Diskussion och förslag till framtida forskning

Vid intervjuerna med båda grupper framkom det tydligt att flyttkedjan var ett välbekant fenomen, utan att jag givit en inledande förklaring om vad det innebär. Det förklarar

begreppets utbredning. Att flyttningar skedde i förutsedda banor, så som livscykelperspektivet hänvisar, var däremot inte alls lika omtalat bland respondenterna, men är inte heller möjligen lika kontroversiell i sin ståndpunkt. Det kan tolkas att forskningsperspektivet om livscykeln har blivit mer av en ”självklarhet” än en diskussionsfråga.

Kritik inom forskning mot flyttkedjeprocesser menar att kedjorna inte kan studeras som ett enskilt fenomen och är starkt påverkad av yttre faktorer, att nyproduktion får en överbetonad roll i hur vakanser tillkommer samt att forskningen inte heller svarar på frågor om hur (går man tillväga) och när (bör det ske) (Boutredningen 2006; Knox och Pinch 2009). Att studera investeringsstödet för äldrebostäder i förhållande till flyttkedjeprocesser är därmed inte helt enkelt då flyttkedjeprocesser innebär så många fler perspektiv, infallsvinklar och djup kunskap om andra delar av bostadsmarknaden för att få en helhetsbild. Bostadsmarknaden är komplex och i kontinuerlig förändring. Ett politiskt perspektiv, kommunala strategidokument eller intervjuer med kommunpolitiker, hade givit studien en möjligtvis nödvändig politisk insikt om hur flyttkedjor används som ett bostadspolitiskt verktyg. Intervjuer med anhöriga till äldre eller andra grupper med en bostadsbrist hade även bidragit med andra problembilder. Självfallet hade studien gynnats av att samtliga kommuner hade varit delaktiga i studien, även de som inte ansökt om stödet. För att få ett helhetsperspektiv på hur de statliga

investeringsstöden överlag kan bidra till att skapa flyttkedjeprocesser och rörlighet på bostadsmarknaden hade flera infallsvinklar och perspektiv kunnat inkluderats, men även andra strömmar t.ex. urbanisering och tillväxt. Framförallt bör möjliga framtida studier

studentbostäder, för att ge den statliga satsningen en rättvis bild över hur det har givit sitt avtryck på bostadsmarknaden, framförallt i förhållande till flyttkedjeprocesser.

De intervjuade tjänstemännen och aktörerna arbetade med äldrebostadsfrågan på ”djupet” och arbetsuppgifterna innefattade allt mellan socialtjänst till ekonomi. Respondenterna ger en inblick i hur frågan och problematiken tacklas i vardagen och hur investeringsstödet används i praktiken mer än ”på papper”. Med de rådande demografiska utmaningarna kunde jag utläsa att aktörerna strävade framförallt efter att stimulera till rörlighet på bostadsmarknaden bland äldre, medan en tillkommen flyttkedja således blev en lyckad, och önskad, bieffekt men att den inte var självklar. Däremot tror jag att rörlighet är en förutsättning för att flyttkedjor ska skapas, flyttkedjor kan inte stimuleras i en marknad som står still från början.

Vid åtanke kring de två utvalda teoretiska perspektiven som diskuterar samma fråga har de olika utgångspunkter. Flyttkedjeperspektivet menar att utgångspunkt i flyttningar är att hushåll strävar efter att nyttomaximera sin bostadssituation. Livscykelperspektivet menar att hushåll strävar efter att tillfredsställa vissa prioriterade behov. Utgångspunkterna kan inte alltid sammanfalla och inte alltid utmynna i att de uppnås i en och samma bostad. Skillnaderna kunde jag även utläsa bland respondenternas svar. Att skapa rörlighet utmynnar från att tillfredsställa vissa prioriterade behov och att skapa flyttkedjor utmynnar från att invånarna vill ha den mesta och bästa möjliga bostaden för pengen. Perspektiven kanske aldrig går att kombinera. Vilka bostäder satsar vi på, eller bör vi satsa på?

