Varför behövs kompetensföretag? (rapport 5 - Kompetensföretagen)

Vår femte och sista rapport kommer även denna från Kompetensföretagen. Denna rapporten är från 2019 och den är mycket deskriptiv då den i princip enbart levererar siffror. De beskriver bemanningsbranschens expanderande och dess roll i samhället. Vi får även ta del av statistik om hur medarbetare trivs i samt att det är en bransch för alla. Det är en rapport som är komprimerad och som rymmer många av de argument branschen använder sig av.

“Våra medlemsföretag hjälper hela samhället med kompetensförsörjning, genom att erbjuda [...] konsulter. När våra företag sköter kompetensförsörjningen kan andra arbetsgivare sköta det de är specialister då fungerar arbetsmarknaden bättre, och med den hela samhället.” (Kompetensföretagen, 2019b:2)

39

“Branschen erbjuder kunder och medarbetare stor flexibilitet och trygghet.”

(Kompetensföretagen, 2019b:4)

Precis som tidigare rapporter förekommer momenten som handlar om bemanningsbranschens nytta för samhället. Vi kan se ett orsakssamband där momenten ger varandra betydelse.

Fungerar arbetsmarknaden bättre hjälper det även samhället att bli bättre. När dessa två moment ställs i relation till varandra tillför det betydelse för nodalpunkten

”bemanningsbranschen” och diskursen konstitueras. Vidare stärks även diskursen genom att ytterligare sträcka sig över till det vi tidigare har benämnt som trygghetsdiskursen genom att låna in momenten flexibilitet och trygghet. Här ser vi alltså spår av interdiskursivitet. Att medarbetare har det bättre står således även i relation till momentet fungerar arbetsmarknaden bättre eftersom det blir en konsekvens av det senare. Dessutom erbjuds även kunder denna flexibilitet och trygghet vilket snarare knyter an till och förstärker den huvudsakliga nodalpunkten i dessa citat, ”bemanningsbranschen”.

“I Sverige är inhyrda konsulter tillsvidareanställda i auktoriserade kompetensföretag, som i sin tur har långa kundavtal.” (Kompetensföretagen, 2019b:3)

“Kompetensföretagen är en del av svenska modellen. Inhyrda konsulter har kollektivavtal, tjänstepension och försäkringar.” (Kompetensföretagen, 2019b:2)

“På LOområdet sätts lönerna efter genomsnittet i branschen, vilket för de flesta innebär en högre lön än vad de fått om de varit anställda hos kunden.” (Kompetensföretagen, 2019b:2) Här binder författarna flera moment gällande trygghet och villkor till nodalpunkten ”inhyrda”.

De gör svepande och inkluderande påståenden som lämnar lite utrymme för att tolka in att något skulle fattas i deras livs- och arbetssituation. De gör en diskret jämförelse mellan sig själva och kundföretaget och menar att den inhyrde i själva verket har högre lön och bättre villkor än om hen hade varit direktanställd. Kollektivavtal, tjänstepension och försäkringar är sådant som förknippas med ansvarsfulla arbetsgivare och ordentliga arbetsplatser.

Utöver detta tar de även chansen att återigen förstärka bilden av sig själva som professionella genom moment som auktoriserade och del av svenska modellen. De placerar in sig själva i den berömda svenska modellen vilket gör bemanningsföretagen till en väsentlig och inflytelserik del av den svenska arbetsmarknaden. Betydelsen som tillförs ”branschen” som nodalpunkt är ordnad, rättvis och viktig. Betydelsen som tillförs ”den inhyrda” som nodalpunkt blir trygg och välbetald utan några som helst arbetslivsrelaterade problem. I styckena vi tittat på hittills i denna rapporten framstår momenten nästan som marknadsföring för branschen.

Deras syfte, att främja branschen, lyser således genom.

“[...] bemannings- och kompetensföretagen i högre utsträckning än resten av arbetsmarknaden rekryterar de som har svårare att hitta jobb [...]”

(Kompetensföretagen, 2019b:3)

“Var fjärde konsult kommer direkt från arbetslöshet, och var femte direkt från studier.” (Kompetensföretagen, 2019b:3)

“[...] branschen är därmed den viktigaste vägen till kollektivavtalade jobb för unga och utlandsfödda. Det förklaras med branschens strategi att alltid rekrytera fördomsfritt.”

