Obligatorisk revisorsrotation innebär att företagen måste byta sin revisor efter ett visst antal år och kan därmed inte ha samma revisor för långa tidsperioder. Det finns två olika typer av revisorsrotation. Den första handlar om att rotera partners av revisionsbyrån, det vill säga kunden kan fortfarande behålla samma revisionsbyrå, rotationen sker endast internt inom revisionsbyrån. Den andra typen av revisorsrotation är rotation av själva revisionsbyrån. Trots att obligatorisk byrårotation blev obligatoriskt i EU för inte så länge sedan, har obligatorisk partnerrotation funnits länge. USA har till exempel implementerat obligatorisk partnerrotation redan sen år 1978 med sju års mellanrum, och Italien har tillämpat lagen gällande obligatorisk byrårotation redan från och med år 1975. (EY, 2015) Diskussion ifall reglering av obligatorisk byrårotation borde införas diskuteras mycket på grund av att det finns företag med extremt långa mandatperioder med samma revisor (Audit analytics, 2017). Trots alla diskussioner är byrårotation fortfarande inte obligatorisk i USA (EY, 2015). Denna avhandling kommer att fokusera på obligatorisk rotation av revisionsbyrå snarare än rotation på revisionspartner.
Lagstiftningen gällande den obligatoriska partnerrotationen i EU är reglerad med olika direktiv. Direktiv 2006/43/EC tog i bruk obligatorisk partnerrotation, och gav medlemsländerna 2 år (det vill säga fram till år 2008) tid att implementera direktivet.
Partnerrotation blev obligatoriskt för alla företag av allmänt intresse (PIEs) efter sju år.
Efter dessa sju år får partnern inte delta i revisionen av företaget under de två följande
åren. Medlemsländerna får sätta strängare regler än vad europeiska kommissionen har lagstiftat, ifall de anser det nödvändigt. (Direktiv 2006/43/EC, EY, 2015)
Till en reaktion av finanskrisen uppstod en ny revisionsreglering i EU (regleringen 537/2014) I samband med denna reglering lagstiftades den obligatoriska byrårotationen.
Största målet med den nya revisionsreformen var att förbättra den externa revisionskvaliteten. Detta gjordes för att öka trovärdigheten samt tilliten för de finansiella rapporterna som företagen ger ut. Därför anses även revisionskvaliteten vara högre på reviderade företag än på icke-reviderade eftersom en extern revisoråsikt har getts ut i form av en revisionsberättelse. (Regleringen 537/2014)
Med Direktivet 2014/56/EU lagstiftades byrårotationen som obligatorisk från och med 17.6 2016. Syftet med regleringen samt direktivet var att öka revisionskvaliteten. Företag av allmänt intresse blev tvungna att byta revisionsbyrå med tio års mellanrum. Undantag finns för företag som blir reviderade av flera revisionsbyråer, där de har möjligheten att ytterligare anställa revisionsbyrån 14 år till. Efter att den maximala mandatperioden har slutförts kan företaget anställa revisionsbyrån ytterligare två år vilket leder till en
”10+14+2” regel ifall det sker en gemensam revision under den andra perioden. Gällande direktivet och regleringen har Europeiska kommissionen gett rätten åt medlemsländerna att sätta striktare krav ifall de anser det vara nödvändigt vilket vissa även gjort. (Direktiv 2014/56/EU, Reglering 537/2014, EY,2015)
Revisorsrotation görs för att undvika möjligheten att revisorns oberoende rubbas. Syftet med obligatorisk revisorsrotation är därmed att undvika att för nära relationer mellan företaget och revisorn skapas, vilket kunde skada och rubba utlåtanden på revisionsberättelsen. På grund av de både positiva och negativa effekterna av revisorsrotation är lagstiftningen inte lika runt om i världen. Detta innebär att det finns stora skillnader mellan länders lagstiftning, även inom Europeiska unionen (EY, 2015)
I Sverige får ett börsnoterat företag (icke finansiellt företag) anställa samma revisionsbyrå för en period upp till 10 år, varefter uppdraget får förlängas med ytterligare 10 år, och den sammanlagda tiden uppgår till 20 år. Vid förnyelsen av uppdraget krävs det dock ett anbudsförfarande. Vid situationer där ett företag har två revisionsbyråer, ett så kallat gemensamt uppdrag, är uppdragstiden maximalt 24 år. I Sverige tillämpas även partnerrotation vilket måste ske senast efter sju år av medverkan hos samma kund.
