Som tidigare nämnt är revisionskvaliteten inte lätt att definiera på grund av att kvalitet kan anses vara subjektivt och en så kallad ”credence good”. Detta är en produkt/tjänst som inte går att observera efter köpandet, i detta fall revisionskvalitet. (Investopedia, 2019)
Det har satts stort fokus på att förbättra revisionskvaliteten genom regleringar och direktiv. Förbättring av revisionskvaliteten är ett av de största syftena med den nya revisionsreformen samt regleringen i EU. (Direktiv 2014/56/EU & Regleringen 537/2014). Revisionskvaliteten kan vara svår att definiera eftersom det inte finns något absoluta mått för att mäta revisionskvaliteten. Därmed har revisionskvaliteten även beskrivits och definierats på många olika sätt. Ett sätt att konstatera att revisionskvaliteten är god är då revisorn har följt god revisionssed.
En av de kändaste definitioner av revisionskvaliteten är den av DeAngelo (1981). Enligt DeAngelo (1981) kan revisionskvaliteten beskrivas som revisorernas kunskap att granska bokslut, upptäcka, avslöja samt rapportera avvikelserna. De andra faktorerna som enligt DeAngelo (1981) hänger starkt ihopkopplat med revisionskvaliteten är revisorernas oberoende. Med detta menar DeAngelo (1981) att efter upptäckten av avvikelserna rapporteras och avslöjas även dessa fel.
Problemet med att definiera revisionskvalitet på ett specifikt sätt, är att det är subjektiva faktorer som påverkar revisionskvaliteten. Revisionskvaliteten kan konstateras bildas av många olika komponenter och dessa kan även variera beroende från vilken synpunkt man mäter revisionskvaliteten. Faktorerna skiljer sig därmed beroende på ifall man kollar ifrån investerarnas perspektiv eller ifrån revisionskommitténs perspektiv. (IAASB,
2011) Ett sätt att mäta revisionskvaliteten är att kolla ifall revisorn har utfört granskningen enligt revisionsstandarderna. Revisionskvaliteten mäts därmed med måtten hög revisionskvalitet eller låg. Ett mått på minimikraven för revisionskvalitet är att de obligatoriska revisionsstandarderna uppfylls och lagarna följts, annars kan ett revisionsmisslyckande konstateras. (Francis 2004)
2.3.1 Oberoende
Oberoende av revisorn är en mycket relevant faktor som påverkar revisionen av ett bolag samt revisionskvaliteten. Att vara oberoende innebär enligt revisionslagen att man som revisor inte har något ekonomiskt intresse i det reviderade företaget. Till exempel får revisorn inte äga aktier i företaget som revideras. Närstående relationer med personer som sitter i företagets styrelse eller allmänt har en betydande roll ekonomiskt i företaget hotar även oberoende, vilket leder till att revisorn inte kan delta i revisionsuppdraget.
Revisorn får heller inte ha en beslutfattande roll i företaget som revideras eftersom detta också kan anses hota revisorns oberoende. Ifall oberoendet är hotat kan revisorn med andra ord inte ta emot uppdraget. (Revisionslagen 2015/1141)
Oberoende av revisorn har därmed under många år styrts av olika lagstiftningar för att försäkra att felaktiga och partiska revisionsberättelser inte ges ut. Med Sarbanes - Oxley akten år 2002 bestämdes det att revisionsbyrån inte får utföra andra tjänster för företaget som revideras. Syftet med akten var att försäkra att revisionsbyrån håller sig oberoende och därmed inte har intresse i företaget i form av andra tjänster. Detta eftersom tjänster som inte är revision, ofta anses vara mer ekonomiskt lönsamma för revisionsbyråerna. En annan faktor som kan hota revisorns oberoende är till exempel långvariga kundrelationer där det enkelt kan formas en mer familjär relation med kunden. Denna relation kan påverka revisorernas beslutfattande och ha en direkt inverkan på revisionskvaliteten. (Tepalagul et al. 2015)
Det finns även två olika typer av oberoende, faktiskt oberoende och synbar oberoende.