Ytterligare något som inte diskuteras i studien är betydelsen av regler och lagar i förhållande till de dyra byggnadskostnaderna. Som slutsatsen påvisar behöver kommunerna arbeta med andra kommunala styrmedel i kombination med investeringsstödet. Således behöver möjligen förenklingar inom andra regler, förordningar och bestämmelser för att lyckas bidra till en större effekt av rörlighet på bostadsmarknaden.

Men frågan utmynnar även i det egna ansvaret som den större kommunen framförallt pekade på. Pensionärerna ansågs behöva ta tag i situationen, utvärdera sin bostadssituation innan det är ”försent” och innan en flytt måste ske till ett anpassat boende. Här kan det rymma ett underskattat kommunikationsproblem om hur äldre bör och kan gå tillväga för att hitta anpassade bostäder. En simpel tanke att t.ex. anta att hela den äldre befolkningen förstår hur en bostadsansökan går till via internet och datorer kan bidra till att viktiga

Källförteckning

Abramsson, M. Elmqvist, A. & Magnusson Turner, L. (2014). Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar. Linköping: Linköping University Electronic Press.

Abramsson, M. & Sandstedt. (2012). Bostadsmarknad och bostadsformer för andra halvan av livet. I Abramsson, M. & Nord, C. (red.) Äldres boende – forskningsperspektiv i Norden, första uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 155–166.

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber. Bengtsson, B. (1992). Bostadsbrist – på marknaden och i politiken. Gävle: Exellan Grafiska.

Blume, E. & Wikman, L. (2013). Boendeplanering bygger på samverkan i Wiklund, G. & Melin, S. (red.) Bo bra på äldre dar – kunskap, kreativitet, kvalitet. Stockholm: Svensk Byggtjänst AB, ss. 115–130.

Bokriskommittén (2014). En fungerande bostadsmarknad – en reformagenda. E-print.

Boutredningen (2006). Om bara någon kunde säga vad jag ska göra för att få en bostad så skulle jag göra det. Stockholm: Boutredningen.

Boverket (2013). Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder. Karlskrona: Boverket. Boverket (2016). Broschyr om stöd till bostäder för äldre.

https://www.boverket.se/contentassets/18ad4835b1c9490d85d89cb53383f480/informationsbroschyr-om-stod-till-bostader-for-aldre.pdf

Boverket (2017a). Bostadsmarknadsenkäten 2017. http://www.boverket.se/bme [2017-05-04] Boverket (2017b). Trygghetsbostäder i hälften av alla kommuner.

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten-i-korthet/bostadsmarknaden-for-olika-grupper/aldre/trygghetsbostader/ [2017-05-08]

Boverket (2017c). Ny eller ombyggnad av bostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden

https://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/stod-till-bostader-for-aldre/ny--eller-ombyggnad-far-aldre/ [2017-07-14]

Boverket (2017d). Anpassning av gemensamma utrymmen i hyres- eller bostadsrättshus

https://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/stod-till-bostader-for-aldre/anpassning-av-gemensamma-utrymmen-i-hyres--eller-bostadsrattshusny-sida/ [2017-07-14]

Boverket, (2017e). Bostadsmarknadsenkäten i korthet

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten-i-korthet/ [2017-05-04]

Boverket, (2017f). Beräkning av behovet av nya bostäder. Karlskrona: Boverket.

Birrell, D., Hillyard, P., Marie, A. & and Roche, D. (1971). Housing in Northern Ireland. London: Centre for Environmental Studies.

Bysveen, T., Foss, O. & Knutsen, S. (1981). Flyttekjeder i Oslo-området: boligbyggingens ringvirkninger i boligmarkedet: sammenfatning. Oslo: Norsk inst.for by- og regionforskning.

Claesson, S., Hallström, H., Kardemark, W. & Risenfors, S. (2011). Ricœurs kritiska hermeneutik vid empiriska studier. Pedagogisk forskning i Sverige, 16 (1), 18–35.

Clark, E & Sarapuu, J. (1984). Flyttningskedjor i s-v Skåne och Stor-Stockholm – Bostadsbyggandets effekter på bostadsmarknaden. Stockholm: Byggforskningsrådet.

Ekonomifokus.nu (2016). Bostadspriser – vad påverkar dessa generellt?

https://www.ekonomifokus.se/bostad/salja-bostad-guide/bostadspriser-vad-paverkar-dessa-generellt [2017-02-00]

Emmi, P. (1984). Primal/dual relationships in a pair of multisectoral housing market models. Journal of regional science, 24, (1), 17–34.

