Avhandlingens syfte var att undersöka ifall obligatorisk byrårotation påverkar revisionskvaliteten för företag med allmänt intresse på börsen Nasdaq Stockholm under åren 2016–2019. På grund av att lagstiftningen i Europeiska unionen gällande obligatorisk byrårotation är väldigt ny, finns det relativt få tidigare gjorda studier inom forskningsområdet vilket gör ämnet intressant att undersöka.
Valet av att undersöka svenska börsnoterade företag på börsen Nasdaq Stockholm gjordes för att lagstiftningen gällande obligatorisk byrårotation är relativt ny i Sverige samt att det inte har gjorts många undersökningar för dessa företag. Avhandlingen använde sig av en del av data insamlat av Nygård (2020) och fungerar därmed som en fortsatt undersökning med syfte att undersöka revisionskvaliteten istället för revisionsarvodet. För att undersöka sambandet mellan obligatorisk byrårotation och revisionskvaliteten utfördes tre stycken multipla regressionsanalyser med revisionskvaliteten som beroende variabel.
Eftersom de utförda multipla regressionsanalyserna inte visar ett signifikant resultat för variabeln ROT, det vill säga en utförd obligatorisk byrårotation, kan man inte konstatera att obligatorisk byrårotation för börslistade svenska företag på Nasdaq Stockholm påverkar revisionskvaliteten. Resultatet för avhandlingen är jämförbart med bland annat resultatet av Kwon et al. (2014) och Jackson et al. (2009), eftersom de heller inte kunde visa ett signifikant resultat för obligatorisk byrårotations inverkan på revisionskvaliteten. Absoluta AWCA värden, positiva AWCA värden samt negativa AWCA värden testades skilt för att skilja på inkomsthöjande och sänkande resultatmanipulering. Trots de skilda testen blev variabeln för obligatorisk byrårotation inte signifikant i någon av de tre regressionsanalyserna. Därmed går det inte att besvara avhandlingens hypotes och konstatera att obligatorisk byrårotation verkligen påverkar revisionskvaliteten. Något som även bör nämnas är att avhandlingens data innehöll ytterst få obligatoriska byrårotationer, vilket kan vara en orsak för att variabeln inte blev
statistiskt signifikant. Eftersom samplet bestående av sammanlagt 840 observationer, innehöll endast 20 obligatoriska byrårotationer representerade dessa inte mer än 2,4%
av det totala samplet. Eftersom lagstiftningen för obligatorisk byrårotation i Sverige är relativt ny, har det inte hunnit ske flera obligatoriska byrårotationer.
Man kan se ett negativt samband mellan avkastningen på totalt kapital och användningen av resultatmanipulation, vilket syftar på att revisionskvaliteten påverkas av denna faktor. ROA har även i tidigare gjorda studier visat sig ha en påverkan på revisionskvaliteten. Resultatet från denna avhandling visade ett negativt samband mellan ROA och revisionskvaliteten medan bland annat Cameran et al. (2016) identifierade ett positivt samband. Avhandlingens resultat kan tolkas som att desto högre avkastning på totalt kapital företag har, desto bättre revisionskvalitet uppnås.
Detta resultat kan tänkas vara relativt logiskt trots att resultatet inte var enligt förväntningarna.
Avhandlingens resultat visar ett positivt samband mellan revisionskvaliteten och ifall företaget gör förlust, som var enligt förväntningarna. Detta indikerar att företag som har ett negativt resultat oftare använder sig av resultatmanipulation, och därmed bidrar till en försämrad revisionskvalitet. Detta var enligt förväntningarna, och kan tolkas som företagets försök att visa en positivare bild av företaget än det i verkligheten är. Detta resultat skilde sig till exempel ifrån resultatet av Cameran et al. (2016) där de tvärtemot fick ett negativt samband mellan förlust och användning av resultatmanipulation.
Garcia-Blandon et al. (2020) däremot visade till liknande som resultatet från denna avhandling ett positivt samband mellan revisionskvalitet och företagets förlust.
Resultatet visar även ett negativt samband mellan Big4 variabeln och revisionskvalitet.
Denna typ av samband var enligt förväntan vilket indikerar att företag reviderade av Big4 företag mer sällan använder sig av resultatmanipulering. Med andra ord kan man konstatera att då ett Big4 företag utför revisionen ökar revisionskvaliteten. Detta är även i linje med Jackson et al. (2008) där det också identifierades ett negativt samband mellan Big4 företag och revisionskvaliteten. Det bör dock nämnas att Jackson et al. (2008) använde sig av den modifierade Jones-modellen vid mätande av revisionskvaliteten till skillnad från denna avhandling som använt AWCA modellen. Resultatet kan tolkas som att företag som blir reviderade av ett Big4 företag anses ha högre revisionskvalitet, vilket igen kan anses strida mot en av de ansedda fördelarna med obligatorisk byrårotation. En av de konstaterade fördelarna med obligatorisk byrårotation är att det skulle innebära en ökad konkurrens bland företag. Detta skulle innebära att företag förmodligen hamnar
rotera från ett Big4 företag till ett icke-Big4 företag. Därmed skulle det enligt avhandlingens resultat indikera till en lägre revisionskvalitet för företagen efter rotationen. Dock bör det noteras att företag fortfarande har möjligheten att rotera mellan Big4 företagen vilket skulle indikera att obligatorisk byrårotation inte nödvändigtvis skulle öka konkurrenskraften för icke-Big4 revisionsbyråer.
Variabeln för skuldsättningsgraden visar ett negativt samband med resultatmanipulation. Detta indikerar att desto högre skuldsättningsgrad företaget har desto mindre använder företaget sig av resultatmanipulering. Detta resultat var inte enligt förväntningarna och kan anses vara relativt ologiskt. Orsaken för det negativa sambandet är därmed svår att bedöma. Garcia-Blandon et al. (2020) kom bland annat fram till att längden för revisionsuppdraget i Europeiska unionen är för kort och har en negativ inverkan på revisionskvaliteten. Denna avhandling gav inte ett signifikant resultat på den oberoende variabeln för revisionsuppdragets längd, och därmed går det inte att ta ställning till denna aspekt. Man kan ändå konstatera att det längsta revisionsuppdraget i avhandlingens data är 45 år och medelvärdet 9 år, vilket kan tänka sig vara relativt korta tider jämfört till vissa företag där tiden för revisionsuppdraget är över hundra år (Audit analytics, 2020). Därmed är det även svårt att ta ställning till ifall det skulle påverka revisionskvaliteten negativt eftersom inga extremt långa revisionsuppdrag är med i samplet.
Eftersom tidigare gjorda studier har använt sig av olika mått för revisionskvaliteten är alla studier inte direkt jämförbara. Problematiken med en beroende variabel som anses vara subjektiv och kan mätas på flera olika sätt, kan orsaka problem vid jämförelsen av resultat studier emellan. Ett antal tidigare gjorda studier har även gjorts i en omgivning där lagstiftning gällande obligatorisk byrårotation inte tillämpats, vilket gör att rotationerna av revisionsbyråer inte är direkt jämförbara. Detta kan även vara en orsak till att det inte finns en förståelse för ifall obligatorisk byrårotation sänker eller höjer revisionskvaliteten.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att avhandlingens forskningsfråga ”påverkar obligatorisk byrårotation revisionskvaliteten” inte går att besvaras eftersom rotationsvariabeln inte är statistiskt signifikant. Däremot, har resultatet ändå visat att flera variabler påverkar revisionskvaliteten och bidragit med intressanta iakttagelser.