Med faktisk oberoende menar man revisorns egen ställning till oberoende dvs att hen anser sig vara och handla oberoende. Med synbar oberoende däremot menar man att även utomstående anser att revisorn de facto är oberoende och inte handlar partiskt. Det räcker därmed inte för revisorn att hen själv anser sig vara oberoende utan även att hen medvetet undviker situationer där synbara oberoende kan hotas. (Church, Jenkins, McCracken, Roush & Stanley 2015)
Tepalagul et al. (2015) lyfter fram kundföretagets storlek som en ytterligare faktor som kan påverka revisorns oberoende. Vissa kunder är ekonomiskt viktigare för revisionsbyråerna än andra på grund av deras storlek. Eftersom revisionen av ett större företag är mera komplex är det samtidigt dyrare för kundföretaget. Detta betyder att det kan bildas större press för revisionsbyrån att utföra arbetet väl, eftersom kunden väger tungt i deras kundportfolio. Som resultat av detta kan det finnas ekonomiska incentiv för revisionsbyrån att behålla dessa kunder som i sin tur kan hota deras oberoende. Trots detta kan oron över revisionsbyråns rykte ändå motverka detta hot. (Tepalagul et al.
2015)
Utförande av icke revisionsrelaterade tjänster för kunder kan också anses vara en faktor som hotar revisorns oberoende, vilket även diskuterades i problemgenomgången gällande Enron skandalen. I Enron fallet hade revisionsbyrån ett ekonomiskt incentiv för att agera partiskt, allmänt anses även icke-revisionsrelaterade tjänster vara mer ekonomiskt lönsamma för revisionsbyråerna. Trots att utförande av icke revisionsrelaterade tjänster, för kunder som man även reviderar förbjöds, anser vissa undersökningar ändå att detta kan öka kunskapen inom branschen och därmed även höja effektiviteten av revisionen. Kunden kan även konstateras ha incentiv för att köpa icke revisionsrelaterade tjänster ifrån revisionsbyråer på grund av att det kan anses vara mer kostnadseffektivt. (Tepalagul et al. 2015)
Kundrelationer är även en faktor som kan inverka på oberoendet. Imhoff (1978) definierar tre problematikområden i samband med kundrelationer. Det första problemet är då revisorn börjar anse kunden som en anställd. Det andra problemet som kan rubba oberoendet är revisorns närhet till ledningen som igen kan skapa distans mellan revisorn och aktieägarna vilka är de verkliga arbetsgivarna för revisorn. Det tredje problemet uppstår då revisorn möjligtvis har svårigheter framför tidigare kollegor att upprätthålla oberoende. I samband med dessa problem kräver Sarbanes – Oxley akten (2002) ett års paus för revisionspartnern samt revisionsteamet fören dessa kan arbeta som ekonomichef för kunden. (Tepalagul et al. 2015) Denna så kallade paus är olikt definierad i olika länder (EY, 2015).
2.3.2 God revisionssed
God revisionssed indikerar principer och förväntningar av revisorer vid utförande av revision och anses även bidra till revisionskvaliteten. IFAC:s ”Code of ethics” beskriver de minimikraven som bör uppfyllas vid revisionsyrket. Syftet med IFAC:s ”Code of
ethics” är att förtjäna det allmänna intresset. Målet är att konstant förstärka revisionsyrket, höja revisionskvaliteten och därmed anses även god revisionssed vara en faktor som kan beskriva revisionskvaliteten. Revision finns till för att skapa mervärde, vara en oberoende samt objektiv faktor, och fungera som försäkrings- och konsultverksamhet. Till god redovisningssed hör oberoende av revisorn och hållningen av en objektiv ställning. (IFAC, 2005)
För att följa god revisionssed bör revisorerna ha integritet, vilket innebär ärligt arbetande samt ansvarstagande. Revisorerna bör även följa lagar och direktiv och de får inte medverka i någon olaglig aktivitet som strider mot principer för revisorer. Med integritet menar IFAC att en revisor inte bör vara associerad med rapporter samt utlåtande där innehållet är falskt eller där man vet att information är utelämnat för viljan att visa en förskönad bild. (IFAC, 2005)
Revisorerna bör även hålla en objektiv ställning. De får därmed inte använda sig av den information de får tillhanda eller utnyttja den för sin egen personliga vinning. De får heller inte ha en relation med någon part som kan rubba revisorns professionella omdöme. Situationer kan förekomma där revisorn utsätts för tillfällen där oberoende kan rubbas, då förväntas det att revisorn definierar problemet och löser det. (IFAC, 2005)
Revisorerna bör även inneha kompetens och arbeta endast i sådana arbetsuppgifter som de har kunskap och kompetens att utföra vid tillämpandet av god revisionssed. De bör även konstant försöka förbättra kunskaperna samt effektiviteten och kvaliteten av sitt arbete. Det hör även till att revisorn konstant går på skolningar och uppehåller samt utvecklar sin kompetens inom yrket. Revisorerna har även tystnadsplikt gällande all information och bör inse att spridande av information är straffbart. Revisorn anses ha förståelse över att behålla tystnadsplikten även i sociala umgängen, vilket även kan betyda tystnadsplikt inom företaget. (IFAC, 2005)
Enligt IFAC:s ”Code of Ethics” bör även revisorn inse hot mot utförande av revision.
