Diskussion kring felkällor

Oavsett hur minutiösa förberedelser som görs är det omöjligt att helt eliminera alla felkällor. För att kunna värdera de slutsatser vi kommer fram till behöver vi vara medvetna om vilken typ av fel undersökningen kan vara behäftad med och hur allvarliga felen riskerar att vara. Några felrisker, konsekvenser av dem samt vad vi gjort för att förebygga att de inträffar, har redan diskuterats under respektive rubrik. I detta avslutande avsnitt diskuteras undersökningens övergripande validitet och reliabilitet, det vill säga om undersökningen verkligen mäter det den ska mäta och om undersökningen hade gett samma resultat om den hade genomförts igen. Dessutom avhandlas några felkällor som inte tidigare belysts.

4.5.1 Validitet och reliabilitet

Tyvärr är det omöjligt att med hundraprocentig säkerhet avgöra om en mätmetod är valid – mäter det den är avsedd att mäta – eller inte (Lekvall & Wahlbin, 2001). Innan under- sökningen genomförs är det möjligt att pröva dess direkt upplevda validitet, det vill säga att låta ett antal personer med god insikt i ämnet testa frågeformuläret för att se om det verkar vettigt. Den enkät vi använde testades därför av flera personer med kunskap om teknikföretags relationer med Kina. Innehållsvaliditet handlar om att se till att de frågor som finns med varken täcker mer eller mindre än vad som till exempel avses med att Kina är attraktivt för etablering av affärsmässiga relationer. Denna typ av validitet testas på samma sätt som direkt upplevd validitet. Andra typer av validitet handlar om att jämföra resultatet med vad tidigare undersökningar visat för att se om ens eget resultat verkar rimligt. Detta gjorde vi när enkätsvaren hade samlats in.

Reliabiliteten handlar om att genomföra undersökningen så att resultatet inte påverkas av tillfälligheter som till exempel respondenternas humör, distraktioner eller olika sätt att ställa frågor till olika intervjupersoner. Genom att använda en Internetbaserad enkät säkerställde vi att alla intervjupersoner fick samma frågor och denna metod innebar också att respondenterna kunde svara vid ett tillfälle som hon eller han själv valde, något som förhoppningsvis minskade risken för distraherande kringfaktorer. Genom att testa frågorna på flera personer innan undersökningen skickades ut hoppas vi ha minskat risken för problem med att olika respondenter tolkar frågorna olika.

Figur 7: 83 procent av företagen har svarat antingen på enkäten eller i telefon

51% 32% 17% Svarat på enkät Svarat i telefon Ingen information

54 Metod

4.5.2 Källor till mätfel

Respondenten, mätinstrumentet och intervjuaren är enligt Lekvall och Wahlbin (2001) de största källorna till mätfel. Om respondenten känner sig osäker på sina svar kan hon eller han avge olika svar vid olika tillfällen. För att undvika detta problem försökte vi formulera frågor som kändes relevanta för respondenten. Vi skickade också i förväg en notis till alla undersökta företag med information om vad vår undersökning handlade om. I den upp- manades adressaten att berätta om det fanns någon annan, mer lämplig mottagare av enkäten. Risken för att svaren snedvrids av ledande frågor eller av att respondenten gör sig till talesman för det allmänna tyckandet försökte vi undvika genom stor noggrannhet i fråge- formuleringen och genom att varje fråga på ett tydligt sätt handlade om just det företag som undersöktes. Frågornas ordningsföljd kan möjligen ha påverkat respondenternas svar, men vi hade inga tekniska möjligheter att testa denna påverkan genom att till exempel variera frågornas ordningsföljd för olika respondenter.

I de fallstudier som genomförts finns risken att vi själva har gett upphov till mätfel genom till exempel vårt uppträdande och klädval. Detta hade vi dock i åtanke när vi genomförde intervjuerna och vi tror inte att respondenterna påverkades på detta vis. Dessutom var vi vid alla intervjuer utom en båda närvarande och minskade därmed risken för mätfel som beror på att vi skulle ha tolkat respondentens svar i enlighet med vår egen inställning. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att undvika att information försvann och efter intervjuerna skickades relevant text till de intervjuade för deras godkännande. Detta både för att innehållet skulle vara korrekt både ur sekretessynvinkel och innehållsmässigt.

4.5.3 Problem som uppstått

Vid enkätundersökningens genomförande har vi råkat ut för en del tekniska svårigheter som kan ha påverkat resultatet. Först och främst visade det sig att det på grund av tekniska svårigheter inte gick att ge företagen unika Internetadresser vilket medförde att de när de fyllde i enkäten fick börja med att mata in ett id-nummer för att vi skulle kunna identifiera svaren. Problemen med detta är dels att företagen upplevde det som krångligt, något som framkom när vi ringde och påminde dem, och att risken finns att de matat in fel id-nummer. Detta skulle innebära att företagens svar inte matchar övrig information, till exempel antal anställda och finansiell information. Dock har vi under vår undersökning inte hittat något som tyder på att så skulle vara fallet och vi tror därför inte att det har påverkat resultatet på något betydande vis.