Sverige kräver även att inte bara partnern av kunden roteras utan även de som haft en
huvudansvarig roll i kundens dotterbolag. Efter dessa sju år måste en tre års paus inledas och därmed får partnern inte medverka i revisionen under dessa år. (Far, 2020)
2.4.1 Fördelar med obligatorisk revisorsrotation
Det finns många fördelar med obligatorisk revisorsrotation, och en av de största effekterna man försöker undvika med revisorsrotation är att nya finansiella skandaler skulle förekomma. Många av fördelarna kan appliceras både för obligatorisk rotation av revisionsbyrå samt rotation av partnern. En av de största fördelarna är att förbättra oberoendet av revisorn både av partnern samt av revisionsbyrån. Rotation av både revisionsbyrå samt av partner innebär att dessa inte har tiden att skapa för nära relationer med kunden, som möjligtvis kunde påverka revisorernas oberoende vid utförande av revisionsberättelsen. Efter flera år med samma kund kan det bli lättare för revisorerna att känna sig som en del av kundens ledningsgrupp vilket igen kan påverka pålitligheten samt genomskinligheten vid revideringen av bolaget. Ifall oberoendet av revisorn är rubbat, påverkar detta även trovärdigheten på revisionsbyrån vilket däremot påverkar investerarnas tillit för revisionsbyrån. Även långtids relationer med revisionsbyrån kan ha en inverkan på trovärdigheten för investerarna. (EY, 2015)
En annan fördel med obligatorisk revisorsrotation är det nya perspektivet som ett byte av revisionsbyrå eller partner kan föra med sig. Då revisionsbyrån eller partnern är den samma år efter år, kan det hända att man fastnar i rutiner. Detta kan leda till att man möjligtvis blir blind för fel eller att man börjar lita för mycket på tidigare gjorde revisioner. Därmed kan det vara en fördel för kunden att få nya fräscha ögon att granska bokslutet, vilket ökar sannolikheten att fel och avvikelser hittas och kan korrigeras.
Rotation av revisionsbyrå kan även konstateras som en fördel då det kan tänkas påverka utförande av revisionen. Ifall revisionsbyrån vet att en konkurrent kommer att vara den nästa som kollar på revisionsberättelsen kan detta inverka i en förbättring av arbete.
Detta igen kan tänkas leda till att revisionsbyrån inte vill göra bort sig och därmed satsar extra mycket på utlåtandet för att behålla sitt rykte. Som resultat av detta kan revisionskvaliteten höjas under dessa händelser, vilket även har en positiv inverkan på samhället. (EY, 2015)
Byrårotation ökar även på konkurrensen eftersom företag blir tvungna att byta revisor med jämna mellanrum (beroende på landet). För tillfället är det de 4 största revisionsbyråerna (Big4)1 som har de flesta kunderna vilket sänker konkurrensen i
1 Big4 företag = Deloitte, Erns & Young, KPMG och Pricewaterhouse Cooper
samhället. Revisorsrotation kan därmed påverka att de mindre revisionsföretagen blir mera konkurrenskraftiga och den tillfälliga oligopol strukturen försämras. Dock bör det ändå nämnas att en rotation även kan innebära att kunden roterar revisionsbyrå mellan de Big4 företagen. (EY, 2015)
2.4.2 Nackdelar med obligatorisk revisorsrotation
Det finns även nackdelar med obligatorisk revisorsrotation. Långa kundrelationer innebär inlärning av specifika kunskaper om både kundens bransch och kundens företag överlag. Dessa kunskaper kan till exempel vara hur kundens interna kontroller fungerar, deras redovisningssystem med mera. Dessa kunskaper kan därmed förloras i samband med rotation av revisionsbyrå eftersom dessa kunskaper tar tid att lära sig. Detta igen innebär att det tar tid innan den nya revisionsbyrån har lärt sig samma kunskaper, vilket kan innebära att fel samt avvikelser inte hittas. Detta påverkas inte på samma sätt ifall man endast behöver utöva rotation av revisionspartnern. En annan nackdel med obligatorisk revisorsrotation är kostnaden som uppkommer både för kunden samt revisionsbyrån i samband med byrårotation. Denna kostnad kan uppkomma i samband med skolningen av ny revisor för den specifika kunden och skolningen av kundspecifik kunskap. (EY, 2015)
BDO Seidman (2003) hävdar även att obligatorisk revisorsrotation kan orsaka en situation där det inte är lönsamt för revisionsbyråer att specialisera sig eftersom de som resultat av obligatoriska byrårotationen inte har möjligheten att fokusera på specifika kundsegment. (Ewelt-Knauer, Gold & Pott, 2013)
Obligatorisk revisorsrotation kan även ha en negativ inverkan på attraktiviteten för revisionsyrket. Detta ifall revisorn är medveten om att inte få arbeta med samma kunder, och använda sina inlärda kunskaper. Som resultat av detta kan det påverka att kunder inte kan välja revisorer som har branschspecifika kunskaper, som möjligtvis deras revision kräver. Uppbyggande av kundrelationer kan även försvåras på grund av obligatorisk revisorsrotation. Detta eftersom det är svårare att bygga upp kontakter med ledningen och som även kan leda till rädslan av att avvikelser inte hittas samt de branschspecifika kunskaperna förloras. (Ewelt-Knauer et al. 2013)