Eklund, G. (2016). Hermeneutik. https://www.vasa.abo.fi/users/geklund/Hemsida%20dokument%202016-17/Hermeneutik.pdf [2016]

Frycklund, J. & Grahn, G. (2015). Hyressättningen och bostadsmarknaden. Stockholm: Svenskt Näringsliv. Gerbe Persson, S. & Bellman, L. (2015). Flyttkedjor och boende på ålderns höst. Länsstyrelsen Västernorrland: Centrum för forskning om ekonomiska relationer.

Gober, P. (1992). Urban housing demography. Progress in Human Geography, 16(2), 171–189.

Gren, M. & Halldin, P-O. (2013). Kulturgeografi – en ämnesteoretisk introduktion. 1:2 uppl. Stockholm: Liber. Hagberg, J. (2012). Gamla människors tillhörighet till sin boplats. I Abramsson, M. & Nord, C. (red.) Äldres boende – forskningsperspektiv i Norden, första uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 74–89.

Henning, C. & Stolarz, H. (2012) Äldres boende – en samhällsplaneringsfråga. I Abramsson, M. & Nord, C. (red.) Äldres boende – forskningsperspektiv i Norden. Lund: Studentlitteratur, ss. 169–185.

Johannessen, A. & Tufte, P. (2002) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber.

Johansson, K., Lilja, M. & Petersson, I. (2012). Bostadsanpassning – ett stöd för vardagen? I Abramsson, M. & Nord, C. (red.) Äldres boende – forskningsperspektiv i Norden, första uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 19–32. Knox, P. & Pinch, S. (2009) Urban Social Geography – an introduction. 6 uppl. London: Routhledge. Konjunkturinstitutet (2018). Konjunkturen förstärks och toppar 2019.

https://www.konj.se/publikationer/konjunkturlaget/konjunkturlaget/2018-03-27-konjunkturen-forstarks-och-toppar-2019.html [2018-01-01]

Larsen, A. (2012). Metod helt enkelt –en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups AB. Larsson, K (2006). Kvarboende eller flyttning på äldre dagar – en kunskapsöversikt. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum.

Lindgren, A. (2013). Hur vill vi bo på äldre dar? I Wiklund, G. & Melin, S. (red.) Bo bra på äldre dar – kunskap, kreativitet, kvalitet. Stockholm: Svensk Byggtjänst AB, ss. 27–42.

Lindh, T. (2008). Sverige i en åldrande värld – framtidsperspektiv på den demografiska utvecklingen. Västerås: Globaliseringsrådet.

Lundberg, M. (2017). Forskaren om bostadsmarknaden: Vi har skapat en väldigt farlig situation. Affärsvärlden, 19 oktober.

https://www.affarsvarlden.se/bostad-fastighet/forskaren-om-bostadsmarknaden-vi-har-skapat-en-valdigt-farlig-situation-6878655

Länsstyrelsen Västmanland (2017). Bostadsmarknadsanalysen 2017 - Västmanland. Västerås: Länsstyrelsens Rapportserie.

Länsstyrelsen Västmanland (2018). Karta över Västmanlands län.

http://www.lansstyrelsen.se/Vastmanland/Sv/om-lansstyrelsen/om-lanet/Pages/Kartamedkommuner.aspx [2018-01-01]

Magnusson, L. (1992). Filtrering på bostadsmarknaden i Öhman, J. (red.) Urbana samhällen och processer. Uppsala: Uppsala University Press.

Magnusson, L. (1994). Omflyttning på den svenska bostadsmarknaden – en studie av vakanskedjemodeller. Uppsala: Uppsala Universitet.

Nordfeldt, M. (1992). Städernas nya ansikten i Öhman, J. (red.) Urbana samhällen och processer. Uppsala: Uppsala University Press.