(Kompetensföretagen, 2019b:3)

40 I dessa citat har vi moment som ger varandra betydelse och återskapar karriärdiskursen vi redan börjat kartlägga. Momenten är snarlika de vi stött på i de andra rapporterna från Kompetensföretagen. Det handlar återigen om de utsatta grupperna, unga och utlandsfödda samt äldre, som får en chans på arbetsmarknaden genom bemanningsföretagen. Denna betydelsen förstärks och kompletteras sedan av momentet rekrytera fördomsfritt, eftersom det betyder att dessa människor som missgynnas, blir det trots deras kompetens och på grund av fördomar. Branschen är således en förespråkare och drivare för en mer jämställd arbetsmarknad, och som nämnt tidigare, meritokrati.

Momenten i sista citatet, den viktigaste vägen till kollektivavtalade jobb för unga och utlandsfödda, bidrar till en specifik uppfattning om bemanningsbranschens betydelse för dessa grupperna. Inte nog med att det är en väg in på arbetsmarknaden, utan det är återigen gedigna och rediga jobb med kollektivavtalade villkor istället för oseriösa eller svarta arbeten för dessa ordentliga människor.

Dessa momenten innehåller därför spår av interdiskursivitet som blandar karriär, professionalism, integration samt jämlikhet för att skapa en positiv bild värd titelnamnet

“Varför behövs kompetensföretag?”

“[...] 8 av 10 inhyrda konsulter [...] trivs mycket eller ganska bra på jobbet. Tre fjärdedelar instämmer helt eller delvis med att deras erfarenhet av konsultjobbet varit positiv. 85 procent uppger att deras närmaste arbetskamrater hos kunden uppskattar dem och deras arbete [...]” (Kompetensföretagen, 2019b:2)

Genomgående i de rapporter som kommer från Kompetensföretagen har vi inte sett mycket spår av det vi kallar arbetsmiljö/arbetssituationsdiskursen. Här dyker den dock upp för att visa på att det är en trygg plats där de bemanningsanställda trivs. Dessa tre momentet som innehåller: bra, positiv och uppskattar, hänger tydligt ihop genom att alla är optimistiska. När vi hör momenten i sammanhanget bemanningsbranschen ger det oss en bild av att branschen är något som gynnar den inhyrda. Eftersom de i det första momentet slår ihop mycket eller ganska bra till ett alternativ blir det en stark modalitet. Likadant blir det med de två andra momenten som visar på att en stor majoritet uppskattar jobbet samt deras arbetskamrater uppskattar dem. Denna starka modaliteten stärker således diskursen.

“Många rekryteringar sker också genom inhyrning – konsulter går efter 1-2 år ofta över till en kundarbetsplats där de trivs. (Kompetensföretagen, 2019b:3)

“[...] en majoritet (67 procent) skulle rekommendera jobbet till någon de känner.”

(Kompetensföretagen, 2019b:2)

Det första momentet har förekommit i tidigare rapporter och förstärker karriärdiskursen.

Närmare bestämt den andra delen som rör en karriär efter man lämnat bemanningsbranschen, alltså bemanningsbranschen som “språngbräda”. Ur detta kan vi utläsa, som vi berört lite tidigare, en typ av existentiell betydelse hos bemanningsbranschen där deras syfte inte är att vara en permanent arbetsgivare åt bemanningsanställda. Deras ändamål är att bidra med flexibilitet till arbetsmarknaden och möjligheter för arbetaren. Genomströmningen av människor är således önskvärd, då de är ute efter att etablera människor på arbetsmarknaden.

Om deras anställda lämnar bemanningsbranschen har de lyckats med sin uppgift. Med detta sagt strävar de fortsatt efter att vara en bra arbetsgivare med goda villkor.

41 Avslutningsvis tar de även upp att hela denna situation, den bild av den inhyrdas arbetssituation som de målat upp, är något som de flesta bemanningsanställda sedan rekommenderar till bekanta. Detta gör Kompetensföretagen för att bekräfta alla de moment de tidigare tagit upp och använda bemanningsanställda själva som en referenspunkt i att det Kompetensföretagen säger, alltså deras diskurs, faktiskt är verkligheten.

Uppfattningen av branschen och de bemanningsanställdas arbetssituation som detta ger oss är entydig. Momenten som tas upp relaterar till varandra och nodalpunkten och med detta tillsluts diskursen. Betydelsen är satt enligt arbetsgivarnas perspektiv.