Hur mäta effekterna av företagens Kinakontakter?

Då ett av rapportens syften är att undersöka hur företag har påverkats av sin verksamhet i Kina är det av stor betydelse att vi kan mäta denna påverkan på ett korrekt sätt. Bengtsson och Berggren (2004) skriver till exempel om företag som har outsourcat verksamhet att ”…measurement of actual outcome is not trivial and detailed studies are rare” (Bengtsson & Berggren., s213, 2004). Författarna verkar alltså mena att det är viktigt att ta hänsyn till flera olika infallsvinklar för att utvärdera om outsourcing av en

verksamhet varit framgångsrik eller inte. Detta kräver till att börja med att innebörden av

framgång respektive misslyckande definieras. Är det till exempel bra eller dåligt om ett

företag har blivit mer lönsamt, men har färre anställda än tidigare? Är det bra om omsättningen minskar samtidigt som vinstmarginalen ökar? Vår målsättning är att lämna sådana värderingar åt läsaren och att så objektivt som möjligt beskriva hur företagets verksamhet har förändrats.

2.6.1 Nyckeltal

Mått baserade på siffror som är allmänt tillgängliga och som räknas på samma sätt för alla företag är bra att använda för att göra en jämförelse. Som diskuterades ovan finns dock anledning att inte bara titta på siffror eftersom de visar på en historisk utveckling.

Lönsamhet

För att avgöra hur bra det går för ett visst företag är det intressant att undersöka lönsamheten. Lönsamhet går att mäta på många olika sätt, till exempel genom rörelseresultatet eller genom vinst före respektive efter skatt. Samtliga mått kan anges i absoluta tal eller i procent av om- sättningen som rörelse- eller vinstmarginal. Utöver dessa mått finns det några olika sätt att mäta avkastning, så kallad räntabilitet. Vanliga mått är räntabilitet på totalt, sysselsatt res- pektive eget kapital. De syftar till att visa på den avkastning som olika intressenter erhåller på sitt satsade kapital.

De olika mått som diskuterats ovan har olika för- respektive nackdelar. Fördelen i att mäta relativa tal är att det blir lättare att göra en rättvis jämförelse mellan företag som är olika stora. Nackdelen är att förändringar i både resultat och omsättning påverkar, vilket till exempel leder till att ett företags vinstmarginal ökar när omsättningen minskar även om vinsten är konstant.

Frågan gällande vilket resultat som är mest intressant att mäta beror på vad det är som undersöks. Å ena sida kan man hävda att det intressanta är hur mycket pengar som företaget faktiskt får kvar i slutet av året och att det relevanta därför är vinsten efter skatt, å andra sidan påverkas detta i stor utsträckning av bokslutsdispositioner vilket gör att detta värde inte alltid ger en rättvisande bild av hur verksamheten går. Dessutom påverkas finansiella kostnader i stor utsträckning av företagets kapitalstruktur, det vill säga hur företagets tillgångar är finansierade. Finansiella intäkter kommer från delar av verksamheten som inte hör till ett teknikföretags huvudsakliga verksamhet. För att få med så lite jämförelsestörande poster som möjligt väljer vi att undersöka rörelsemarginalen, det vill säga rörelseresultat i förhållande till omsättning. Denna information är också lätt att få tillgång till för samtliga företag.

Referensram 29

De olika avkastningsmåtten är också intressanta, men även här kan det finnas många jämförelsestörande inslag. Till exempel får ett företag som har flyttat ut en del av sin verksamhet till ett dotterbolag, men som fortfarande gör samma vinst, automatiskt en högre räntabilitet oavsett om dotterbolaget går med förlust.

Produktivitet

För att ett företag ska bibehålla sin konkurrenskraft är det viktigt att dess produktivitet är hög relativt dess konkurrenter. Produktivitet definieras oftast som produktion per anställd, men kan även uttryckas relativt andra eller alla produktionsfaktorer. Det är vanligt att studera produktivitet på makronivå, det vill säga genom ett aggregerat mått på bransch- eller nationell nivå. Så kallad total factor productivity mäter då produktion relativt kostnaden för alla insatser, alltså TFP=Y/

∑

är en kostnadsfunktion av produktionsfaktorn (Heshmati, 2003). Detta är ett intressant mått, speciellt när produktiviteten i olika länder ska jämföras.

