The Swedish Staffing Model (rapport 3 - Kompetensföretagen)

Denna rapport från Kompetensföretagen är en beskrivande rapport om vad författarna kallas

“Den svenska bemanningsmodellen”. Rapporten bygger mycket på att Sverige är särskild vad gäller bemanningsbranschen i jämförelse med andra länder, som vi gick igenom i bakgrunden.

Sverige skiljer sig från andra länder i lagstiftning, både frivillig och statlig, när det kommer till bemanningsbranschen. Rapporten tar upp alla de fördelar som denna skillnad kan innebära för individ, verksamhet och samhälle. Det görs på ett ensidigt vis och tar inte upp eventuella tvetydigheter eller nackdelar. Detta innefattar bland annat den svenska modellen och dess kollektivavtalsorienterade arbetsmarknad som ligger till grund för en massa goda villkor för de inhyrda. De tar även upp en del fakta och siffror från branschen. Hänvisningarna de gör är till

“studier” och “undersökningar” men ger inga specifika referenser så att läsaren kan kontrollera informationen. Rapporten är skriven på engelska och citaten i analysen nedan kommer därför även att presenteras på engelska. Vi ville inte ta någon risk i att påverka materialet genom att översätta. Rapporten är skriven 2019.

“For many Swedish companies, the practice of hiring staffing consultants is key for their ability to manage competence while maintaining efficiency and competitiveness.”

(Kompetensföretagen, 2019a:3)

“Through negotiations and co-operation, the social partners strive to provide for a competitive and prosperous economy while at the same time making sure that individuals have working conditions and security to enable development and productivity.”

(Kompetensföretagen, 2019a:2)

“Overall, this model allows enough flexibility to deliver valuable services to client companies, while maintaining attractive working conditions for consultants and granting them the opportunity to acquire a network and useful working experience.”

(Kompetensföretagen, 2019a:2)

34

“Restrictions on hiring would also damage the Swedish economy [...]”

(Kompetensföretagen, 2019a:3)

Bemanningsbranschen har en uppgift i att konstituera sin egen verksamhet, sitt bidrag samt sin professionalitet. Det försöker de uppnå i detta stycket, där de beskriver hur viktig och välskött branschen är. Momentet som berättar att deras bemanningsanställda är avgörande för företags konkurrenskraft innebär ett betydelseskapande för bemanningsbranschen. Detta är dessutom i enlighet med den hegemoniska flexibilitetsdiskursen.

Utöver detta är det en miljö som är välutvecklad för att individen ska trivas och utvecklas.

Momenten attractive working conditions och enable development ger oss uppfattningen att attraktiva arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter är något som strävas efter av alla parter och som hamnar i fokus. De avslutar med att förklara de nackdelar som en reglering av branschen skulle få på inte minst den svenska ekonomin. Som vi kommer se mer nedan, drar de inspiration och argument från dels en ekonomidiskurs och dels en arbetsmiljödiskurs för att rättfärdiga sitt eget existerande. Momenten binds ihop på ett sätt som sätter branschen i centrum och som bidragande aktör för individ, företag och samhället i stort. Detta är i enlighet med syftet att stärka organisationens medlemmars ställningar på den svenska arbetsmarknaden.

Organisationen tar alltså upp de ämnen och poänger som främjar medlemmarna och resten uteblir i stor utsträckning.

“In Sweden, staffing consultants are referred to as just ‘consultants’.”

(Kompetensföretagen, 2019a:1)

“[...] the competence industry employs about as many blue-collar workers as white-collar workers, and as many males as females.” (Kompetensföretagen, 2019a:4)

“[...] consultants are covered by collective agreements.” (Kompetensföretagen, 2019a:2)

“[...] consultants are members of a trade union. This level is comparable to that of all employees [...].” (Kompetensföretagen, 2019a:2)

Att explicit benämna de inhyrda som konsulter och branschen som kompetensbransch, istället för bemanningsbransch, är tydligt diskursivt. Detta genom att de försöker professionalisera branschen och stärka branschens och den bemanningsanställdas status. Vad detta innebär är att det råder någon typ av mångtydighet kring nodalpunkten och de försöker tillföra egen betydelse till den diskursiva kampen. Målet är att efter en tid, när detta påtalats flera gånger, behöver de inte längre göra distinktionen, utan vi kommer alla omedvetet säga konsult istället för inhyrd eller bemanningsanställd. De talar även om branschens heterogenitet vad gäller yrkesgrupper och kön samt att konsulterna i hög utsträckning är fackligt organiserade och täckta av kollektivavtal. Detta är något som skiljer sig från fackförbundens diskurser, som vi sett ovan.

