktigt att komma ihåg är att fackförbunden är aktörer i sig självt och att vi alltså slagit ihop dem till en enhet efter vad resultatet visar. Man kan säkerligen kunna göra en närmare analys av hur fackförbunden skiljer sig sinsemellan samt olika diskursiva kamper som pågår.
Den enklaste, tydligaste och mest intressanta skiljelinjen för vårt syfte dras däremot mellan arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation. Som vi nämnt flertalet gånger uttalar sig fackförbunden snarlikt och ingår i samma struktur eftersom de är LO-medlemmar. Däremot är de inte samma organisation. På samma vis är alla arbetsgivare på vår svenska arbetsmarknad i någon utsträckning konkurrenter till varandra, så trots att de är medlemmar i olika avdelningar av Svenskt Näringsliv, är de inte i alla sammanhang allierade. De för sina egna agendor. Precis som att skillnader uppstår mellan Handels och Kommunal så skiljer sig således även Kompetensföretagen från sina likar och har sin egen agenda och sina egna intressen. Det kan alltså leda till interna motsägelser i vissa situationer. Dock sitter de som sagt fortfarande på samma intressen sett ur ett större perspektiv på grund av deras konkurrensförhållande till arbetstagarorganisationerna, som resultat av den svenska modellen.
Kompetensföretagen och bemanningsbranschen i stort är också något som strider mot det traditionella tillvägagångssättet på den svenska arbetsmarknaden. Som vi sagt är deras påverkan än inte fastställd. Hur de på bästa sätt placeras in och tar plats i den svenska modellen är oklart.
Hur Kompetensföretagen framställs av fackförbunden är däremot som en förlängning av arbetsgivarens arm för önskad flexibilitet. De skulle också kunna betraktas som en förlängning av statens arbetsmarknadspolitiska arm och ett verktyg för idén om full sysselsättning.
Vilken diskurs som får mest utrymme i den politiska arenan har betydelse för hur våra uppfattningar kring ämnet kommer att se ut samt för vilka samhälleliga aktioner som genomförs. Om vi delar fackförbundens uppfattning kommer vi som samhälle att agera diskursivt på ett vis som kontinuerligt stärker Regleringsdiskursen vilket kan resultera i att branschen regleras eller på andra sätt begränsas. Motsatsvis hade Möjlighetsdiskursen rimligen resulterat i en avreglering av branschen och en ökad flexibilisering för att maximera den nytta som Kompetensföretagen förespråkar. Vad vi i denna analys vill påvisa är att båda övertygelserna är just diskurser och att de i högsta grad är beroende av sammanhang och hur man artikulerar samt binder samman momenten till nodalpunkten.
7.3 Framtida forskning och avslutande reflektioner
Studien, dess metod och resultat är högst beroende av varandra. Med en viss vald metod kommer du att få fram ett visst resultat, medan andra möjliga resultat utesluts. Detta är en grundtanke inom epistemologisk socialkonstruktionism och kan även appliceras på vår uppsats.
Med det sagt har vi, så gott vi kan, försökt redogöra för våra val och handlingar så att läsaren själv kan avgöra om de anser att resultatet är trovärdigt eller inte. Man skulle exempelvis kunna använda sig av diskurspsykologi eller kritisk diskursanalys och resultatet hade sett annorlunda ut, för dessa metoderna är avsedda att ta fram ett annat resultat. Resultatet vi producerat är i enlighet med vår valda metod.
47 Dessa andra metoder är sådant som vi istället kan rekommendera till fortsatt forskning. Att göra en kritisk granskning av maktförhållandena mellan parterna, eller göra en identitets- och subjektpositionsinriktad diskursanalys om den inhyrdas varande hade varit intressanta bidrag till forskningen. Avslutningsvis hade vår studie även kunnat göras på annat material, både annat elektroniskt material men även på intervjumaterial samt hade det kunnat involvera fler fackförbund, arbetsgivarföreningar och staten som aktör. Detta hade bidragit till att verkligen blottlägga strukturer på arbetsmarknaden som är föränderliga, men som vi tar för givet.
Diskursanalys är något som inte vanligtvis används vid arbetsvetenskapliga studier och som vi anser har mycket att bidra när det kommer till beslutsfattande. Eftersom fakta och objektiv sanning är i princip omöjligt att fastställa anser vi att det är viktigare med en typ av principiell eller värdegrundad beslutsprocess. Om vi istället kan vara transparenta med denna process blir också argumentationen och behandlingen av agendor och perspektiv mer ärliga. Att som i vårt inledande citat av Ekecrantz och Olsson (1994) agera som att ens ståndpunkt är den enda, den allmängiltiga och det universella är problematiskt ur ett samhälleligt tillitsperspektiv. Återigen, med erkännandet av diskursiva processer och osäkra sanningar kan vi enklare vara ärliga mot varandra som i sin tur gör det enklare att lösa problem och hitta lösningar, utan diskursiva hinder.
48