Nordlander, M. (2017). Bostadsministern: Vi har redan social housing. Fastighetsnytt, 11 november. https://fastighetsnytt.se/2017/11/bostadsministern-vi-har-redan-social-housing/

P4 Västmanland (2017). För få äldrebostäder i sex av tio kommuner i Västmanland.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=6740504 [2017-07-18]

Patel, R. & Davidson, B. (2008). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur

Regeringen (2016). Nytt investeringsstöd för äldreboenden.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/07/nytt-investeringsstod-for-fler-aldreboenden/ [2016-07-28] Regionfakta (2018). Västmanlands län – fakta & perspektiv. http://www.regionfakta.com/Vastmanlands-lan/

[2018-01-01]

SABO (2004). Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi?. Klippan: Ljungbergs tryckeri.

Sandstedt, E. & Abramsson, M. (2012). Ny bostadspolitik för att möta en åldrande befolkning. I Abramsson, M. & Nord, C. (red.) Äldres boende – forskningsperspektiv i Norden, första uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 121– 133.

SCB (2014). Så bor och lever Sverige.

https://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0001_2014K01_TI_02_A05TI1401.pdf [2014-00-00] Sharpe, C. A. (1978). New Construction and Housing Turnover: Vacancy Chains in Toronto. The Canadian geographer, 22(2), 130–144.

SOU 2015:101. Demografins regionala utmaningar. Stockholm: Elanders Sverige AB.

Sveriges kommuner och landsting (2012). Seniorbostäder, 55+, 65+ bostäder - KOMMUNKARTLÄGGNING 2011. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.

Temaplan AB (2004a). Bygg för 40-talisterna – en studie om hur flyttkedjor påverkar bostadsmarknaden i Malmö. Malmö Stad.

Temaplan AB (2004b). Flyttkedjor i Göteborg, en studie om hur flyttkedjor från ett nytt småhusområde i Kviberg påverkar bostadsmarknaden i Göteborg. Göteborgs stad.

Tjora, A. (2012). Från nyfikenhet till systematisk kunskap – kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.

Von Platen, F. (2013). Vad får det kosta och vem ska betala? I Wiklund, G. & Melin, S. (red.) Bo bra på äldre dar – kunskap, kreativitet, kvalitet. Stockholm: Svensk Byggtjänst AB, ss. 149–153.

Wijk, H. (2012). Att flytta till eller flytta från. I Abramsson, M. & Nord, C. (red.) Äldres boende – forskningsperspektiv i Norden. Lund: Studentlitteratur, ss. 205–217.

White, H. (1971). Multipliers, Vacancy Chains, and Filtering in Housing. Journal of the American institute of planners, 37(2), 88–94. Doi: 10.1080/01944367108977362

Lagar

SFS 2000:1383 Lag om kommunens bostadsförsörjningsansvar. Stockholm: Näringsdepartementet. SFS 2007:159. Förordning om investeringsstöd till äldrebostäder m.m. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2010:879 Lag om allmännyttiga kommunala bostadsbolag. Stockholm: Näringsdepartementet. SFS 2010:900. Plan- och bygglagen. Stockholm: Näringsdepartementet.

SFS 2016:848. Förordning om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre personer. Stockholm: Socialdepartementet.

Bilagor

Intervjuguide – Kommunala tjänstemän.

1.   Var arbetar du, inom vilket arbetsområde och beskriv gärna din befattning.

2.   Vad har Ni sökt investeringsstöd till för typ/form av etablering/tillämpning? Hade etableringen/åtgärden genomförts även utan investeringsstöd?

3.   Finns det ett behov av ökad rörlighet på bostadsmarknaden i kommunen?

4.   Vilka andra strategier, forskningsunderlag, förväntad flyttbenägenhet bland grupper i samhället m.m. planeras framtida bostadsbyggen och etableringar enligt?

Hur avgörs ”efterfrågan på typ av bostad”?

Vilka former av äldrebostäder efterfrågas i kommunen?

5.   Vad är ambitionen bakom att etablera äldrebostäder?

6.   Hur har diverse faktorer haft påverkan/ inflytande gällande valet/ambitionen bakom att etablera äldrebostäder;

•   Demografiska förändringar i kommunen:

•   Kommunala riktlinjer inom bostadsförsörjning/äldrevård •   Läget på bostadsmarknaden/ Efterfrågan.