Dessa hot kan till exempel bestå av familjära hot. Detta kan vara då någon nära familjemedlem äger aktier eller har intresse i ett företag revisorn reviderar. Detta kan leda till finansiella incentiv vilket igen strider mot oberoende. (IFAC, 2005) Med dessa faktorer kan man konstatera att implementering av god revisionssed höjer samt är en förklarande del av revisionskvaliteten.
2.3.3 AUDITQUAL modellen
Duff (2004) förklarar revisionskvaliteten med hjälp av AUDITQUAL-modellen. Duff (2004) konstaterar att revisionskvaliteten uppbyggs av både behovet och leverans av teknisk kvalitet samt problem inom servicekvalitet. Man kan beskriva servicekvaliteten som kundtjänst, empati, lyhördhet samt tillhandahållande av icke-revisionstjänster.
Med detta strävar man att kunna ge den bästa möjliga kundservicen till kunden. Med bra kundservice kan revisionsbyrån skapa lojalitet hos sina kunder samtidigt som ryktet för revisionsbyrån hålls bra, vilket kan bidra till nytta i form av nya kunder. Med hjälp av detta kan revisionsbyrån därmed öka sin lönsamhet. (Duff 2004)
Med teknisk kvalitet beskriver Duff (2004) faktorer som rykte, kapabilitet, oberoende, kunskap samt erfarenhet. Rykte och kapabilitet anser Duff (2004) höra ihop med revisionskvaliteten eftersom kundens bild av revisionsbyrån samt revisorerna är starkt kopplat med revisionsarvode. Detta betyder att desto bättre rykte som revisionsbyrån och revisorerna har bland kunder, desto högre arvode kan de begära. Detta igen ligger kopplat till intressenternas och kundernas uppfattning om den utförda revisionskvaliteten. Kunskap och erfarenhet är därmed enligt Duff (2004) direkt kopplat till utförande av revisionen och desto mer kunskap samt erfarenhet revisorn har, desto högre revisionskvalitet kan man konstatera.
Det är även viktigt för revisionsbyråerna och revisorerna att bygga upp sociala kunskaper för möjligheten att skapa långvariga relationer med kunder. Vid utvecklingen av AUDITQUAL-modellen använde sig Duff (2004) av ett frågeformulär där respondenterna förväntades svara på frågor på basis av deras allmänna syn på revision.
De hade alternativ att svara på frågorna på en skala 1–5, där 5 indikerade på mycket viktigt för revisionskvaliteten och 1 indikerade på inte viktigt för revisionskvaliteten.
