Cameran et al. (2016) gjorde en undersökning gällande den obligatoriska byrårotationen och dess inverkan på revisionskvaliteten. Undersökningen gjordes på basis av italienska data, där byrårotation vart nionde år varit obligatorisk sedan många år tillbaka. Detta tillät Cameran et al. (2016) att implementera undersökningen i en miljö där obligatorisk byrårotation verkligen praktiseras. Undersökningen tog reda på hur revisionskvaliteten utvecklas med åren då samma revisionsbyrå reviderar företagen. Cameran et al. (2016) delade den 9 åriga mandatperioden i tre delar.
Cameran et al (2016) förväntade att incentiven samt beteende hos revisorerna ändras desto närmare man kommer till slutet av treårsperioderna. De antog att revisionskvaliteten är lägre de två första perioderna jämfört med den tredje och sista perioden. Hypotesen testades på listade företag i Italien under tidsperioden 1985–2004.
Cameran et al. (2016) mätte revisionskvaliteten genom godtyckliga periodiseringar som mättes med hjälp av AWCA-modellen. Måttet beskriver antalet godtyckliga periodiseringar som finns i rörelsekapitalet. Resultatet av studien visar ett positivt samband mellan förhöjd revisionskvalitet under den tredje och sista mandatperioden.
Denna iakttagelse stöder hypotesen av Cameran et al. (2016) gällande ändringen av beteende och incentiven i slutändan av mandatperioden före byrårotationen. Det fanns även ett positivt samband mellan uppfattad högre revisionskvalitet från investerarnas synpunkt vid närmande av den tredje uppdragsperioden vid användandet av ERC (Earnings Responce Coefficient). Detta kan vara en effekt från en förstärkning av synbart oberoende i slutet av uppdragsperioden. Eftersom resultatet visade en ökad revisionskvalitet närmare den tredje mandatperioden kan man anse att detta beror på försök att förstärka det synliga oberoende. Detta betyder att eftersom revisorn kommer att bytas, anses revisionsbyrån vara starkare oberoende då man kan tänka sig att de inte vill göra bort sig eftersom ett nytt revisionsföretag kommer att reviderade följande år eller i när framtid. Detta igen kan vara en orsak till ökad revisionskvalitet i slutändan av mandatperioden.
Cameran et al. (2015) gjorde en ytterligare undersökning på basis av italienska data där obligatorisk byrårotation har varit obligatoriskt sen år 1975. Undersökningens syfte är att undersöka de möjliga negativa inverkningarna på revisionskvaliteten då obligatorisk byrårotation tillämpas. Data består av 204 italienska listade företag som är reviderade av en av Big4 företagen under åren 2006–2009. För att besvara hypotesen ifall byrårotation påverkar revisionskvaliteten använder sig Cameran et al. (2015) av godtyckliga periodiseringar som även här mäts genom AWCA modellen. Resultatet av undersökningen bevisade, trots en förväntan på en positiv inverkan på revisionskvaliteten, ett negativt samband mellan revisionskvaliteten och byrårotation.
Undersökningen visade en 36 procents höjning av godtyckliga periodiseringar under de tre första åren jämfört till de senare åren. Detta stöder effekten som inlärningskurvan har vid bytet av revisionsbyrå, där revisionskvaliteten blir lägre på grund av att det tar tid för den nya revisionsbyrån att få kundspecifika kunskaper. Trots att Cameran et al.
(2015) kom fram till att obligatorisk byrårotation är väldigt kostsamt och på kort sikt har en negativ inverkan på revisionskvaliteten anser ändå Cameran et al. (2015) att obligatorisk byrårotation fungerar i Italien. Detta på grund av att de inte har stört ekonomin i den mån att någon skandal skulle ha hänt eller förekommit.
I Sydkorea har byrårotation varit obligatorisk sen år 2006 med en mandatperiod på sex år. Kwon, Lim & Simnet (2014) gjorde en undersökning på basis av sydkoreanska börsnoterade företag under tidsperioderna 2000–2005 (före lagen om byrårotationen implementerades) och 2006–2009 (byrårotation implementerad). De undersökte hurdan effekt byrårotationen har på revisionskvaliteten samt revisionsarvode. Kwon et al. (2014) relaterar klient-specifik kunskap med revisionskvalitet, och då obligatorisk byrårotation implementeras kan denna anses sänkas. Därmed använde sig Kwon et al.
(2014) av revisionstimmar som en kontroll variabel för att identifiera hur mycket mera tid och ansträngning revisorerna ytterligare hamnar arbeta för att minska de effekter som uppstår vid brist på klient-specifik kunskap. Kwon et al. (2014) använde även godtyckliga periodiseringar som mått för revisionskvaliteten.