Bilden vi får av nodalpunkterna “inhyrda” och “bemanningsbransch” är positiv samt att det är en professionell, varierad och trygg bransch som framställs av dessa starka deskriptiva moment.

“[...] staffing consultants have permanent, longstanding employment [...]“

(Kompetensföretagen, 2019a:1)

“[...] same benefits and rights as other employees – such as the right to paid vacation and sick leave, and to take leave of absence for studying or rearing children.”

(Kompetensföretagen, 2019a:1)

35

“[...] the working hours are the same for consultants as all other employees in the workplace.” (Kompetensföretagen, 2019a:2)

“A typical consultant has 2-3 assignments that last for 6-18 months each.”

(Kompetensföretagen, 2019a:4)

Vidare beskriver dessa momenten permanenta och långa anställningar som ytterligare förstärker bilden av den trygga branschen. Dessutom berättar de att den inhyrda har både samma villkor och arbetstimmar som en ordinarieanställd har. Vi ser ingen tveksamhet i någon av de moment som presenteras ovan, vilket utesluter alternativ och tillsluter diskursen. En kritik som ofta förekommer är att anställda inom bemanningsbranschen kan känna otrygghet på grund av att de inte vet vad de ska tjäna. Dessutom består kritiken också av att de ofta byter arbetsplats, arbetsuppgifter och kollegor. Det ser vi inte minst i fackförbundens rapporter. Men dessa citat pekar snarare på att branschen inte är så dålig som många gånger sägs. Deras arbetssituation är mer att tolka som jämbördig med ordinarieanställdas. Vi ser också att de betonar att en inhyrd oftast endast har två eller tre uppdrag innan de lämnar branschen. De är också uthyrda långa perioder vilket säger emot kritiken om att de för ofta måste anpassa sig till nya arbetsplatser och kollegor. Sammanfattningsvis skapar dessa moment en sammanhängande bild av att de inhyrda har möjlighet till rättvisa arbetsvillkor och ordnat privatliv med familj och ekonomi.

Momenten är således starkt kopplade till samt konstituerande av trygghetsdiskursen. Det är också en direkt motsättning till fackförbundens perspektiv och drar en glasklar skiljelinje mellan de två sidorna.

“Consultants who are in between assignments still receive salaries and need to be available for new assignments.” (Kompetensföretagen, 2019a:2)

“For consultants working in the blue-collar sector, salaries are based on their workplace’s average. This is particularly attractive to younger consultants, as it means higher earnings for them. In the white-collar sector, consultants’ salaries are set individually within the framework of the relevant collective agreement.” (Kompetensföretagen, 2019a:1)

I ovan stycke beskriver de lönevillkoren för bemanningsanställda. Det de förmedlar är en komplett inkomsttrygghet eftersom konsulterna får lön även mellan uppdrag men att de måste vara beredda på att arbeta. Ytterligare förklarar de hur lönesättningen sker vilket fulländar bilden kring ekonomisk trygghet. Marknadsmässig, kontinuerlig lön skapar uppfattningen av en trygg situation. Den ekonomiska diskursen är just här viktig för dem, när de konstituerar individens livssituation. Beskrivningen lämnar inget utrymme åt annan tolkning än deras egen, ett tydligt tecken på diskursiv praktik. Detta konstituerar liksom föregående stycke, trygghetsdiskursen, men här med hjälp av moment från ekonomidiskursen.

“Competence agencies oftentimes function as a gateway for social groups that otherwise can experience difficulties entering the Labour market.” (Kompetensföretagen, 2019a:3)

“After two years, most consultants have proceeded to a permanent employment within a client company.” (Kompetensföretagen, 2019a:4)

I dessa citat skapar de en typ av karriärdiskurs, om vilken långsiktig nytta som branschen tillför individen, men även samhället, som diskuterats tidigare. Funktionen de fyller är att individer med svårigheter att komma in på arbetsmarknaden får hjälp att etablera sig.

Utöver att vara en väg in på marknaden är det även vanligt att konsulter går vidare till en tillsvidareanställning på kundföretaget. Karriärvägen är således utstakad ända från

36 arbetsmarknadens utkant till dess mitt och det är bemanningsföretagen som asfalterar.

Denna linje anser vi tydligt illustrerar branschens betydelse för individen samt att det tillför en entydighet till nodalpunkten ”bemanningsanställd”. Det är en människa i utveckling, i färd mot en bättre tillvaro. När vi hör bemanningsanställd tänker vi inte i några negativa tankar, utan betydelsen de cementerar när de tillsluter diskursen är enbart positiv, full av möjligheter.

6.3.2 Vi gör det varje dag - vi sätter människor i arbete (rapport 4 - Kompetensföretagen)