DISKUSSION I FÖRHÅLLANDE TILL FRÅGESTÄLLNING OCH SYFTE

Under denna underrubrik kommer vi utifrån de olika teman vi tog fram i resultatet diskutera huruvida vi uppnådde syftet med vår studie och hur vår frågeställning; “hur konstruerar unga

vuxna kvinnor sin ensamhet på Internet” har besvarats.

Föreliggande studie hade som syfte att undersöka hur ensamhet konstrueras av unga vuxna kvinnor på Internet, där vi för studien använde oss av ett socialkonstruktionistisk perspektiv och diskursiv psykologi som metodansats för att undersöka hur unga vuxna kvinnor framställde sin ensamhet på olika bloggar, Internetforum och sociala medier. Vid konstruktionen av ensamhet användes olika tolkningsrepertoarer för att på olika sätt beskriva ensamhet, samtidigt som textförfattarna i materialet positionerade sig inom de olika tolkningsrepertoarerna vid konstruktionen av ensamhet. Den kartläggning av unga vuxna kvinnors konstruktioner av ensamhet som resultatet har frambringat kommer här sammanfattas och diskuteras.

Ensamhet och gemenskap

Vi har utifrån studiens resultat kunnat synliggöra att flera av de tolkningsrepertoarer som illustrerades syftade till att ensamhet konstruerades som någonting mindre önskvärt, där vi i vårt första tema ensamhet och gemenskap fann tolkningsrepertoaren ensamhet som

utanförskap. Unga vuxna kvinnor konstruerade sin ensamhet på Internet genom att via språket

ge beskrivningar av att det fanns avsaknad av gemenskap och samhörighet till andra, där de beskrev sig som misstolkade och oförstådda, vilket gjorde att de intog subjektspositionen den

missförstådde. Den fysiska kontakten kunde i konstruktionen förstås inte vara tillräcklig för att

upplevelsen av ensamhet skulle upphöra, där frånvaron av samhörighet till andra beskrevs som att inte ha någon vid sin sida på ett mer själsligt plan. Att inte ha någon som förstår en på det

39

själsliga planet kan uppfattas som att det finns en avsaknad och ett behov av djupare relationer, vilket kan belysa hur människor som inte får sina mellanmänskliga relationer tillfredsställda upplever ensamhet. Att inte känna gemenskap med andra i gruppen och i det inte ha någon som förstår dem på ett djupare plan, synliggör hur repertoaren möjliggör en verklighet som skulle kunna tyda till att det finns flera dimensioner av relationer. De unga vuxna kvinnorna sågs i sin framställning finna ett behov av djupare relationer för att kunna ingå i gemenskapen, vilket skulle kunna ses som en version av hur unga kvinnor konstruerar ensamhet på Internet.

Sociala förväntningar

Inom det andra temat, sociala förväntningar inkluderas tolkningsrepertoaren ensamhet som

jämförelse med andra, därigenom fann vi även subjektspositionen den otillräcklige. I

användningen av tolkningsrepertoaren kunde vi se hur ensamhet konstruerades hos unga vuxna kvinnor när de talade om sin ensamhet i förhållande till hur andra uppfattades leva sociala liv. I beskrivningar av hur de jämförde sig med hur andra firar högtider, andras sociala aktiviteter samt andras relationsskapande och hur relationerna sågs bevaras genom umgänge, kunde vi se att kvinnorna använde sig av repertoaren som resurs för att beskriva sin ensamhet när de inte såg sig nå upp till förväntningar de jämfört sig med. Repertoaren sågs vidare skapa subjektspositionen den otillräcklige där vi har kunnat förstå att kvinnorna konstruerar sin ensamhet när de framställer en otillräcklighet i förhållande till hur andra kan ses nå upp till de förväntningar som finns. Vi kunde se att ensamhet kunde konstrueras som ett fenomen som avviker den sociala normen, som i resultatet framställs som en av de möjliga verkligheter som kvinnorna jämför sig med och kan förstås som en av de verkligheter de själva inte kunnat visa upp. Resultatet kunde styrka den påverkan tolkningsrepertoaren samt positioneringen hade på de unga vuxna kvinnorna och hur de konstruerat sin ensamhet. Vi har kunnat se att en paus från sociala medier och jämförelse med förväntningar kunde göra att ensamhet konstruerades som mindre negativt än före avbrottet från de olika kontexterna på Internet. Inom temat har vi därmed kunnat se att andras versioner av verkligheten har en inverkan på hur de unga vuxna kvinnorna konstruerar sin ensamhet på Internet.