Ett vanligt sätt att mäta produktivitet på företagsnivå är att undersöka förädlingsvärde per anställd (Gauzente 2000; Globerman et al, 1994; Hill & Snell 1989). Förädlingsvärdet kan ses som det värde som skapas i företaget och som sen delas av de anställda, ägarna, staten och andra finansiärer. Beroende på hur man ser på avskrivningar definieras måttet olika, men den definition som tidigare använts hos Teknikföretagen är resultat före avskrivningar plus kapital- och lönekostnader. Av denna anledning väljer vi att använda denna definition. Hur detta värde förändras eller skiljer sig åt mellan olika företag kan vara intressant att undersöka och då vi dessutom har tillgång till all relevant finansiell information för de olika företagen kommer vi att använda det som ett sätt att särskilja företag.

Då vi inte är intresserade av om företagens eventuella utlåningsverksamhet skapar förädlings- värde åt företagen väljer vi att försumma finansiella intäkter och definierar ett företags förädlingsvärde som rörelseresultat efter avskrivningar plus lönekostnader. Alltså mäter vi produktivitet som detta förädlingsvärde delat med antal anställda.

Ett närbesläktat nyckeltal är förädlingsgrad, som påvisar hur stor del av omsättningen som är värdet som skapats i företaget. Ett företags förädlingsgrad visar hur hög specialisering ett företag har, genom att ett företag som specialiseras mer sänker sin förädlingsgrad. Ett annat sätt att se på det är att förädlingsgraden visar hur stor del av värdekedjan som utförs inom företaget.

Investeringar

I samhällsdebatten diskuteras ofta huruvida företag som expanderar utomlands gör det istället för i Sverige eller om expansion utomlands leder till att verksamheten i Sverige också utvecklas (Strandell & Mattila, 2006; Tenselius, 2006) I en rapport publicerad av Teknikföretagen tidigare i år konstateras att investeringarna i Sverige varit ovanligt låga under de senaste åren. Rapporten pekar på flera olika orsaker, en av dem är att investeringar gjorts i utlandet istället för i Sverige (Tenselius, 2006). Diskussionen liknar den som de senaste åren har förts i USA om så kallad jobless growth (t ex Schultze, 2004). Av denna anledning är det intressant att jämföra hur mycket de olika företagen investerar och ett lämpligt sätt att göra detta är att mäta investeringskvoten. En definition av investeringskvot är enligt nationalencyklopedin (2006) kvoten mellan bruttoinvesteringar och förädlingsvärde. Denna

30 Referensram definition har också använts när Teknikföretagen tidigare har undersökt företagens investeringar (Tenselius, 2006).

2.6.2 Andra mått för utvärdering

De ovan nämnda måtten är tämligen tekniska och vi delar den åsikt som många författare för fram, nämligen att de behöver kompletteras med andra mått för att korrekt beskriva verk- samheten och dess förändringar. Berggren och Bengtsson (2004) skriver till exempel angående resultatet av outsourcing att “managers at Nokia emphasized the importance of not only looking at costs, but of including the effects on revenue, specifically on TTM (Time to Market)” (Berggren & Bengtsson, s 219, 2004). I en annan artikel där samme Bengtsson (Bengtsson et al, 2005) undersöker effekterna av outsourcing i svensk verkstadsindustri använder han hela tolv variabler som han mäter på en niogradig skala genom uppskattning. Faktorerna är: Produktivitet, produktkvalitet, tillverkningskostnad, leveranstid, produktions- ledtid, leveransprecision, produktflexibilitet, volymflexibilitet, time-to-market, kostnad för nya produkter, inköpspris och kapitalbindning.

I rapporten Made in Sweden (2005) listas sex faktorer som viktiga för företags konkurrens- kraft; kvalitet, snabbhet, pålitlighet, anpassning, flexibilitet och kostnad. Det är alltså tydligt att de tidigare måtten behöver kompletteras. Dock är det svårt att få fram bra, objektiva data för mått som till exempel flexibilitet, vilket bland annat visas genom att Bengtsson gör en subjektiv uppskattning av värdet på de variabler han undersöker.

Som framgår i texten ovan finns det många sätt att utvärdera resultatet av de undersökta före- tagens kontakter med Kina. För en del av dessa har vi tillförlitlig statistik att tillgå men för att undersöka de andra krävs andra typer av informationsinsamling.