Genomförande

4.3.1 Intervjuer med tjänstemän

Undersökningen är baserad på semistrukturerade intervjuer, en intervjuform som är baserad på en djupintervju-metodik. Intervjuformen utgår från att intervjun är baserad på en halvfast struktur. Djupintervjumetodiken baseras primärt på att skapa god stämning med ett tämligen fritt samtal kring ämnen, frågor eller teman som respondenten blivit informerad om och är bestämda i förhand. Frågorna är öppna som ger respondenten möjlighet att kommentera teman som inte är uttänka att behandlas på förhand. Intervjufrågorna mailades i förväg innan intervjun tog plats för att ge respondenten en god inblick i vad studien syftade att undersöka. Under intervjuerna följdes inte strukturen i en kronologisk ordning och vissa frågor berördes aldrig i vissa intervjuer men fungerade som ett bra underlag inför samtalet. I regel användes ljudinspelning vid djupintervjuer, vilket således användes i denna undersökning (Tjora 2012).

Djupintervjuer bör främst ske ansikte mot ansikte mellan respondenten och intervjuare, varv tre av intervjuerna genomfördes sålunda. Att intervjun genomförs vid ett reellt möte menar Tjora (2012) bidrar till att skapa en avslappnad stämning mellan respondenten och

intervjuaren. Var intervjuerna tog plats lät jag respondenterna bestämma. Samtliga tre intervjuer tog på plats på respondenternas arbetsplats. Två av intervjuerna skedde över telefon, framförallt av praktiska och tidsmässiga skäl. Att intervjua via telefon har både för- och nackdelar. Nackdelar är framförallt att samtalet går miste om kroppsspråket. För att

extra gången att uppfattningen av svaret stämmer, vilket kontinuerligt utfördes. En fördel är att respondenten inte fysiskt kan se inspelningsapparaten, vilket kan leda ett mer avslappnat och öppet samtal och bidrar till att respondentens känsla av anonymitet stärks. Intervjuerna över telefon var tidsmässigt kortare än de via ett reellt möte. Det kan förklaras med att man som respondent är mer bekväm i andras sällskap och samtalet kan uppnå en mindre formell stämning än via telefon (Tjora 2012).

Intervjufrågorna skiljdes åt någorlunda beroende på om respondenterna var en kommunal tjänsteman eller om de var en privat aktör så att frågorna passade respondenternas yrkesroll. Vid djupintervjuer rekommenderas utformning av fullständig transkribering (Tjora 2012). Efter samtliga intervjuer med tjänstemännen utformades en fullständig transkribering.

4.3.2 Intervjuer med pensionärer

Vid intervju med pensionärer användes en helt annan teknik under utfrågning. Ingen

ljudinspelning användes, för att inte få respondenterna att känna sig obekväma med att svara på frågor som berör ett personligt och privat ämne. Frågorna ställdes öppet och diskuterades respondenterna sinsemellan, men de äldre respondenterna gav kortare och mer tydliga svar. Ställdes exempelvis frågan ”är du nöjd eller missnöjd med din nuvarande bostad” besvarades frågan ofta med att de var antigen nöjda eller missnöjda utan utveckling av svaret. Under intervjuerna var det centralt att respondenterna var bekväma i att besvara frågorna och jag försökte inte att utveckla frågorna för mycket om stämningen inte härledde i den riktningen. Under samtalen antecknade jag stickord och renskrev samtalen direkt efter promenadens slut för att inte mista för mycket information. Direktcitat försökte jag att vara aktsam med, då den konkreta skildringen av citaten blir kantad av osäkerhet. Endast ett citat användes från ett av dessa samtal som jag var nog med att skriva ned ordagrant direkt efter samtalets slut.