För mätningen av de godtyckliga periodiseringarna uppskattade Kwon et al. (2014) först de icke-godtyckliga periodiseringarna med hjälp av den så kallade Jones-modellen därefter subtraherades dessa icke-godtyckliga periodiseringarna från den totala periodiseringen (Kwon et al., 2014). Jones-modellen används då man jämför mängden godtyckliga periodiseringar för företag av samma storlek, bransch och år (Kothari, Leone och Wasley 2005). Resultatet av undersökningen visade ingen signifikant skillnad på
revisionskvaliteten sedan år 2006 då obligatoriska byrårotationen togs i bruk. Resultatet jämför byrårotationer före år 2006 då det var frivilligt till efter år 2006 då byrårotation var obligatorisk. (Kwon et al. 2014)
En ytterligare undersökning har gjorts av Choi Lim & Mali (2017) gällande sambandet mellan byrårotation och revisionskvaliteten i Sydkorea. Undersökningen använder sig även av listade företag i Sydkorea och data som användes var från åren 2000–2009.
Även i denna undersökning använde Choi et al. (2017) godtyckliga periodiseringar som mått för revisionskvaliteten. Godtyckliga periodiseringarna räknades genom den modifierade Jones-modellen rekommenderad av Dechow, Sloan och Sweeney (1995) och prestations modifierade Jones-modellen rekommenderad av Kothari, Leone och Wasley (2005). Choi et al. (2017) undersökte även relationen mellan revisionskvalitet och fyra olika byrårotationer gällande rotation från en icke Big4 revisionsbyrå till en Big4.
Undersökningen av Choi et al. (2017) visar ett resultat på likgiltig revisionskvalitet, eller nersatt revisionskvalitet på företag som obligatoriskt roterat revisionsbyrå i jämförelse till tidigare perioder då endast obligatorisk partnerrotation var i bruk. Man kan konstatera att resultaten är konsekventa då de jämförs med företag som inte omfattas av den obligatoriska byrårotationslagen under samma tidsperiod. Choi et al. (2017) konstaterar även att höjt oberoende av revisorn och den nya ”fräscha” synen på företag lär höja den allmänna revisionskvaliteten i Sydkorea. På basis av de onormala periodiseringarna kom Choi et al. (2017) fram till att revisionskvaliteten visar sig vara högre då obligatorisk partnerrotation implementeras. Resultatet visar även en minskning av revisionskvaliteten på grund av förlusten av företagsspecifik kunskap som följd av obligatorisk byrårotation i jämförelse till obligatorisk partnerrotation. (Choi et al., 2017)
Garcia-Blandon, Bosch & Racenda (2020) gjorde en undersökning efter att direktivet 2014/56 samt reglementet 537/2014 i EU togs i kraft år 2016 gällande obligatorisk byrårotation. Undersökningen var baserad på europeiska företag och samplet bestod av databasen Standard & Poors Europa 350 index för åren 2009–2016. Garcia-Blandon et al. (2020) använde sig av tre olika mått på revisionskvalitet: godtyckliga periodiseringar, skillnaden mellan rapporterat resultat och resultatindex samt omställning av finansiella rapporter. Liknande som Cameran et al. (2016) använder sig även Garcia-Blandon et al.
(2020) AWCA modellen för att mäta de godtyckliga periodiseringarna. De definierar AWCA som skillnaden mellan verkliga rörelsekapital och det krävda rörelsekapitalet. Vid mätningen av skillnaden av rapporterat resultat och resultatindex använde sig
Garcia-Blandon et al. (2020) av tre olika resultatjämförelsen. Gällande omställning av finansiella rapporter använde de sig av databasen Standard & Poor vid identifierande av företag som omarbetade sina finansiella rapporter som originellt lämnats in för år 2009–
2015 räkenskapsår.
Genom undersökningen kom Garcia-Blandon et al. (2020) fram till ett resultat som visade att företag där relationen med revisionsbyrån varar längre än 10 år inte bevisas ha lägre revisionskvalitet än andra företag. Undersökningen visar tvärtemot ett resultat på högre revisionskvalitet hos dessa företag med långa relationer med samma revisionsbyrå. Med detta lyfter Garcia-Blandon et al. (2020) fram att långa perioder med samma revisionsbyrå inte sänker revisionskvaliteten, och därmed kan Europeiska unionens reglering gällande en maximi-mandatperiod för samma revisionsbyrå ifrågasättas.