Ensamhet och ohälsa

I tema tre, ensamhet och ohälsa framträdde tolkningsrepertoaren ensamhet som

sammantvinnad med psykisk ohälsa samt subjektspositionen den sjuke. Inom

tolkningsrepertoaren kunde vi se hur ensamhet hos unga vuxna kvinnor blev konstruerad både som en möjlig orsak till och konsekvens av psykisk ohälsa. Vi har genom resultatet kunnat se att kvinnor konstruerade ensamhet med hjälp av beskrivningar kring hur de mår, där ohälsan förstås vara en alternativ följd av ensamhet. Samtidigt har resultatet åskådliggjort att ohälsa kunde orsaka ensamhet, där kvinnorna beskrev att ohälsan kunnat bidragit till att de inte orkat ha socialt umgänge som tidigare samt att de har setts sakna någon som på djupet förstår dem i sin sjukdomsbild. Att ensamhet och ohälsa ses verka åt båda håll gör att vi kan se olika versioner av verkligheten komma ur repertoaren. Genom interaktionerna vi undersökt mellan kvinnorna har vi kunnat se hur de via repertoaren och genom att dela med sig av sin verklighet som ensam i kombination med ohälsa har positionerat sig som den sjuke. Vi har kunnat förstå att både kvinnor som är ensamma till följd av sin sjukdom, men även de som upplever psykisk ohälsa i sin ensamhet konstruerar ensamhet i termer av att vara avskild när de talar om ohälsa i förhållande till ensamhet. I sin position som den sjuke beskrev de unga vuxna kvinnorna känslan av att vara i en bubbla där andra befinner sig utanför, vilket vi har kunnat förstå som att kvinnorna kan uppleva sig oförstådda och följaktligen avskilda i sin ensamhet och psykiska ohälsa.

40

Den självvalda ensamheten

Inom det fjärde och sista temat den självvalda ensamheten kunde vi upptäcka diskursen som belyser ensamhet i en mer positiv bemärkelse, där vi fann tolkningsrepertoaren ensamhet som

behov vilken även bringade subjektspositionen den självvalt ensamme. I temat blev även det

ideologiska dilemmat ensamhet som positivt och negativt synligt. Inom temat blev alltså ensamhet belyst som någonting positivt och möjligen framåtsträvande, där konstruktionen av ensamhet utifrån tolkningsrepertoaren syftade till ensamhet som ett behov. I texterna kunde vi se hur unga vuxna kvinnor ser tiden i ensamhet som en stund för återhämtning, avkoppling och ett tillfälle att kunna njuta av sin egen tillvaro. De positionerar sig som den självvalt ensamme, vilket vi ser syftar till hur ensamhet kan vara något självvalt och frivilligt. Inom temat kunde vi särskilt se språkbruket som en resurs för konstruktionen av ensamhet där ordet “självsamhet” kan förstås som en egen komposition i sättet att förklara ensamheten som självvald. Att i ordet självsamhet ha ett större fokus på att vara själv än ensam kan uppfattas som att ytterligare påvisa det positiva, där att vara själv i större utsträckning kan ses som något positivt medan att vara ensam tenderar ha en negativ klang.

Resultatet har synliggjort att det finns olika sätt att tala om ensamhet, där den dominerande diskursen av konstruktionen av ensamhet varit i en mer negativ bemärkelse, men att det även finns en motdiskurs som påvisar motsatsen. De olika diskurserna och deras roll för konstruktionen av ensamhet kommer ytterligare lyftas inom diskussionen av teorin i detta avsnitt. Vi kunde under temat synliggöra det ideologiska dilemmat ensamhet som positivt och

negativt, där vi såg hur ensamhet konstruerades som någonting bra samtidigt som någonting

mindre önskvärt. Dilemmat kunde förstås som att det fanns en motsägelse i hur de unga vuxna kvinnorna talade kring ensamhet, där de uppskattade ensamheten, samtidigt som de gärna ville undgå den. Motsägelsen skulle kunna tyda på att människor som handlar under levda ideologier ibland uttrycker sig på ett inkonsekvent sätt, vilket kan ge intrycket av att de ibland säger saker som inte är direkt övervägda, där som i detta fall ensamhet konstrueras både i positivt och negativ bemärkelse.

Sammanfattningsvis kan vi se oss ha besvarat frågan kring hur unga vuxna kvinnor konstruerar sin ensamhet på Internet och därav uppnått studiens syfte. Genom att undersöka hur unga vuxna konstruerar sin ensamhet på bloggar, olika forum och sociala medier, har vi utifrån olika kontexter på Internet kunnat kartlägga hur det på olika sätt talas kring fenomenet. I vårt resultat har diskursen om ensamhet som något negativt blivit den mest framträdande då tre av våra fyra teman pekar mot det. Ensamhet som ett positivt fenomen blev således synligt i ett av våra teman vilket låter oss dra slutsatsen att unga vuxna kvinnor tenderar att övervägande konstruera ensamhet som ett icke önskvärt och ofrivilligt fenomen.