4.3.3 Kodning och kategorisering

Djupintervjuer bidrar till att andra ämnen diskuteras under intervjuerna. Därav valde jag att genomföra en kodning av intervjumaterialet från aktörerna. Vid analysering av det

transkriberade materialet var ambitionen framförallt att frambringa en sorteringsbaserad kodning, då frågorna utgått från en teoretisk bas (Tjora 2012). Jag behandlade frågorna och temana en i taget för att kunna urskilja vad varje respondent hade svarat gällande frågan. Gällande strukturering av materialet använde jag matriser varav jag delade in och placerade in

rubrik för att få en överblick. Användning av matriser simplifierar även att identifiera förhållanden mellan respondenternas svar sinsemellan och mellan de olika kategorierna. Denna metod av analysering av intervjumaterial kallar Larsen (2012) för ”delanalys”. Genom att använda en delanalys kunde transkriberat material enklare kategoriseras in i rätt tema (Larsen 2012). De fem kategorierna är:

1) ambitioner och faktorer bakom ansökningar av investeringsstödet 2) effekter på bostadsmarknaden och i samhällsplaneringen

3) flyttkedjeprocesser och effekter från nyproduktion 4) stimulering till rörlighet på bostadsmarknaden 5) hemmets betydelse

Majoriteten av kategorierna härstammar ur det teoretiska ramverket, studiens frågeställningar och var i åtanke vid intervjufrågorna med aktörerna. Kategorierna har däremot utökats och justerats under studiens gång.

Nedan påvisar jag ett exempel i figur 2 med hur kodning och kategorisering är uppställt i en matris.

Frågeställning Kategori Kodning Intervjusvar Vilka är bakomliggande

faktorer/ambitioner till att sökande har valt att ansöka om

investeringsstödet?

Ambitioner och faktorer bakom

ansökningar av

investeringsstödet ^{Vinstintresse}

Lönsamhet

Fastighetsägare:

VI bedriver ju en affärsverksamhet dvs att vår ägare med pensionskapital förväntas ju en form av avkastning som de stoppar in. Så att vi är ju ingen ideell stiftelse som inte har ett vinstintresse, vi har ju ett vinstintresse. Vi har ju en summa pengar och de placerar vi ju bäst där vi har högst avkastning. Om det är i Sverige, Finland eller Tyskland så tittar man ju då, vad ger det för avkastning för att köpa ett äldreboende i Tyskland? Vad ger det för att köpa ett äldreboende i Finland? Vad kostar det att bygga ett eget, ett nytt, äldreboende genom ett projekt då i Sverige och vad finns det för risker med det?

Så lönsamheten är ju en viktig parameter för oss. Figur 2. Kodning- och kategorisering uppställt i en matris.

I exemplet angivet i figur 2 kan två koder utläsas; vinstintresse och lönsamhet. Här har fastighetsägarens citat analyserats varav de två koderna ger svar till kategori 1, ”ambitioner

och faktorer bakom ansökningar av investeringsstödet” som således återkopplar till en av

studiens frågeställningar.

Tjora (2010 ) påvisar problematiken med denna sorteringsbaserad kodning och att den endast påvisar vad respondenten talar om och inte påvisar vad respondenten vill säga. Därav måste forskaren kontinuerligt återvända till det transkriberade material för att komma vidare till

nästa steg. Tjora (2010) ifrågasätter sorteringsbaserad kodning och beskrev istället textnära

kodning¹ som ett bättre alternativ för att återfinna kärnan i intervjuerna. Däremot anser jag att sorteringsbaserad kodning har bidragit till att effektivare och tydligare kunde utläsa likheter och skillnader mellan respondenterna svar och tycke om investeringsstödet. Ytterligare har kodningsmetoden gett en tydlig koppling till de kategorier som var i åtanke vid

intervjustudien och således bidragit till att enklare kunna urskilja nya kategorier.

Ingen kodning är utformad från intervjuerna med pensionärerna då frågorna är utformade från det teoretiska ramverket och från förbestämda kategorier. Respondenternas svar var sällan utvecklade och utmynnade ofta i ”ett-ord-svar” så som till exempel antigen nöjd eller

missnöjd. Svaren kunde således bitvis utläsas genom siffror, att exempelvis x antal svarade

nöjd och x antal svarade missnöjd. Det kvalitativa intervjumaterialet har således bitvis kvantifierats under analyseringsprocessen. Att kvantifiera det kvalitativa materialet har liknelser med den sorteringsbaserade kodningen som också har drag från en kvantitativ analysmetod.