Ett annat tekniskt problem är att den öppna fråga som fanns i slutet av enkäten – för att ge oss ytterligare information men även för att säkerställa att frågorna var relevanta – inte lagrades i databasen och att vi därför aldrig fick tillgång till dem. Risken är stor att vi här missat relevant information men troligtvis har vi fått tillräckligt med kompletterande information i våra fallstudier.

På samma sätt försvann svaren på ytterligare en fråga. I frågan som ställdes till de företag som har kontakter med utlandet, men inte med Kina, angående deras relationer med utlandet har bara svar som anger att de har egen eller outsourcad produktion sparats (se fråga 31 i bilaga 1). Detta försvårade beräkningen av betyget på internationell erfarenhet och har inneburit att företag som bara har någon annan form av verksamhet – till exempel försäljning – får ett för lågt betyg. För att minimera påverkan av detta problem har vi i jämförelser mellan grupperna – de som har kontakter med Kina och de som inte har det – inte räknat på annan typ av verksamhet än outsourcing eller egen produktion på någon av grupperna.

Metod 55

4.6 Kritisk granskning av vår analys

Det finns risk för att vi tolkat informationen på ett felaktigt sätt både när vi analyserat kvantitativ data och när vi studerat genomförda intervjuer.

4.6.1 Tolkningar av kvantitativ data

Som beskrevs i avsnitt 4.3.2 har vi valt att i några av frågorna ge respondenten möjlighet att ange flera alternativ som svar. Detta innebär en risk i att vi inte kan värdera eventuella skillnader mellan alternativen. Ett exempel på detta är att när företagen ombeds ange vilken eller vilka som är deras största kostnad eller kostnader kan det för ett företag som har angett två alternativ innebära att det ena är 80 % och det andra 10 % av kostnaderna, en skillnad som vi inte kan få fram. Att vi ändå valde att ställa frågan så är för att underlätta för respondenten och att vi är medvetna om detta när vi analyserar gör att vi inte drar för långtgående slutsatser av dessa frågor.

I tidigare kapitel har vi delat in företagen i fyra grupper; mikro, små, medelstora och stora. Med denna indelning blir dock de olika grupperna för små för att vi ska kunna göra några statistiskt säkra analyser. Av denna anledning väljer vi att istället dela in företagen i två grupper med ungefär lika många företag i varje. För att ta reda på vilken storleksindelning som är mest lämplig genomförde vi en diskriminantanalys4 med hänsyn till de faktorer som enligt författare refererade i teorin är starkast kopplade till ett företags storlek. Vi tog också hänsyn till vilka olika motiv till utlandskontakt som företagen angivit. För att hitta en brytpunkt som både kunde särskilja olika karaktäristika för stora och små företag och ge ungefär lika stora grupper testade vi att använda 20, 25, respektive 30 anställda som gräns. När 20 och 25 användes klassades 19 % av fallen fel och när 30 anställda användes som gräns klassades 16 % av fallen fel. Även om skillnaden mellan dessa båda undersökningar inte är särskilt markant valde vi att i den fortsatta studien använda oss av gränsen 30 anställda. Att gränsdragningen ändå är behäftad med ett visst mått av godtycke är vi medvetna om när vi drar våra slutsatser.

4.6.2 Kvalitativ analys

Som beskrevs i avsnitt 4.2.3 transkriberades allt intervjumaterial efter intervjuerna. Den textmassa som då bildades sorterade vi sedan utifrån de variabler vi önskade undersöka. Tack vare denna sortering kunde vi jämföra statistiska resultat med verkligheten på företagen för att både bättre kunna tolka statistiken och för att få en djupare förståelse för vad som påverkar företagen. För att minimera risken för misstolkningar har vi diskuterat vår analys med anställda på Teknikföretagen med relevanta erfarenheter, trots detta är det omöjligt att garantera att misstolkningar inte har ägt rum.

4.6.3 Verktygstillverkare överrepresenterade

Av de företag som undersökts har ett oproportionerligt stort fokus hamnat på företag i formsprutningsverktygsbranschen. Detta är beklagligt men detta fokus har också inneburit en större förståelse för just denna bransch och det är lättare att generalisera resultaten. Risken kvarstår dock att den analys som görs tar för stor hänsyn till dessa företags verksamhet, en risk som vi är medvetna om och försöker motverka för att slutsatserna ska bli generella.

4 _{Diskriminantanalys är en statistisk metod som används för att klassificera fall. Värdet på en funktion som beror}

av på förhand bestämda variabler (här faktorer kopplade till företagets storlek) avgör vilken teoretisk grupp ett visst fall tillhör (här >X eller <X anställda). Genom att jämföra den teoretiska kategoriseringen med den verkliga kan diskriminantfunktionens effektivitet bestämmas.

56 Metod

4.6.4 Jämförelsegrupp

I undersökningarna har vi valt att fokusera på de företag som faktiskt har genomfört någon form av satsning på Kina. Ur enkätundersökningen har vi kunnat avgöra vilka karaktäristika som är typiska för företag som satsar i Kina men har inte gjort någon djupare studie av dem som inte gör det. De olika företag som intervjuats har dock valt att satsa på olika sätt och olika mycket. Utifrån dessa skillnader har tolkningar gjorts av i vilka fall det är lämpligt att etablera kontakt med Kina, men i en större studie skulle det ha varit lämpligt med en djupare studie även av dem som inte kan eller vill satsa i Kina.

Empiri och analys 57