Instrumentet bestod av 56 olika faktorer som respondenterna förväntades ta ställning till. Efter frågeformuläret gjordes en EFA analys (”exploratory factor analysis”) där man förvandlade de 56 observerade variablerna till ett mindre antal latenta variabler. Med detta ville Duff (2004) få resultaten lättare implementerbara. Uppfattningen om revisionskvaliteten (genom AUDITQUAL-modellen) testades inom tre grupper;
revisorer, externa användare samt de som revideras. Figur 1 nedan visar själva AUDITQUAL modellen. (Duff, 2004)
Figur 1 AUDITQUAL-modellen Duff (2004)
I Figur 1 kan man se de komponenter av AUDITQUAL-modellen som enligt resultaten från frågeformuläret ansågs ha den största påverkan på revisionskvaliteten. Genom undersökningen lyfter Duff (2004) på så vis fram de främsta huvudfaktorer som direkt korrelerar med revisionskvaliteten. Dessa är rykte, kapabilitet, lyhördhet, oberoende, icke-revisionstjänster, empati, kundservice, kompetens samt erfarenhet. Bland alla de tre testgrupperna fick rykte och kapabilitet högsta betyg för deras inverkan på revisionskvaliteten. Resultatet visade även att den tekniska kvaliteten ansågs vara viktigare för revisionskvaliteten än servicekvaliteten, vilket kan bero på att den tekniska kvaliteten är lättare att se tydligt. (Duff 2004) Med dessa faktorer förklarar Duff (2004) revisionskvaliteten samt de olika faktorer som bygger upp själva revisionskvaliteten.
2.3.4 IAASB:s definition
IAASB (”International Auditing and Assurance Standards board”) anser även att mätning av revisionskvaliteten är väldigt komplex samt består av flera olika delar. Enligt IAASB består revisionskvaliteten av tre huvudaspekter dvs Inputs, Outputs och Kontext faktorer.
Figur 2 Huvudaspekter för inverkan på revisionskvaliteten IAASB (2011)
Med inputs indikerar IAASB (2011) faktorer som till exempel revisionsstandarderna. Ett annat exempel på inputs som påverkar revisionskvaliteten är revisorns egna kunskaper och erfarenhet, etiska värden samt attityd. Med dessa faktorer kan revisorn själv påverka revisionskvaliteten. Även själva revisionsprocessen kan ha en inverkan på revisionskvaliteten till exempel hur aktivt och effektivt revisorerna använder olika revisionsverktyg. Tillgång till teknisk hjälp och granskningsmetoder har en inverkan på själva utförandet av revisionsgranskningen och är därmed också indikatorer för revisionskvaliteten. (IAASB 2011)
Med outputs menar IAASB (2011) faktorer som intressenterna beaktar vid deras bedömning av revisionskvaliteten. Revisionsberättelsen är slutprodukten av revision och är något som intressenterna vill betrakta. Därmed kan det påverka revisionskvaliteten positivt ifall det i revisionsberättelsen tydligt visas upp resultatet av själva granskningen.
IAASB (2011) konstaterar även att revisionskvaliteten påverkas positivt av god kommunikation mellan revisorn och de som är ansvariga över styrningen av kundföretagets kvalitativa aspekter, finansiella rapportering och brister i interna kontroller.
Med kontext faktorer indikerar IAASB (2011) till exempel lagar och regleringar vilket anses höja revisionskvaliteten. Detta på grund av att lagar och regleringar ger tydliga
ramar för revisorerna att arbeta inom och själva arbetet och dess effektivitet går att övervaka. Genom till exempel bra kvalitets ramverk för finansiell rapportering anser dessa höja revisionskvaliteten enligt IAASB (2011). Även god bolagsstyrning anser IAASB (2011) vara en positiv faktor gällande revisionskvaliteten eftersom det möjligtvis skapar ett mer etiskt beteende samt en mer transparent enhet.
Dessa faktorer påverkas trots allt inte bara av revisorernas handlingar utan sträcker sig även till kundföretagets beteende. Sättet som revisorerna kommunicerar med kundföretaget kan påverka kundföretagets handlingar och perspektiv relaterade till revisionen. På samma sätt kan även kundens ledning påverka fokus av åtgärderna som revisorerna möjligen vidtar under själva revisionen. På samma sätt kan de som är ansvariga över att fastställa revisionsstandarder ha ett inflytande på själva revisionsprocessen och därmed även påverka revisionskvaliteten. (IAASB, 2011)