4.3.4 Urval

Som beskrivet över genomförs studien i form av en fallstudie och studien syftar inte till att uppnå ett högt generaliseringsanspråk. Studien syftar istället till att uppnå mesta möjliga kunskap om ett visst område utan att det behöver instämma för andra än de som varit

deltagande i studien. Urvalet av respondenter gällande tjänstemän har baserats på en form av

godtyckligt urval (Larsen 2012). Från organisationen jag skrivit uppsatsen åt har jag fått

tillgång till sökande av investeringsstödets kontaktuppgifter, vilket var min huvudsakliga utgångspunkt för att nå respondenter. Att urvalet av kommunala tjänstemännen landade på just tjänstemän och inte till exempel politiker baserades på att respondenterna valdes ut efter kännedom och kunskap om forskningsämnet, vilket enligt Tjora (2010) är en naturlig

urvalsprocess vid fallstudier. Att välja kommunala tjänstemän var ytterligare med

förhoppning att uppnå intervjuer där ämnet kunde talas fritt. Min subjektiva uppfattning är att politiker möjligen skulle uppleva en press av att vara representativ för sitt politiska parti och hade möjligen bidragit till mer formella samtal. Intervjuer genomfördes med två tjänstemän från lite mindre kommuner i länet, en tjänsteman från en större kommun, en chef inom ett fastighetsföretag samt en tjänsteman inom ett allmännyttigt företag. Under urvalsprocessen

har jag aktivt försökt att välja representanter från kommuner i olika storlekar och olika typer av aktörer för att inkludera flera perspektiv om investeringsstödet och således bidra till en mer fullständig helhetsbild. Syftet med urvalet är således inte att uppnå generaliseringsanspråk och urvalet av aktörer baseras inte på målsättningen att vara representativt (Larsen 2012).

I hänsynstagande till respondenternas anonymitet kommer respondenterna bland aktörerna att endast hänvisas till deras yrkestitel alternativt hänvisade till

”storleksordningen” av den kommunen var de arbetar i resultatkapitlet, kapitel 5 presenterat nedan. Respondenterna kommer därav att hänvisas till kommunal tjänsteman från större kommun/den större kommunen, kommunal tjänsteman från en mellanstor kommun/den mellanstora kommunen, kommunal tjänsteman från en mindre kommun/den mindre kommunen, företagaren samt tjänsteman från allmännyttan/allmännyttan.

Urval av intervjuade pensionärer baserades på en ren slumpmässig taktik, som Trost (2010) benämner som bekvämlighetsurval. Metoden innebär att respondenterna blir slumpmässigt utvalda, t.ex. att intervjuaren tar en promenad och att respondenterna väljs ut längs promenad efter vilka man anser passa till undersökningen, vilket var tillvägagångsättet jag valde för att nå ut till pensionärer. Under en promenad ställde tolv st. tillfrågade pensionärer upp och besvarade intervjufrågor. Respondenterna tillfrågades vid tre olika stadsdelar i en större ort som passerades under promenaden. Kommunen och orten valdes ut framförallt på grund av tidsmässiga skäl och geografisk närhet. Fler än tolv tillfrågades men många ville inte ställa upp på att besvara frågorna. Respondenter som svarade var antigen i par eller i grupp och kunde således tala om frågorna i ett större samtal. Antalet pensionärer valde jag att behålla lågt för att inte göra materialet ohanterligt, även om ett större antal hade kunnat ge ett större generaliseringsanspråk för denna grupp (Trost 2010). Den yngsta i gruppen var 67 år gammal och den äldsta i gruppen var 74 år, därav består samtliga i urvalsgruppen av yngre-äldre pensionärer. En grupp med större variation gällande ålder, boendeort och möjligen

information om ekonomiska tillgångar hade kunnat ge undersökningen ett djupare perspektiv och ett större generaliseringsanspråk. Däremot var det lika många män som kvinnor som svarade. Urvalets snävare grupp har tagits i hänsyn till i analysen samt diskussionen i studien. Vid intervjuer med pensionärerna insamlades ingen fakta som kan avslöja vem respondenten är. Intervjuerna är endast baserade på basal information om deras bostadssituation.