•   Förhoppningar om en omflyttning av befintliga boenden/bredda målgrupp •   Möjlighet till lönsamhet;

•   Andra faktorer

7.   Hur väsentlig roll har investeringsstödet haft för att framtida etableringar ska ske i kommunen? Hur väsentlig roll skulle investeringsstödet ha för att göra anpassningsåtgärder på befintliga bostäder?

8.   Har möjligheten att söka investeringsstödet haft en inflytande över planering över riktlinjer för bostadsförsörjning?

9.   Hur ser samverkan ut med andra aktörer på marknaden?

10.   Ser ni att etableringen av äldrebostäder kan bidra till att skapa naturliga flyttkedjeprocesser eller stimulera till en rörlighet på bostadsmarknaden i kommunen?

11.   Vilka andra medel använder kommunen för att stimulera till äldrebostäder, flyttkedjor och rörlighet på bostadsmarknaden bland äldre?

Är de mer effektiva metoder till att alstra fram äldrebostäder i jämförelse med investeringsstöd? Är någon metod mer effektiv än den andra?

12.   Vad krävs det av kommunen för att få igång önskade flyttkedjeprocesser?

13.   Vad skulle få dig att söka investeringsstöd för äldrebostäder? Vad kan göra investeringsstödet mer attraktivt?

Bilaga 2.

Intervjuguide – Företag och tjänsteman från allmännyttan.

1.   Var arbetar du, inom vilket arbetsområde och beskriv gärna din befattning. 2.   Vad har Ni sökt investeringsstöd till för typ/form av etablering/tillämpning? 3.   Vad är ambitionen bakom att etablera äldrebostäder?

4.   Har diverse faktorer påverkat/haft inflytande på valet/ambitionen bakom att etablera äldrebostäder: -   Demografiska förändringar i kommunen

-   Kommunala riktlinjer inom bostadsförsörjning/äldrevård -   Läget på bostadsmarknaden/ Efterfrågan

-   Förhoppningar om en omflyttning av befintliga boenden/bredda målgrupp -   Möjlighet till lönsamhet

5.   Finns det ett behov av ökad rörlighet på bostadsmarknaden?

6.   Vilka andra strategier, forskningsunderlag, förväntad flyttbenägenhet bland grupper i samhället m.m. planeras framtida bostadsbyggen och etableringar enligt?

Hur avgörs ”efterfrågan på typ av bostad”? Vilka former av äldrebostäder efterfrågas?

7.   Hur ser kommunikation och samverkan ut med kommunen gällande etableringar av äldrebostäder? Vilka andra medel använder kommunen för att stimulera till äldrebostäder, flyttkedjor och rörlighet på bostadsmarknaden bland äldre?

8.   Hur väsentlig roll har investeringsstödet haft för att en framtida etablering ska ske?

Hur väsentlig roll skulle investeringsstödet ha för att göra anpassningsåtgärder på befintliga bostäder? 9.   Hur stort behov tror du investeringsstödet har för att etableringar inom äldrebostäder ska ske i

kommunen för samtliga aktörer på bostadsmarknaden?

10.   Ser ni att etableringen via ansökan av till investeringsstödet för äldrebostäder kan bidra till att skapa naturliga flyttkedjeprocesser eller stimulera till en rörlighet på bostadsmarknaden i kommunen? 11.   Vad anser du om investeringsstödet och hur skulle kunna stödet kunna göras mer attraktivt?

Bilaga 3.

Intervjuguide – Pensionärer.

1.   Hur gammal är du?

2.   Vad arbetade du med innan du gick i pension?

3.   Hur ser din nuvarande bostadssituation ut? Bor du ensam? Bor du i hyresrätt/bostadsrätt? Är du nöjd/missnöjd med din nuvarande bostadssituation?

4.   I hur många bostäder har du bott? Vilka val har flyttarna baserats på? I vilken av dina bostäder

kände du dig mest ”hemma”?

5.   Vad var avgörande för att du skulle flytta till din nuvarande bostad?

6.   Vad anser du om dagens utbud av bostäder för äldre på bostadsmarknaden? 7.   Vilka faktorer är främst avgörande för att du ska trivas i din bostad idag:

•   Bostadsmiljö/Utemiljö

•   Grannskap/Social gemenskap

•   Ekonomiska fördelar/låg hyra

•   Stora ytor/möjlighet att behålla en viss typ av sysselsättning