DISKUSSION UTIFRÅN TIDIGARE FORSKNING

Vi kommer för denna diskussion utgå från de teman som tagits fram i tidigare forskning för att se på vilket sätt vår studie kan ställas i relation till den och på vilket sätt vi eventuellt kunnat tillföra något nytt gällande forskningsfältet för ensamhet och unga vuxna.

Socialt stöd och ensamhet

Inom det första temat synliggjordes ensamhet utifrån socialt stöd, där olika typer av relationer kunde förstås påverka den upplevda känslan av ensamhet. Olika typer av relationer gjorde att ensamhet kunde upplevas på olika sätt, där sociala nätverk som innefattade djupare relationer sågs minska upplevelsen av ensamhet. Den tidigare forskningen som menade att djupare

41

relationer kunde minska upplevelsen av ensamhet kunde likställas med vår studie, där personer som inte hade någon att känna samhörighet med uppfattades sakna någon på ett mer själsligt plan. Vi kunde utifrån tolkningsrepertoaren ensamhet som utanförskap i vår studie förstå hur de unga vuxna kvinnorna i konstruktionen av ensamhet behövde känna samhörighet med andra, samtidigt som det fanns en önskan om en själsfrände som förstod dem på ett djupare plan för att inte uppleva ensamhet. Vi har både utifrån tidigare forskning och i vår studie kunna synliggöra hur relationer uppfattas kunna ha flera dimensioner, där ytliga sociala nätverk inte alltid varit tillräckligt för att känslan av ensamhet skulle försvinna. Vi har likt den tidigare forskningen därmed kunnat se att det sociala stödet varit viktigt för individen i konstruktionen av ensamhet, där flera av de unga vuxna kvinnorna beskrevs känna en avsaknad av det sociala stödet, speciellt under ohälsa. För de unga vuxna kunde vi se att det inte alltid var tillräckligt med den fysiska kontakten, utan att det även kunde finnas en önskan om att ha någon som förstod deras innersta tankar och känslor vid sjukdom. Inom studien kunde vi se kvinnor konstruera ensamhet genom tolkningsrepertoaren ensamhet som sammantvinnad med psykisk

ohälsa, där ensamhet förstods som en följd av ohälsa samt att ensamhet även sågs kunna orsaka

ohälsa. Tidigare forskning visade att det sociala stödet kunde lindra den stress unga vuxna upplevde till följd av ensamhet, vilket vi kunnat förstå som en likhet till vår studie när kvinnor med hjälp av repertoaren för sin ensamhet ses söka stöd och förståelse från andra i ett försök att lindra upplevd ensamhet och ohälsa.

Samhälleliga förväntningar och ensamhet

Inom tidigare forskning rörande samhälleliga förväntningar och ensamhet kan vi se likheter med vår studie där temat sociala förväntningar vuxit fram ur materialet. Tidigare forskning hade större fokus på de mer övergripande samhälleliga förväntningarna, där vi i vår studie kunnat bidra med att se sociala förväntningar på mikronivå. I de tidigare forskningsstudierna synliggjordes hur unga vuxna förväntas bli självständiga och i det själva skapa och utveckla sitt sociala nätverk. De svårigheter som blev synliga gällande att skapa nya kontakter kunde bero av individens tidigare erfarenheter, som ansågs försvåra chansen till att lyckas uppnå djupare relationer för att erhålla socialt stöd. Resultatet visade hur samhällets förväntningar på självständighet och att skapa nya kontakter är svåra att leva upp till, där ensamhet sågs bli en konsekvens. Vi kan med hjälp av vår studie styrka den tidigare forskningen med att även vi kunnat se förväntan i att unga vuxna bör ha ett socialt nätverk och lyckas i sitt relationsskapande genom sociala aktiviteter. Ytterligare förväntningar har handlat om hur högtider bör spenderas med andra. I förhållande till sociala förväntningar kunde vi se att unga vuxna kvinnor i konstruktionen av ensamhet använder tolkningsrepertoaren ensamhet som jämförelse med

andra. Utifrån repertoaren kunde vi förstå att de tenderat att jämföra sig med hur andra nådde

upp till förväntningar och i hur andra visade upp en version av verkligheten som inte innefattade ensamhet. När kvinnorna framställde att de inte nådde upp till dessa förväntningar kunde vi se att subjektspositionen den otillräcklige blev tillgänglig inom repertoaren. I hur de unga vuxna kvinnorna såg sig som otillräckliga fanns likheter med den tidigare forskningen, som lyfte fram hur svårt det uppfattades vara för unga vuxna att leva upp till rådande förväntningar och utifrån det ses ensamhet konstrueras.

Sociala medier och ensamhet

I temat ensamhet och sociala medier kan vi enligt resultat av den tidigare forskningen förstå att kontakter på Internet inte är ett substitut för verkliga sociala kontakter. Enligt resultatet illustreras hur upplevelsen av ensamhet hade ett samband med hög användning av sociala medier. Vi kunde med temat koppla det till vår egen studie utifrån tolkningsrepertoaren

42

konstruerade sin ensamhet blev det i resultatet synligt hur sociala medier blir en plats att jämföra sig med andra, där upplevelsen av ensamhet hade en tendens att öka i jämförandet med andra. Unga vuxna kvinnor som på sociala medier såg hur andra hade ett stort socialt nätverk, framställde sin ensamhet i att inte själva uppnått detta relationsskapande, vilket kunde få dem att positionera sig som den otillräcklige. I vår studie kunde vi förstå sociala medier som en kontext att bland annat jämföra sig med andra och hur de nått upp till sociala förväntningar, där vi i likhet med tidigare forskning även kunde se sociala medier utifrån hur kontexten används för att skapa och bibehålla kontakter. Gemensamt har varit att se vilken påverkan sociala medier hade på upplevd ensamhet, där vi utifrån vår studie kunnat se att unga vuxna kvinnor som minskar sin tid på sociala medier kan ses lindra upplevd ensamhet, i likhet med hur tidigare forskning skildrat fenomenet.

Utifrån tematiseringen i tidigare forskning har vi här kunnat påvisa likheter och hur vår studie styrker det befintliga forskningsfältet kring ensamhet och unga vuxna. Baserat på helheten av de tidigare forskningsartiklar vi tagit del av vill vi även lyfta fram hur vår undersökning skiljer sig från dessa och vad vi därmed kunnat bidra med. Främst har vi kunnat bidra med en kvalitativ studie av fenomenet där unga vuxna kvinnors egen berättelse kring fenomenet har varit till grund för att belysa de olika konstruktionerna, där tidigare forskning som vi tagit del av istället till största del har använt sig av fasta enkätfrågor. Kanske kan de personliga berättelserna på olika internetbaserade forum vara en anledning till att vi även kunnat finna en positiv aspekt av ensamhet, medan tidigare forskning till synes har fokuserat på ensamhet som något negativt. Att kunna se fenomenet utifrån olika perspektiv och därmed finna olika bilder ser vi som något positivt ur forskningssynpunkt, där den dominerande negativa bilden inom forskningsfältet kan ha bidragit till att de negativa konstruktionerna varit de mest tillgängliga för unga vuxna kvinnor att anta och därmed anledningen till att vi funnit flest av dessa. Vi vill ytterligare i detta avsnitt diskutera och problematisera de negativa och positiva aspekterna kring fenomenet för att kunna få en bredare bild av de olika konstruktionerna och hur de verkar för den samhälleliga bilden av ensamhet.