Kvantitativ data

Eftersom uppdraget från Teknikföretagen är att göra en totalundersökning av samtliga teknikföretag i Östergötland innehåller populationen närmare 250 företag. När så många enheter ska undersökas passar inte telefonintervjuer eller personliga intervjuer bra, dels på grund av att de tar mycket tid och därmed är förhållandevis dyra, och dels på grund av svårig- heten i att ställa identiska frågor till alla svarande för att kunna analysera det insamlade materialet (Lekvall & Wahlbin, 2001).

Av denna anledning framstod en Internet- eller pappersbaserad enkät som det bästa alter- nativet. En stor fördel med en Internetbaserad enkät är att datamaterialet lagras direkt i en databas och att både tidsåtgången och risken för fel vid överföring av data från papper till databasen minimeras. Dessutom gör Internet det möjligt att anpassa enkäten efter respon- dentens svar på tidigare frågor, vilket alltså innebär att den filtrering av företag med kontakter

Metod 49 enbart i Sverige, i utlandet eller i Kina som vi vill göra, är lätt att genomföra. På grund av

dessa fördelar valde vi att använda en Internetbaserad enkät.

Två nackdelar med Internetbaserade enkäter är att de gör det omöjligt för dem utan tillgång till dator att svara och att det är svårt att veta vem som verkligen svarar på enkäten (Lekvall & Wahlbin, 2001). För att komma till rätta med dessa problem har vi skickat enkäten direkt till en personlig e-postadress, i de flesta fall till företagets VD. I de fall ingen personlig e-post- adress har kunnat hittas direkt har företaget kontaktats per telefon för att undersöka om det finns en e-postadress som enkäten kan skickas till. Om så inte varit fallet har företaget tillfrågats om det har några kontakter med utlandet respektive med Kina. Beroende på före- tagets svar skickade vi sedan ut en pappersenkät innehållande exakt samma frågor som företaget hade fått på Internet om det hade kunnat svara där.

Register

För att få tillgång till information om företagens resultat, antal anställda, omsättning, och annan finansiell information har Teknikföretagens medlemsregister samt Affärsdata använts. I Affärsdata finns årsredovisningar från de fyra senast inrapporterade räkenskapsåren. Orsaken till att sekundärdata använts till detta ändamål är att enkäten då kan göras mindre omfångsrik och att risken för att respondenten inte fullföljer enkäten på grund av att hon eller han måste lämna datorn för att söka reda på detaljerad fakta blir mindre.

4.2.3 Fallstudier

Syftet med att genomföra fallstudier är att öka djupet och förståelsen för komplicerade samband i en studie. Precis hur fallstudier bör utformas och hur många fall som bör inkluderas råder det dock delade meningar om. Eisenhardt (1989) presenterar en metod där upp till tio fall studeras. Eisenhardts metod är mycket strukturerad och val av fall baseras på konceptuella kategorier som identifierats med hjälp av befintlig teori. I artikeln (Eisenhardt, 1989) beskrivs hur fallstudier ska användas till teoribildning och sammanfattar tidigare forskning i ett generellt ramverk att använda vid fallstudier. Dyer och Wilkins (1991) är kritiska till att använda så många fall som Eisenhardt (1989) förespråkar och menar istället att bara ett eller ett fåtal fall bör studeras för att verkligen kunna gå på djupet i varje fall. Merrilees och Tiessen (1999), som tidigare använt fallstudier för att utveckla en teori kring små och medelstora företags internationalisering använder i stor utsträckning Eisenhardts (1989) metod.

Då enkäten är detaljerad har vi med en kvantitativ dataanalys kunnat skaffa oss en relativt bred förståelse och syftet med fallstudierna är att utveckla och fördjupa dessa insikter. Vi har trots detta gjort relativt många fallstudier vilka diskuteras i följande stycken.

Fallföretag

Vad som avgör hur många fall som ska studeras är en avvägning mellan djup och bredd. Eftersom tiden för datainsamlingen är begränsad blir det mindre tid per företag ju fler företag vi har. Totalt har vi genomfört intervjuer med åtta olika företag, varav tre har skett via telefon. Vi valde fall med hjälp av företagens enkätsvar ut en grupp av 14 företag som vi bedömde som intressanta för vår studie. För att de skulle betraktas som intressanta krävdes att de antingen outsourcat produktion till eller bedriver egen produktion i Kina. De 14 företagen delade vi sedan in i grupper efter deras storlek och med hjälp av vår handledare på Teknikföretagen bestämde vi vilka av dem vi skulle ta kontakt med. I bilaga 2 finns en lista över de 14 företagen sorterade efter storlek och med de företag som vi valde markerade. Vi försökte komma i kontakt med företag av varierad storlek och med varierande engagemang

50 Metod för att få en bra bild av den del av populationen som har kontakt med Kina. Vissa av de kontaktade företagen hade tyvärr inte möjlighet att ta emot besök men vi är ändå nöjda med den spridning vi fick. Åtta av de fjorton utvalda företagen har intervjuats. Dessutom har vi intervjuat ytterligare ett företag som visserligen inte deltagit i vår undersökning, men som ändå bedömts som intressant på grund av att de i nuläget endast finns i Kina och att den svenska verksamheten upphört. I bilaga 2 framkommer också att ett av företagen som intervjuats angett att de tidigare bedrivit flera typer av verksamheter. Dock visade det sig under intervjun att de konsekvent kryssat i fel kolumn och aldrig hade satsat på Kina. Information därifrån fick vi istället använda för att belysa varför vissa företag inte etablerar kontakter med Kina.

Med hjälp av fallföretagens enkätsvar och sekundärdata om dessa företag – företagens hemsidor, tidningsklipp om dem och så vidare – har vi innan intervjuerna fått en rimligt god kännedom. Med hjälp av denna information har vi sedan ställt upp intervjumallar som varit specifika för varje företag. Därefter har semistrukturerade intervjuer skett, i fem fall personliga och i fyra över telefon, och svaren har vi sedan analyserat med vår teoretiska referensram som bakgrund.

4.3 Mätteknik

För att säkerställa att det verkligen är det som avses som undersöks är formulering av frågor och utformning av variabler och mätskalor av största vikt. Hur mätningarna utförs medför också konsekvenser för vilka fel som kan uppstå och hur stora felen kan förväntas bli.